Återanvändning av restläkemedel vid intravenös infusionsbehandling

På flera sjukhus förekommer det att restläkemedel från en intravenös infusion används även för nästkommande patient, detta för att minimera läkemedelssvinn och för att användningen av backventiler i teorin bör förhindra att läkemedlet kontaminerats. Det saknas i dagsläget rekommendationer eller riktlinjer för om detta är lämpligt eller inte och det vetenskapliga kunskapsunderlaget är till stor del okänt, vilket öppnar upp för stor praxisvariation.

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Vilka vetenskapliga studier finns om riskerna med att använda restläkemedel från en intravenös infusionsbehållare från en patient till nästkommande?

Frågeställare: Anestesiläkare, Region Stockholm

Sammanfattning SBU:s upplysningstjänst

SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning inte identifierat någon relevant systematisk översikt. SBU:s upplysningstjänst har dock identifierat tolv primärstudier som har som syfte att undersöka frågan [1-12]. Primärstudierna har inte kvalitetsgranskats och författarnas slutsatser presenteras därför inte här, men studierna finns i referenslistan för den som önskar läsa mer. Ingen av de inkluderade studierna hade undersökt eller rapporterat någon faktiskt kors-kontaminering mellan patienter, utan alla undersökte förekomsten av olika ämnen i infusionssystemet vilket skulle kunna indikera en potentiell risk för smittöverföring. Enbart en av de inkluderade studierna utfördes på människor och majoriteten av studierna var utförda med fokus på användandet av kontrastvätska vid röntgenundersökningar.

På SBU:s upplysningstjänst identifierar och redovisar vi sammanställd forskning (systematiska översikter) eller identifierar vetenskapliga studier som svar på en avgränsad fråga. Vi bedömer risken för bias (överskattning eller underskattning av resultat) i systematiska översikter och presenterar författarnas slutsatser från systematiska översikter med låg eller måttlig risk för bias. I vetenskapliga primärstudier bedömer vi inte risken för bias och därför presenteras de bara som referenser. Vid behov bedömer vi kvalitet avseende ekonomiska aspekter och överförbarhet av resultat i hälsoekonomiska studier och presenterar författarnas slutsatser från de studier som bedöms ha minst medelhög kvalitet och överförbarhet. I svaren väger vi inte samman resultaten eller bedömer graden av vetenskaplig tillförlitlighet.