Framtida forskning om arbetsmiljö

Informationen riktar sig främst till dig som forskar om arbets­miljö och hälso­­tillstånd och till finansiärer av forskning inom området. Materialet är organiserat dels efter hälso­tillstånd, dels efter typ av exponering i arbets­miljön (Figur 1).

Figur 1 Hur materialet är organiserat. Klicka på bilden för att se en större och komplett variant.

För att komma till information om forsknings­behov och vetenskapliga kunskaps­luckor för ett visst hälso­tillstånd eller en viss exponering, använd länkarna längre ner på sidan.

Övergripande om forskningens metodologi

I arbetet med rapporterna identifierade de sakkunniga i SBU:s projektgrupper några övergripande metodologiska frågor som behöver belysas i framtidens forskning:

• För att undersöka skillnader och likheter mellan könen vad gäller samband mellan arbetsmiljö och hälsotillstånd behövs studier där forskarna inkluderar både kvinnor och män i tillräckligt antal, och där resultaten även analyseras uppdelat på kön.
• Framtida studier bör ha en stor population med tillräckligt många exponerade individer, god kontrast (stor spridning) mellan individer i de exponeringar man vill studera, inklusive en representation av både ”mycket låga” och ”mycket höga” exponeringar.
• Att bättre kunna kvantifiera när en exponering blir skadlig, var gränsvärdet ligger, är en viktig uppgift för framtida forskning. I sina exponeringsmätningar bör forskarna därför tillämpa metoder och analyser som beaktar de tre dimensionerna intensitet, frekvens och duration.
• Framtida studier bör ha längre uppföljningstider med fler och tätare mätningar, gärna av såväl exponering som utfall, för att bättre ta tillvara eventuella förändringar under studie­perioden. Ett skäl är att det då blir möjligt att fånga sjukdomar som utvecklas långsamt.
• Det vore positivt om framtida studier tydligt kunde beskriva andra faktorer än exponering i arbetsmiljön som kan orsaka sjukdomen och som kan sam­variera med exponeringen man egentligen avser att studera, så kallade förväxlings­faktorer.
• Det behövs studier som under­söker i vilken utsträckning olika exponeringar samverkar vid uppkomst av sjukdom. Det är önskvärt med forskning som tillämpar komplexa longitudinella studier där kombinationen av effekten av olika arbetsmiljöexponeringar undersöks. Sådana studier skulle till exempel kunna öka kunskapen om på vilka nivåer sådana samverkande effekter framkommer för olika faktorer, vilka kombinationer av faktorer som är de mest kritiska och hur snabbt effekterna kommer respektive avklingar. Även interaktion med levnadsvanor behöver studeras ytterligare.
• De begrepp som används för att beskriva vissa exponerings­faktorer behöver preciseras för att informationen om arbetets beskaffen­het ska bli mer exakt och tillämpbar. Exempel är att flera forskare hittills har använt samlings­begrepp av typen ”pressande arbete” och ”fysisk ansträngning”. Om forskarna istället undersöker vad det är i arbetet som är pressande eller ansträngande blir den framtida kunskapen mer exakt. Generellt sett vore det positivt med en gemensam uppsättning av variabler och definitioner för exponering i arbetslivet som framtida studier skulle kunna använda, med eventuella tillägg av kompletterande exponerings­mått.
• Framtida studier kan behöva vara noga med att belysa sam­sjuklighet, då två eller flera sjukdomar samtidigt kan påverka sjukdomens svårhets­grad. Genom att belysa detta kan arbets­miljöns betydelse för det undersökta sambandet förtydligas.