Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Hästunderstödd terapi

Djurunderstödd terapi har länge använts för psykisk och fysisk ohälsa och psykosociala problem. I Sverige har ridning som fritidsaktivitet och rehabilitering för personer med funktionshinder funnits sedan slutet av 1950-talet. Hästunderstödd terapi (HUT) kallas också ridterapi och ”equine assisted therapy” (EAT).

Lästid: ca 3 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU:s upplysningstjänst

Strukturerad litteratur­sökning som besvarar fråga från vården eller social­tjänsten om vilka relevanta översikter och studier som finns. Vi bedömer risken för bias i systematiska översikter och vid behov även kvalitet och över­förbarhet av resultaten i hälso­ekonomiska studier. Svaret utformas av medarbetare på SBU, vid behov med stöd av ämnessakkunnig.

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Finns det vetenskapligt stöd för att hästunderstödd terapi har effekt på psykisk och fysisk ohälsa hos barn och vuxna med fysisk eller kognitiv funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa?

Frågeställare: Projektgruppen för Metodguiden för socialt arbete, Socialstyrelsen

Sammanfattning SBU:s upplysningstjänst

SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning och kvalitetsgranskning inkluderat två systematiska översikter. Den ena var en kartläggning av systematiska översikter från år 2018 där olika former av hästunderstödd terapi utvärderades för barn och vuxna från olika patient- och brukargrupper. Författarna skrev att det ännu är svårt att dra entydiga slutsatser om nyttan av hästunderstödd terapi eftersom forskningen på området har flera brister [2].

Den andra översikten från år 2019 studerade effektiviteten av hästunderstödd terapi för personer med autismspektrumtillstånd. Författarna skrev att effekterna av hästunderstödd terapi var positiva för sociala funktioner och minskad aggressivitet, men att det ännu är svårt att dra generella slutsatser på grund av brister i forskningens genomförande och skillnader i hur insatsen utförs och hur den mäts [3].

Författarnas slutsatser har inte analyserats utifrån svenska förhållanden.

SBU har inte tagit ställning i sakfrågan eftersom vi inte har bedömt risken för systematiska fel i primärstudier och inte heller vägt samman resultaten eller bedömt graden av vetenskaplig tillförlitlighet. Här redovisar vi därför endast författarnas slutsatser från systematiska översikter som bedöms ha låg eller måttlig risk för systematiska fel.

Referenser

  1. https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/hut-hastunderstodd-terapi-ridterapi/
  2. Stern C, Chur-Hansen A. An umbrella review of the evidence for equineassisted interventions. Aust J Psychol. 2019;1–14. https://doi.org/10.1111/ajpy.12246
  3. Trzmiel T, Purandare B, Michalak M, Zasadzka E, Pawlaczyk M. Equine assisted activities and therapies in children with autism spectrum disorder: A systematic review and a meta-analysis. Complement Ther Med. 2019;42:104-13.
  4. Shea BJ, Grimshaw JM, Wells GA, Boers M, Andersson N, Hamel C, et al. Development of AMSTAR: a measurement tool to assess the methodological quality of systematic reviews. BMC Med Res Methodol 2007;7:10.

Innehållsdeklaration

    Utvärdering av ny/etablerad metod
✓ Strukturerad litteratursökning
    Strukturerad och uttömmande litteratursökning
✓ Relevansgranskning*
✓ Kvalitetsgranskning*
    Sammanvägning av resultat
    Evidensgradering gjord av SBU
    Evidensgradering gjord externt
    Baseras på en systematisk litteraturöversikt
    Konsensusprocess
    Framtagen i samarbete med sakkunniga
    Patienter/brukare medverkat
    Etiska aspekter
    Ekonomiska aspekter
    Sociala aspekter
    Granskad av SBU:s kvalitetsgrupp
    Granskad av SBU:s råd
    Godkänd av SBU:s nämnd

* Utfördes av en enskild person, det vill säga ej oberoende granskning av två personer.

Litteratursökning

Projektgrupp

Detta svar är sammanställt av Alexandra Snellman (projektledare), Ann-Kristine Jonsson (informationsspecialist), Sara Fundell (projektadministratör) och Miriam Entesarian Matsson (produktsamordnare) vid SBU.

Granskningsmall för att översiktligt bedöma risken för snedvridning/systematiska fel hos systematiska översikter

Mer inom ämnet

Sidan publicerad