Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser
Systematisk litteraturöversikt och etiska och samhälleliga aspekter
Det saknas forskning om vilka effekter olika typer av stödjande insatser har för ensamkommande barn och unga. Det finns däremot en hel del intervjustudier, det vill säga studier som gjorts med en kvalitativ design kring deras erfarenheter och upplevelser. Utifrån en genomgång av dessa har SBU ringat in vad som främjar och hämmar utveckling och välmående hos ensamkommande barn och unga.
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Sammanfattning
Begreppet ensamkommande barn innefattar enligt svensk lag asylsökande barn under 18 år som vid ankomsten till mottagarlandet är skilda från såväl föräldrar som annan vuxen person som kan anses ha trätt in i föräldrarnas ställe, eller barn som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare.
- Vår systematiska genomgång av den vetenskapliga litteraturen har inte funnit några kontrollerade studier som har undersökt eller jämfört effekter av olika stödjande insatser för ensamkommande barn och unga.
- Vår systematiska genomgång av forskning som på olika sätt belyser ensamkommande barns och ungas erfarenheter och upplevelser av vad som främjar och hämmar deras sociala integrering, psykiska och fysiska hälsa och funktionsförmåga, har resulterat i sju övergripande teman (teman på nivå tre*):
- Säkerhet och kontroll: En grundläggande förutsättning. Ensamkommande barns och ungas erfarenheter av trauma och förlust, i kombination med osäkerhet om framtiden, innebär en brist på grundläggande trygghet, kontroll och säkerhet. Det präglar starkt tillvaron och påverkar välbefinnandet och förmågan att hantera sin vardag och sina svårigheter samt att kunna se en framtid.
- Det nya landet: Både möjligheter och svårigheter. Ensamkommande barn och unga uttrycker en stark motivation att utbilda sig, att anpassa sig till det nya landet och att ta vara på de möjligheter som finns. Samtidigt beskrivs strukturella och sociala hinder samt svårigheter kopplade till att befinna sig i en ny kulturell och samhällelig kontext. Allt detta kan hämma en positiv utveckling av hälsa, integration och funktionsförmåga.
- Att hantera svårigheter: En balans mellan olika strategier. Copingstrategier (strategier för att med tankar och beteenden hantera svårigheter) såsom undvikande, flykt och positivt tänkande, kan fungera främjande men ibland också hindrande för hälsa, integration och funktionsförmåga. Religion kan upplevas som betydelsefull för välmående och förmåga att hantera svårigheter.
- Vardagsmiljöer: Stödjande relationer, inflytande i boende och tillgång till skola och aktiviteter är viktigt. Ensamkommande barn och unga framhåller stöd, goda relationer och eget inflytande i boendet samt måltider i boendet som viktiga, oberoende av boendeform. Skolan upplevs som viktig för inlärning, välmående och relationer. Betydelsen av stöd och råd från vuxna i skola och i förhållande till skola och utbildning understryks. När det gäller skolan som plats för att utveckla relationer med jämnåriga beskrivs både positiva och negativa erfarenheter. Fritidsaktiviteter beskrivs som viktiga för att må bra, för att bygga sociala relationer och återskapa mening i tillvaron.
- Relationer: Stöd och vägledning från vuxna är betydelsefullt, kontakt med jämnåriga viktigt men också svårt. Ensamkommande barn och unga lyfter betydelsen av vägledning, stöd, kontinuitet men också möjligheter till inflytande och självständighet i relation till vuxna. Relationer till jämnåriga upplevs som viktigt men också svårt. Relationer till biologisk familj innebär både saknad och stöd. Beroende på kvaliteten i de olika relationerna kan de fungera hämmande eller främjande för välbefinnande och utveckling.
- Socialtjänst och hälso- och sjukvård: Varierande uppfattningar om och erfarenheter av stöd och behov. Ensamkommande barn och unga upplever socialtjänsten som viktig för grundläggande stöd, men också att stödet inte är tillräckligt. De uttrycker varierande uppfattningar om och erfarenheter av psykologiskt stöd från hälso- och sjukvården.
