Förstudie: Kommunikationsstödjande insatser för vuxna personer med tal, språk och kommunikationssvårigheter

Lästid: ca 3 min Publicerad: Publikationstyp:

Förstudie – sammanfattning

Sammanfattningen redovisar SBU:s ställnings­tagande mot bakgrund av förstudien, samt en kort beskrivning av vad som framkommit i förstudien. Om en förstudie visar att ämnet inte är lämpligt för någon av SBU:s produkt­typer avslutas processen.

Kontakta SBU
Publicerad: Diarienr: SBU 2021/407

Sammanfattning av resultat

Fem systematiska översikter bedömdes omfatta projektets frågeställningar, men enbart ett fåtal av de specificerade kommunikationsinsatserna har utvärderats i dessa.

I en systematisk översikt [1] ingick, som en liten del, utvärdering av effekt av kommunikationsinsatserna PECS, kommunikationskartor/bildkartor, samt de talande hjälpmedlenGo Talk, Tap to Talk, Touch Talker, My Talk Mobile, Mega Wolf, och SPEAKall!. I denna systematiska översikt fanns också frågeställningar om effekt av utbildning till personen i användning av olika AKK-insatser samt utbildning till kommunikationspartnern om AKK-insatser. I en systematisk översikt [2] utvärderades effekt av utbildning riktad till personer med intellektuell funktionsnedsättning avseende hälsorelaterad, och en systematisk översikt [5] undersökte effekten av utbildning riktad till personal inom vård och omsorg för att tillhandahålla kommunikationsinsatser till vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Den systematiska översikten [4] undersökte upplevd erfarenhet samt mening som tillskrivs användningen av ett talande hjälpmedel, och upplevda utbildningsbehov hos vårdpersonal som arbetar med fysisk och psykisk ohälsa bland personer med intellektuella funktionsnedsättningar undersöktes i en systematisk översikt [3]. Upplevelse av insatser avsedda att förbättra hälsorelaterad kommunikation för personer med intellektuell funktionsnedsättning undersöktes i en systematisk översikt [2].

För övriga insatser identifierades inga systematiska översikter.

Resultatet finns sammanfattat i Tabell 1 och Tabell 2.

Projektledningens förslag

Projektledningen föreslår att denna förstudie ses som en slutprodukt eftersom denna förstudie indikerar att det i dagsläget saknas forskning om effekt samt upplevelser och erfarenheter när det gäller ett flertal av specificerade kommunikationsstödjande insatser.

Om en SBU Utvärderar startas bör frågeställningarna och urvalskriterierna avgränsas.

Aktörer som haft betydelse för att förstudien tillkommit

☐ Regeringsuppdrag
☐ Förfrågan från annan myndighet (ange vilken)
☒ Förslag från verksamhetsföreträdare (t.ex. inom vård eller socialtjänst)
☐ Förslag från patienter, brukare eller klienter
☐ Annat

Frågeställning inkom till SBU i februari 2021 (se Bilaga 1).

Tidigare SBU-publikationer inom området

Nej.

Litteratur som använts som stöd i förstudien

Ralf W Schlosser & Parimala Raghavendra (2004) Evidence-Based Practice in Augmentative and Alternative Communication, Augmentative and Alternative Communication, 20:1, 1-21, DOI: 10.1080/07434610310001621083

Thunberg, G. (2019). Kommunikation - ett grundläggande behov och en mänsklig rättighet. I L. Söderman & M. Nordlund (red), Omsorgsboken - möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning (sid. 59–90). Stockholm: Liber.

Winlund, G, Rosenström & Bennhagen, S. (2004). Se mig! Hör mig! Förstå mig! Ala-stiftelsen-FUB: (www.fub.se)

Wilder, J. (2014). Kommunikation hos och med barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättningar: En systematisk kunskapsöversikt. Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Kunskapsöversikt 2014:1. (www.anhoriga.se/publicerat/kunskapsoversikter/)

Metoder för att stimulera språk och kommunikation hos barn, ungdomar och vuxna inom habiliteringen, Ellen Backman, Barbara Eberhart, Carin Gustafsson, Camilla Häggström Qvist, Lena Lindberger, Maria Nolemo, Eva-Marie Nylander, Catarina Ragnar, Pernille Holck (handledare)Pernille Holk, Föreningen Sveriges habiliteringschefer. 2015. (http://habiliteringisverige.se/arkiv/ebh_report/metoder-for-att-stimulera-sprak-och-kommunikation-hos-barn-ungdomar-och-vuxna-inom-habiliteringen-2015)

Tidiga kommunikations och språkinsatser till förskolebarn. Barbara Eberhart, Jessika Forsberg, Anna Fäldt, Lena Nilsson, Maria Nolemo, Gunilla Thunberg (vetenskaplig ledare), Föreningen Sveriges habiliteringschefer. 2018. (http://habiliteringisverige.se/arkiv/ebh_report/tidiga-kommunikations-och-sprakinsatser-till-forskolan-rev-2014)

Annan litteratur

Att förebygga och minska utmanande beteende i LSS-verksamhet Ett kunskapsstöd med rekommendationer för chefer, verksamhetsansvariga och personal, Socialstyrelsen, 2015. ISBN 978-91-7555-347-4, Artikelnummer 2015-12-3.

Tillförlitlighet i faciliterad kommunikation vid autism – en systematisk kartläggning. Socialstyrelsen, feb 2014.

Beskrivning av kontakt med extern sakkunnig under förstudien, samt kontakt med patientförening eller intresseorganisation

Frågeställningar och urvalskriterier har utarbetats i samråd med Marjana Tornmalm, utredare funktionsnedsättning, Socialstyrelsen, samt Gunilla Thunberg1, Dart kommunikations- och dataresurscenter vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Gunilla Thunberg har även bidragit med bakgrundsbeskrivning, förslag på relevant litteratur samt vilka intresseföreningar som kan vara relevanta att tillfråga om synpunkter på förstudiens innehåll.

1. Universitetssjukhusöverlogoped, Fil Dr, Docent, Adjungerad lektor i logopedi vid Göteborgs Universitet

Förfrågan om att lämna synpunkter på frågeställningar och urvalskriterier samt vem eller vilka som skulle ha nytta av kunskapen från en utvärdering om AKK skickades till Riksförbundet FUB, den ideella organisationen Autism- och Aspergerförbundet, samt till den svenska avdelningen av ISAAC – Förening för Alternativ och Kompletterande Kommunikation, och diagnosföreningen CP Sverige.

De synpunkter som inkom från Autism- och Aspergerförbundet samt ISAAC integrerades i förstudien och finns sammanfattade i Bilaga 2.

Vilka kan använda de resultat som kommer fram i SBU:s produkt?

  • Beslutsfattare inom kommuner och regioner
  • Personal som handlägger LSS-eller SoL-beslut
  • Personliga assistenter
  • Assistansanordnare, kommunala och privata
  • Personal som arbetar på boenden, daglig verksamhet, och habilitering
  • Gode män
  • Personer som använder AKK
  • Anhöriga eller andra närstående till personer som använder AKK
  • Övriga kommunikationspartners

 

Sidan publicerad
Till toppen