Unga: Ovisst hur öppenvården bäst hindrar nya ungdomsbrott

Två av tre tonåringar som begår brott slutar med detta som vuxna. Men det är givetvis angeläget att försöka förebygga nya brott bland dem som löper risk att fortsätta på en kriminell bana.Därför har SBU undersökt i vilken utsträckning som olika psykosociala öppenvårdsinsatser bland tonåringar kan förhindra återfall i brott. Men det vetenskapliga underlaget visade sig tyvärr vara magert.

Utifrån den befintliga internationella forskningen går det inte att avgöra vilka av öppenvårdsinsatserna som fungerar bättre eller sämre när det gäller att förebygga återfall i brott under de kommande åren. Vid en mer ingående analys antyder resultaten att insatsernas omfattning kan ha betydelse. När alla studier analyseras sammantaget tenderar mer omfattande insatser i studiernas kontrollgrupp att utjämna skillnaden gentemot försöksgrupperna.
Eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt när det gäller olika specifika insatsers förmåga att förebygga återfall i brott, går det inte heller att jämföra deras kostnadseffektivitet eller samhällsekonomiska betydelse. Varje gång som en insats förhindrar ett enda brott där sluten ungdomsvård hade varit påföljden, kan kostnader på 2,4 miljoner kronor för rättsprocess och påföljder undvikas, enligt SBU:s uppskattning.

Bristen på kunskap är ett problem. Men i rapporten framhåller SBU att socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) inte kan sluta använda brottsförebyggande öppenvårdsinsatser på grund av att dessa är bristfälligt studerade. Däremot är det viktigt att dokumentera olika insatsers för- och nackdelar för individen, att löpande följa om den unga personens situation går åt rätt håll och att vid behov ha beredskap för att byta insatser.

När det inte finns något vetenskapligt underbyggt förstahandsval så blir den individuella vård- och genomförandeplanen särskilt viktig. Planen bör följas upp regelbundet och anpassas till nuläget – till exempel om ungdomen, familjen eller vårdnadshavarna är motiverade till insatserna och hur olika risk- och skyddsfaktorer kan påverkas.Förutom uppföljning av insatser på individnivå behövs detta även på verksamhetsnivå.

För att få en bild av vilken typ av metoder som används genomförde SBU också en enkät till 101 slumpvis valda socialtjänstkontor i kommunerna och 35 BUP-mottagningar. Svaren visar att ett stort antal öppenvårdsinsatser förekommer i verksamheterna idag. Många av dessa bygger inte på manualer och kan variera i omfattning, innehåll och varaktighet. Exempel är stödsamtal med ungdomarna och personer nära dem.

När insatser planeras och genomförs ska de unga personernas rättigheter enligt barnkonventionen och annan gällande lagstiftning beaktas. När det gäller öppenvårdsinsatser inom socialtjänst eller BUP kan det till exempel handla om att de unga har möjlighet att vara med och påverka val av insatser och dessas innehåll och att få medverka i värdering av resultatet. Detta förutsätter att insatsens innehåll och syfte är tydligt och förmedlas till de unga.

Det är också viktigt att ta hänsyn till brottens konsekvenser för andra personer och huruvida olika insatser kan vara till hjälp och stöd för brottsoffer eller den unga personens familj.
Socialstyrelsen arbetar nu med ett stöd för verksamheterna som beräknas bli klart våren 2021. [RL]

SBU:s slutsatser psykosociala insatser

SBU har gjort en systematisk översikt av psykosociala öppenvårdsinsatser för att förebygga återfall i brott bland ungdomar som är 12–17 år. Syftet har varit att ta fram ett vetenskapligt underlag för kommande kunskapsstöd från Socialstyrelsen. SBU:s slutsatser är följande:

• Utifrån de granskade studierna går det inte att avgöra vilka specifika psykosociala öppenvårdsinsatser som är mer effektiva än det som de har jämförts med, när det gäller återfall i brott under de följande åren – i genomsnitt två år. (mycket låg tillförlitlighet)
• Att det saknas säker kunskap om vilka effekter som olika specifika psykosociala öppenvårdsinsatser kan ha på ungdomars återfall i brott innebär inte att socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin per automatik ska sluta använda dem. Det kan även anses som etiskt problematiskt att avstå från insatser som teoretiskt skulle kunna förebygga brott, och som upplevs fungera väl av verksamheter och klienter.
• SBU:s praxisundersökning visar att svensk socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri använder ett stort antal öppenvårdsinsatser för unga som begått brott. Många av insatserna saknar manual och har inte utvärderats i fråga om att förhindra nya brott.

Om rapporten

Insatser i öppenvård för att förebygga ungdomars återfall i brott. En systematisk översikt och utvärdering av ekonomiska, sociala och etiska aspekter. SBU, 2020. Projektledare SBU: Lina.Leander@sbu.se
Hela SBU-rapporten finns på www.sbu.se/308