- Identitet och tillhörighet: Att få ihop det förflutna, nuet och framtiden. Ensamkommande barn och unga strävar efter att både bevara modersmål och kultur och att anpassa sig till det nya landet samt att bevara relationer till personer i ursprungslandet och att stödja dem. De kan kämpa med att få ihop sin tillhörighet. Religion kan vara ett sätt att skapa en kontinuitet i tillvaron.
* Teman på nivå tre är formulerade så att de centrala budskapen ska framgå. De har använts för att ordna och presentera resultatet på ett enkelt och läsvänligt sätt. Temana har kondenserats utifrån samtliga andra nivåns teman, oavsett evidensstyrka.
Syfte
Syftet med rapporten är att dels göra en systematisk litteraturöversikt för att undersöka vetenskapligt dokumenterade effekter av olika stödjande insatser från socialtjänst, hälso- och sjukvård samt skola för ensamkommande barn och unga, dels beskriva den forskning som belyser ensamkommande barns och ungas erfarenheter och upplevelser av vad som främjar och hämmar deras sociala integrering, psykiska och fysiska hälsa och funktionsförmåga. Även relevanta etiska och samhälleliga aspekter har analyserats.
Bakgrund
Under åren 2014 till 2017 har antalet nyanlända asylsökande ensamkommande barn och unga varierat från 1 336 år 2017 till 35 369 år 2015. Andelen flickor har under samma period varit cirka 20 procent med undantag för 8 procent år 2015. Majoriteten av nyanlända asylsökande ensamkommande barn och unga är pojkar i tonåren.
Ensamkommande barn och unga är en heterogen grupp med avseende på till exempel anledning till flykt, ålder, uppväxtförhållanden, utbildningsnivå, socioekonomiska förhållanden samt kulturell och religiös bakgrund. Det betyder att individuella behov och förutsättningar kan spela roll både för val av stödjande insatser och för förväntade effekter av dessa.
Det finns olika aktörer som ansvarar för mottagandet. Migrationsverket ansvarar bland annat för att utreda skyddsbehovet och fatta beslut om uppehållstillstånd samt att anvisa till den kommun som ska svara för mottagandet och administrera ersättningar till kommunerna. Kommunerna har ett huvudansvar för det praktiska mottagandet av ensamkommande barn i form av boende, daglig omsorg, eventuellt särskilt stöd, god man och skolgång. Landsting och regioner ansvarar för hälso- och sjukvård.
Metod
Det vetenskapliga kunskapsunderlaget har sammanställts i en systematisk litteraturöversikt där forskningslitteratur har sökts, granskats och lagts samman enligt gängse metoder, vilka beskrivs i SBU:s handbok. Arbetet har utgått från tydliga frågor och inklusions- och exklusionskriterier. Sökningen efter litteratur har gjorts brett i flera databaser. Därefter följde relevans och kvalitetsgranskningar av studierna. Resultaten från dessa studier lades samman. Slutligen värderades tillförlitligheten av det vetenskapliga underlaget. För den kvalitativa (upplevelser och erfarenheter) syntesen har vi använt evidensgraderingssystemet CERQual där tillförlitligheten påverkas av metodbrister i de ingående studierna och i vilken utsträckning data är relevanta för svensk kontext. I vilken utsträckning data är entydiga (koherens) och om data är tillräckligt omfattande påverkar också tillförlitligheten. Beskrivning av etiska och samhälleliga aspekter har bland annat gjorts med hjälp av en preliminär version av en vägledning för integrering av etiska aspekter i utvärdering för det sociala området. Vägledningen är framtagen av SBU.
Resultat
Insatser riktade till ensamkommande barn och unga
I den systematiska genomgången har vi inte funnit några kontrollerade studier som har undersökt eller jämfört effekter av olika stödjande insatser för ensamkommande barn och unga.
Erfarenheter och upplevelser i det nya landet
Vår systematiska översikt av forskning som belyser ensamkommande barns och ungas erfarenheter och upplevelser av vad som främjar och hämmar en positiv utveckling innehåller 29 artiklar som är publicerade mellan 2004 och 2017. Fem artiklar handlar om ensamkommande barn och unga i Sverige, 3 är från andra nordiska länder, 15 från andra europeiska länder och 6 från USA. Det ingår totalt 519 informanter varav 136 är flickor. Det vanligaste ursprungslandet i studierna är Afghanistan, i övrigt kan nämnas länder som till exempel Somalia, Eritrea, Sudan och Nigeria. Resultaten presenteras i Tabell 1 (se pdf).
