Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Liknande rapporter
Sökord
Melankoli Unipolar depression Professionell utbrändhet Utmattningsdepression Arbetsbörda Yrkeshygien Yrkesskador Lyftanordningar Lyftteknik Mekanisk vridning Kroppsbalans Muskuloskeletal jämvikt Promenad Tillfrisknande Återhämtning funktionell Avslappning Muskelrelaxation Emotionell stress Lidande Stress psykologi Livsstress Psykosocialt stöd Samhällsstöd Sociala nätverk Social jämlikhet Social diskriminering Sociala relationer Miljöfarliga ämnen och bekämpningsmedel Överförbara sjukdomar Epidemiska sjukdomar Infektionssjukdomar konflikterSlutsatser
SBU har gått igenom forskningsläget för samband mellan en lång rad faktorer i arbetsmiljön och depressionssymtom, respektive symtom på utmattningssyndrom. Det visar sig att forskningen främst varit inriktad på betydelsen av organisatoriska och psykosociala faktorer. Det finns vetenskapligt underlag för att följande gäller på gruppnivå:
- Personer som upplever en arbetssituation med små möjligheter att påverka, i kombination med alltför höga krav, utvecklar mer depressionssymtom.
- Personer som upplever bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön utvecklar mer symtom på depression och utmattningssyndrom än andra. De som upplever mobbning eller konflikter i sitt arbete utvecklar mer depressionssymtom än andra, men det går inte att avgöra om det finns något motsvarande samband för symtom på utmattningssyndrom.
- Personer som upplever att de har pressande arbete eller en arbetssituation där belöningen upplevs som liten i förhållande till ansträngningen utvecklar mer symtom på depression och utmattningssyndrom än andra. Detta gäller även för dem som upplever osäkerhet i anställningen, t ex en oro för att arbetsplatsen ska läggas ner.
- I vissa arbetsmiljöer har människor mindre besvär. Personer som upplever goda möjligheter till kontroll i det egna arbetet och de som upplever att de behandlas rättvist utvecklar mindre symtom på depression och utmattningssyndrom än andra.
- Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor utvecklar i lika hög grad depressionssymtom respektive symtom på utmattningssyndrom.
- Kunskapssammanställningen visar att vi idag vet mycket om samband mellan arbetsmiljö och symtom på depression respektive utmattningssyndrom. Framtidens forskning bör framför allt inriktas mot interventionsstudier, det vill sägavs studier som följer långtidseffekter på denna typ av ohälsa efter vetenskapligt underbyggda arbetsmiljöinsatser.
Forskare som har undersökt arbetets betydelse för depressionssymtom har ofta analyserat sitt material separat för kvinnor och män, men detta har sällan gjorts i motsvarande forskning om symtom på utmattningssyndrom. En förklaring kan vara att man i forskningen om utmattningssyndrom i högre utsträckning än i depressionsforskningen har studerat arbetsmiljöer där ett av könen dominerar, såsom omvårdande yrken.
Inom vissa viktiga områden saknas relevant forskning som motsvarar de kriterier vi har valt för att kunna dra säkra slutsatser. Ibland saknas forskning helt, i andra fall har studierna metodologiska begränsningar och i ytterligare andra fall har studierna lagts upp på ett sätt som inte ger information om förändringar över tid. Inom ytterligare några viktiga områden har vi identifierat relevant forskning som uppfyller våra kriterier, men det finns alltför få studier för att slutsatser ska kunna dras.
Denna rapport bygger på studier som sammantaget har undersökt många olika miljöer, huvudsakligen i Europa och Nordamerika. I de flesta av studierna har forskarna undersökt arbetsförhållanden och symtom på depression, respektive symtom på utmattningssyndrom, för män och kvinnor i flera olika yrken under minst ett års tid. Rapportens resultat och slutsatser har bedömts vara giltiga för kvinnor och män som arbetar under svenska förhållanden. Rapporten medför att det nu finns vetenskapligt verifierad kunskap om arbetsmiljö och depressionssymtom respektive symtom på utmattningssyndrom som är användbar för åtgärder på arbetsplatserna.
Citera denna rapport: SBU. Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014. SBU-rapport nr 223. ISBN 978-91-85413-64-5.
Film som sammanfattar SBU:s slutsatser av rapporten
Pressmeddelande
Klart samband mellan dålig arbetssituation och symtom på depression och utmattningssyndrom
Arbetsmiljön har betydelse för depressionssymtom och symtom på utmattningssyndrom. Det visar en rapport från SBU som granskar de senaste 20 årens internationella forskning på området.
Läs pressmeddelandetFilm från AFA:s seminarium om arbetets betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom
Projektgrupp
Sakkunniga
- Töres Theorell (ordförande), Professor emeritus, Stressforskningsinstitutet,Stockholms universitet, Stockholm
- Gunnar Aronsson, Professor, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm
- Tom Grape, Allmänläkare, Norrtälje södra vårdcentral, Stressrehab, Norrtälje
- Anne Hammarström, Professor, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, Umeå
- Sven Ove Hansson (avsnitt om etiska och sociala aspekter), Professor, Avdelningen för filosofi, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm
- Christer Hogstedt, Professor emeritus, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm
- Ina Marteinsdottir, Lektor, Psykiatri, Linköpings universitet, Linköping
- Ingmar Skoog, Professor, Psykiatri och neurokemi, Sahlgrenska akademin, Göteborg
- Lil Träskman-Bendz, Professor emerita, Avdelning Psykiatri, Lunds universitet, Lund
SBU
- Bo Bergman (expert vid kansliet)
- Agneta Brolund (informationsspecialist)
- Charlotte Hall (projektledare)
- Therese Kedebring (projektadministratör)
- Karin Stenström (biträdande projektledare)
- Lena Wallgren (skribent)