Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Bilddiagnostik vid misstanke om total hjärninfarkt
En systematisk översikt
Diagnosen total hjärninfarkt (hjärndöd) ställs oftast med efter en neurologisk undersökning. I vissa fall, till exempel för personer som skadat ansiktet, är påverkade av droger eller är underkylda, behövs ytterligare diagnostik. Idag görs den undersökningen med så kallad fyrkärlsangiografi.
Nu har SBU utvärderat den diagnostiska tillförlitligheten för två tänkbara alternativ: angiografi med datortomografi (CTA) och diffusionsviktad magnetkameraundersökning (dMRI). SBU kom fram till att CTA fortfarande är en experimentell metod och att det finns för få studier med dMRI för att bedöma metoden.
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Rapporten utvärderar tre metoder för att verifiera hjärndöd för patienter där inte diagnosen kan ställas med klinisk undersökning. Dessa metoder är fyrkärlsangiografi som används idag i Sverige, angiografi med datortomografi samt diffusionsviktad magnetkameraundersökning.
Diagnosen total hjärninfarkt (hjärndöd) ställs efter en klinisk neurologisk undersökning samt undersökning om patienten kan andas spontant. För en del patienter kan inte undersökningen genomföras fullständigt. Det kan till exempel gälla patienter som har ansiktsskador, är drogpåverkade eller är underkylda.
I sådana fall ska så kallad fyrkärlsangiografi av hjärnans blodkärl användas som kompletterande diagnostik. Detta enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2005:10, som rör kriterier för att fastställa dödsfall.
Idag är fyrkärlsangiografi i huvudsak möjlig att genomföra på region- och universitetssjukhusen. Detta leder till svåra känslomässiga beslut för närstående och praktiska konsekvenser, som logistiska problem kring transporter för sjukvården.
Det finns andra diagnostiska metoder som skulle kunna användas för kompletterande diagnostik men kunskapsläget för dem är oklart. Socialstyrelsen har uppdragit åt SBU att granska det vetenskapliga underlaget för alternativ till fyrkärlsangiografi och utvärdera hur tillförlitliga de är.
Utgångspunkter för rapporten var att den utrustning som krävs för undersökningen ska finnas tillgänglig på de flesta sjukhus, kunna användas dygnet runt samt kunna genomföras och tolkas utan neuroradiologisk spetskompetens. Av tänkbara alternativ bedömdes datortomografisk angiografi (CTA) och diffusionsviktad magnetkameraundersökning (dMRI) kunna uppfylla dessa praktiska kriterier och de ingår därmed i granskningen.
Denna rapport består av en systematisk litteraturöversikt som täcker studier för alla åldrar utom spädbarn. I de delar av rapporten som refererar till internationell litteratur har vi valt att använda benämningen hjärndöd istället för total hjärninfarkt, i analogi med terminologin i studierna.
SMER har på uppdrag av SBU i samverkan med Socialstyrelsen gjort en etisk analys av användning av bilddiagnostiska metoder för misstänkt total hjärninfarkt, baserad på SBU:s rapport. Till SMERs webbplats
Citera denna rapport:
SBU. Bilddiagnostik vid misstanke om total hjärninfarkt: en systematisk översikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2018. SBU Bereder 282. [accessed date]. Available from: https://www.sbu.se/282
Innehållsdeklaration
✓ Utvärdering av ny/etablerad metod
✓ Systematisk litteratursökning
✓ Relevansgranskning
✓ Kvalitetsgranskning
✓ Sammanvägning av resultat
✓ Evidensgradering gjord av SBU
Evidensgradering gjord externt
Baseras på en systematisk litteraturöversikt
Konsensusprocess
Framtagen i samarbete med sakkunniga
Patienter/brukare medverkat
Etiska aspekter
Ekonomiska aspekter
Sociala aspekter
✓ Granskad av SBU:s kvalitets- och prioriteringsgrupp
Godkänd av SBU:s nämnd
Projektgrupp
Sakkunniga
- Olof Flodmark, professor i barnneuroradiologi, Neuroradiologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna
- Johan Wikström, professor i neuroradiologi, Bild- och funktionsmedicinskt centrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala
SBU
- Agneta Pettersson, projektledare
- Claes Lennmarken, biträdande projektledare, professor emeritus, Anestesi och intensivvård, Linköping
- Maja Kärrman Fredriksson, informationsspecialist
- Sara Fundell, projektadministratör
- Naama Kenan Modéen, projektledare, metaanalyser
Artikel från SBU:s tidning Vetenskap & Praxis
Nya metoder för att bekräfta hjärndöd är fortfarande omogna
Artikel från SBU:s tidning Vetenskap & Praxis
Total hjärninfarkt – med sådan säkerhet bekräftas ”hjärndöd”
Total hjärninfarkt bekräftas lika säkert med gammakamera och teknetium som med röntgen av hjärnans kärl – det visar ett måttligt tillförlitligt vetenskapligt underlag. Däremot räcker inte underlaget för att bedöma risken för komplikationer av så kallat apnétest hos barn i samma situation.
Läs artikeln