Hjälpmedel: El-rullstol upplevs bidra till delaktighet och frihet

Praktiskt inriktade, standardiserade program för rullstolsträning förbättrar användarnas manövreringsförmåga. Det visar såväl kvantitativa som kvalitativa studier i SBU:s utvärdering. Resultatet kan vara en utgångspunkt för standardiserade vårdprogram och riktlinjer för praktisk utbildning och träning för rullstolsanvändare. Utvärderingen gäller personer i alla åldrar som har varaktigt nedsatt rörelseförmåga och som använder rullstol och kör den själva.
SBU:s projektgrupp har granskat kvantitativ forskning om effekter av olika varianter och kombinationer av rullstolar. Betydelsen av individanpassning av rullstolen och tilläggsutrustning till manuella rullstolar utvärderas också, liksom effekten av utbildning och praktisk träning i rullstolsanvändning samt valfrihet och avgiftsfrihet. Kvalitativa studier av upplevelser och erfarenheter hos rullstolsanvändare har också granskats och sammanställts.

Många av de frågor som hade formulerats i SBU-projektet kan forskningen inte besvara. Trots sökning i olika internationella forskningsdatabaser identifierades inga studier där forskarna med kvantitativa metoder hade undersökt inverkan av rullstolstyper eller -kombinationer på personernas aktivitet, delaktighet, handlingsfrihet, livskvalitet och hälsa. Av totalt 17 sådana studier gäller 14 effekten av praktisk utbildning och träning på manövreringsförmåga och användbarhet.
Däremot har SBU funnit en del välgjorda europeiska och nordamerikanska studier av rullstolsanvändares upplevelser och erfarenheter – studier med kvalitativ ansats som bygger på intervjuer och fokus-grupper med användare. Där upplever deltagarna att den elektriska rullstolen bidrar till delaktighet och oberoende, och att dess användbarhet bidrar till aktivitet. För att rullstolen ska fungera väl är deras erfarenhet att det behövs praktisk träning, kunskap och information. Studierna ger också ett visst stöd för att användare anser att bra rullstolsfunktion kräver inställning av rullstolen utifrån individuella behov samt tillgång till service.

I Sverige är sjukvårdshuvudmännen enligt hälso- och sjukvårdslagen skyldiga att erbjuda hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Men regioner och kommuner avgör själva vilka hjälpmedelsprodukter och hur många som ska erbjudas som en del av det offentliga åtagandet. Idag finns det regionala skillnader både vad gäller utbud och egenavgifter vid förskrivning av rullstol, skriver SBU. Hur behovet bedöms, hur rullstolen väljs ut och huruvida användarna erbjuds praktisk utbildning och träning varierar också.
Författarna diskuterar också vissa etiska dilemman som kan uppstå när hjälpmedel ska förskrivas – särskilt i förhållande till dels hälso- och sjukvårdslagens mål om en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen, dels funktionshinderspolitiska mål om full delaktighet i samhället och jämlika levnadsvillkor. Att avgift tas ut på vissa håll i landet kan ha betydelse för individens möjlighet att faktiskt få tillgång till ett hjälpmedel. Det kan också bli problem när individens upplevda behov skiljer sig från förskrivarens bedömning av behovet utifrån regelverket. Samtidigt som personen ska få möjlighet att välja mellan olika hjälpmedel, kan det i praktiken saknas alternativ att välja mellan.

Slutligen lyfter författarna behovet av prioritering, både mellan de obesvarade forskningsfrågor som SBU:s utvärdering identifierar och mellan olika utfall som studierna kan undersöka. En vetenskaplig kunskapslucka som behöver täppas till handlar om barn och unga, och det är viktigt att framtida forskning omfattar både kvinnor och män. (RL)

Om rapporten

SBU. Rullstolar och tilläggsutrustning. Utvärdering av effekt, upplevelser och erfarenheter samt kostnadseff. Stockholm: SBU, 2022. SBU-rapport nr 347. Proj led SBU: Susanna Larsson Tholén, registrator@sbu.se. Fullst rapport m sammanfattning: www.sbu.se/347

SBU:s slutsatser rullstolar och tilläggsutrustning

Upplevelser och erfarenheter av utvärderade insatser

• Studier med kvalitativ ansats visar att rullstolsanvändare upplever att den elektriska rullstolen bidrar till delaktighet och oberoende**** samt att dess användbarhet bidrar till aktivitet.***
• För att rullstolen ska vara välfungerande är användarnas erfarenhet att det behövs praktisk träning, kunskap och information,*** tillgång till service** samt att rull­stolen ställs in utifrån individuella behov.**

Effekt av utvärderade insatser

• Det kvantitativa vetenskapliga underlaget räcker inte för att bedöma hur aktivitet, delaktighet, handlingsfrihet, livskvalitet och hälsa hos vuxna, ungdomar och barn påverkas av:
  - olika varianter, kombinationer och individanpassningar av rullstolar
  - tilläggsutrustning till manuella rullstolar, samt
  - frihet att själv kunna välja rullstol och tilläggsutrustning (valfrihet) och avgiftsfrihet.
• Det är möjligt att de praktiskt inriktade utbildnings- och träningsprogrammen i färdigheter att manövrera rullstolen (WSTP, WheelSeeYou, EpicWheels) leder till bättre manövreringsförmåga hos vuxna användare.** För rullstolsanvändande barn och ungdomar saknas det vetenskapliga studier om effekten på aktivitet och hälsa av sådana program.

Kostnadseffektivitet

• Det saknas tillräckligt underlag för att beräkna kostnadseffektiviteten av att ha både elektrisk och manuell rullstol istället för enbart manuell rullstol.

**** resultatet har hög tillförlitlighet.
*** resultatet har måttlig tillförlitlighet.
** resultatet har låg tillförlitlighet.