Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Svårläkta sår hos äldre – prevention och behandling

Lästid: ca 3 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

Svårläkta sår hos äldre och sköra äldre är ett stort problem framför allt för den drabbade patienten med smärta och nedsatt livskvalitet. För hälso- och sjukvården medför svårläkta sår betydande resursbehov och kostnader för behandling.

Svårläkta sår innefattar bensår, fotsår hos personer med eller utan diabetes samt trycksår. Dessa sår är vanliga i äldrevården och risken ökar med stigande ålder. I dag utgör åldersgruppen 65 år eller äldre, en femtedel av Sveriges befolkning eller cirka 1,8 miljoner och är snabbt växande. År 2030 beräknas var fjärde person vara 65 år eller äldre.

Denna rapport grundar sig på vetenskapliga artiklar gällande prevention av bensår och fotsår samt behandling av trycksår, bensår och fotsår hos äldre. Förebyggande av trycksår har inte tagits med då det pågår ett internationellt arbete med att uppdatera en systematisk översikt på området.

SBU:s slutsatser

  • Det vetenskapliga underlaget för behandling av svårläkta sår hos äldre är mycket begränsat. För majoriteten av åtgärderna behövs det mer forskning av god vetenskaplig kvalitet. Gruppen äldre/sköra äldre har ofta flera sjukdomar och läkemedel samtidigt, något som kan inverka på sårläkningen.
  • Det saknas data om hur svensk praxis ser ut i dag och i vilken utsträckning som olika åtgärder för att förebygga och behandla svårläkta sår används. Kvalitetsregister med representativa data för vissa patientgrupper finns, men nationellt heltäckande data saknas i nuläget. Det finns ett begränsat vetenskapligt underlag för följande effekter:
    • Operation av åderbråck kan minska återfall av venösa bensår hos äldre.
    • Förband som innehåller kalciumalginat kan leda till kortare läkningstid av trycksår hos äldre medan läkningseffekten av övriga förband inte kan uppskattas då studier saknas.
  • Det finns stora kunskapsluckor när det gäller vårdorganisationens betydelse för patienter med svårläkta sår. Det gäller t ex betydelsen av specialistmottagningar, utbildning, kommunikation, samordning och kontinuitet.
  • Åderbråckskirurgi som behandling av venösa bensår är sannolikt kostnadseffektivt. Kostnadseffektiviteten av övriga insatser är svår att bedöma.

Citera denna rapport: SBU Svårläkta sår hos äldre – prevention och behandling. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014. SBU-rapport nr 226. ISBN 978-91-85413-67-6.

Pressmeddelande

Operation av åderbråck kan förhindra återfall av svårläkta sår

Det är oklart vad som är den bästa behandlingen för svårläkta sår hos äldre visar en ny rapport från SBU. Kunskapsluckorna är många men det finns stöd för att operation av åderbråck kan minska återfall av vissa typer av bensår. Operation är troligen också kostnadseffektivt.

Läs pressmeddelandet

Tre frågor till Rut Öien, projektordförande

Rut F Öien, Distriktsläkare, med.dr. Medicinskt ansvarig för Sårcentrum Blekinge.

Vilken är den viktigaste slutsatsen i rapporten?

Studier av denna patientpopulation saknas till stor del och i samtliga fall finns endast en studie med tillräckligt vetenskapligt underlag, förutom vad gäller åderbråckskirurgi, som kan minska återfall av venösa sår hos äldre och behandling med förband som innehåller kalciumalginat, vilket kan leda till kortare läkningstid av trycksår hos äldre.

Vad hoppas du ska hända i vården?

  • Att vi ska kunna erbjuda dessa äldre patienter bättre livskvalitet genom att snabbt ge rätt diagnos och därmed rätt behandling fram till sårläkning.
  • Att rapporten ska få ett sådant genomslag att en mer genomtänkt behandlingsforskning med inriktning på äldre.
  • Att nationella riktlinjer för svårläkta sår kan införas.

Var det något resultat du själv blev överraskad av i rapporten?

Att det fanns så få studier inte bara om behandling och prevention utan också om betydelsen av hur vården är organiserad.

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Rut Öien (ordförande), Med dr, Distriktsläkare, Sårcentrum Blekinge, Blekinge Kompetenscentrum, Karlskrona
  • Jan Apelqvist, Docent, Överläkare, Endokrinologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö
  • Christina Lindholm, Professor, Leg sjuksköterska, Sophiahemmets Högskola, Stockholm
  • Katarina Lundqvist, Med dr, Överläkare, Hudkliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund
  • Olle Nelzén, Docent, Överläkare, Kärlkirurgiska enheten, Skaraborgs Sjukhus, Skövde
  • Nils-Eric Sahlin, Professor, Avd för medicinsk etik, BMC I12, Lunds universitet
  • Eva Törnvall, Med dr, Leg sjuksköterska, FoU-enheten för närsjukvård, Landstinget i Östergötland

SBU

  • Jenny Odeberg, Projektledare, Med dr
  • Sten Anttila, Biträdande projektledare, Fil dr
  • Thomas Davidsson, Hälsoekonom
  • Elisabeth Gustafsson, Projektadministratör
  • Harald Gyllensvärd, Hälsoekonom
  • Hanna Olofsson, Informationsspecialist
Sidan publicerad