Etiska och samhälleliga aspekter
Det behövs kvantitativa forskningsmetoder som på ett etiskt försvarbart sätt kan förbättra kunskaperna om insatsers effekter för denna specifika grupp. Valet av insatser för att stödja ensamkommande barn och unga på flykt medför särskilda etiska avvägningar som kräver att de ansvariga hanterar frågorna medvetet och konsekvent. Att ensamkommande barn och unga både är på flykt och kommer ensamma ställer dessutom krav på ansvarsfulla beslut. Till detta kan komma andra speciella omständigheter som skärper kraven ytterligare, till exempel traumatisering, eftersatt somatisk hälsa, social uteslutning, isolering och utsatthet, sociokulturell turbulens, rädsla för myndighetsföreträdare, osäkerheter i asyl- och integrationsprocessen samt målkonflikter och bristande samordning mellan olika aktörer.
Se filmen UR Samtiden – Samverkan för ensamkommande barn och unga
Powerpointpresentation av rapporten – hittar du här
Citera denna rapport:
SBU. Stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser: systematisk litteraturöversikt och etiska och samhälleliga aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2018. SBU Bereder 294. [accessed date]. Available from: https://www.sbu.se/294
Bilagor
- Bilaga 1_Tabellverk ingående kvalitativa studier.pdf
- Bilaga 2_CERQual-tabeller.pdf
- Bilaga 3_Exkluderade studier.pdf
- Bilaga 4_Mall för bedömning av metodologiska begränsningar av studier med kvalitativ metodik.pdf
- Bilaga 5_Sökstrategier.pdf
- Bilaga 6_Intervjuer med representanter för ensamkommande ungdomar.pdf
- Bilaga 7_Bilaga 7 Alla teman på nivå 1_3.pdf
Projektgrupp
Sakkunniga
- Henry Ascher, professor, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa vid Institutionen för medicin, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet, samt FoU-enheten och Flyktingbarnteamet, Angereds Närsjukhus
- Åsa Backlund, filosofie doktor i socialt arbete samt universitetslektor med inriktning mot barn och unga, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
- Titti Mattsson, professor, Juridiska fakulteten, Lunds universitet
- Christian Munthe, professor i praktisk filosofi, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet
SBU
- Pernilla Östlund, projektledare
- Göran Bertilsson, biträdande projektledare
- Gunilla Fahlström, biträdande projektledare
- Kickan Håkanson, projektadministratör
- Ann Kristine Jonsson, informationsspecialist
- Knut Sundell, biträdande projektledare
Artikel från SBU:s tidning Vetenskap & Praxis
Så ser ensamkommande barn och unga på sin tillvaro
Det saknas forskning som jämför effekter av olika stödjande insatser för ensamkommande barn och unga, visar SBU:s litteraturöversikt. Däremot finns det en hel del kunskap om de ensamkommandes erfarenheter och upplevelser av hinder och möjligheter i tillvaron.
Läs merSeminarium: Interventionsforskning på ensamkommande flyktingungdomar – Etiskt problem eller nödvändighet?
Hösten 2015 kom tusentals ensamkommande barn och unga till Sverige. Gemensamt för alla är att de har separerats från sina föräldrar, befinner sig i ett främmande land och i olika grad har upplevt potentiellt traumatiska händelser, ofta både före och under flykten.
SBU har gjort en systematisk översikt om insatser till de ensamkommande. Men det fanns inga kontrollerade utvärderingar om stöd till ensamkommande. SBU sammanställde då forskning om de ensamkommandes upplevelser av vad som främjar och hämmar deras sociala integrering och psykiska och fysiska hälsa i det nya landet. Det är därför glädjande att Anna Sarkadi nu startat en randomiserad kontrollerad utvärdering av stöd till ensamkommande med posttraumatisk stress. Därmed visar hon att denna typ av studie är både möjlig och etiskt viktig.
Professor Anna Sarkadi, ledamot i SBU:s vetenskapliga råd, berättar här om forskning på insatser vid posttraumatisk stress hos ensamkommande flyktingungdomar.