Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Operation vid besvär av sten i gallblåsan och akut gallblåseinflammation
En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter
Om fler av de patienter med akut gallblåseinflammation som bedöms behöva kirurgi opereras vid det akuta vårdtillfället och inte vid ett senare vårdtillfälle kan man frigöra resurser. Och titthålsoperation medför lägre risk för komplikationer än öppen operation vid akut gallblåseinflammation. Däremot är det inte klart om alla som haft gallstensanfall eller en akut gallblåseinflammation verkligen behöver opereras.
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Syfte
Syftet med denna rapport är att belysa följande frågor:
- Är det bättre för patienter med gallstensanfall med påvisad sten i gallblåsan att opereras än att inte göra det och istället avvakta om nya symtom som kan föranleda åtgärd uppstår?
- Är det bättre för patienter med akut gallblåseinflammation att opereras än att inte göra det och i stället avvakta om nya symtom uppstår?
- Är det bättre för patienter med akut gallblåseinflammation att opereras i akut skede än planerat vid ett senare tillfälle när inflammationen lagt sig?
- Är det bättre för patienter med akut gallblåseinflammation att opereras laparoskopiskt än med öppen operation?
Slutsatser
- Det behövs fler välgjorda studier för att kunna avgöra om det är bättre att operera än att avvakta med operation vid gallstensbesvär. Idag är det vetenskapliga underlaget otillräckligt.
- Det behövs fler välgjorda studier för att kunna avgöra om det är bättre att operera än att avvakta med operation vid akut gallblåseinflammation. Idag är det vetenskapliga underlaget otillräckligt.
- Patienter med akut gallblåseinflammation kan opereras i akut skede, inom några dygn, utan att risken för komplikationer ökar. Om fler opereras i akut skede i stället för vid ett senare tillfälle, skulle det gå åt mindre resurser i hälso- och sjukvården. Idag opereras strax över 60 procent i akut skede. Om andelen som opereras i akut skede kan ökas till 90 procent uppskattar SBU att vården frigör tre vårddagar per patient, totalt cirka 3 300 vårddagar per år (motsvarande knappt 26 miljoner svenska kronor per år). Patienterna slipper dessutom ha besvär under väntetiden om de opereras direkt.
- Risken för komplikationer minskar om personer med akut gallblåseinflammation opereras via titthål (laparoskopiskt) i stället för med öppen kirurgi. Idag startas endast 7 procent av alla operationer med öppen teknik, men det kan ändå vara värt att överväga om några av dessa i stället skulle kunna opereras via titthål.
Citera denna rapport:
SBU. Operation vid besvär av sten i gallblåsan och akut gallblåseinflammation: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2016. SBU Utvärderar 259. [accessed date]. Available from: https://www.sbu.se/259
Pressmeddelande
Snabbare operation av inflammerad gallblåsa frigör vårdresurser
Om fler av de patienter med akut gallblåseinflammation som bedöms behöva kirurgi opereras vid det akuta vårdtillfället och inte vid ett senare vårdtillfälle kan man frigöra resurser. Och titthålsoperation medför lägre risk för komplikationer än öppen operation vid akut gallblåseinflammation. Däremot är det inte klart om alla som haft gallstensanfall eller en akut gallblåseinflammation verkligen behöver opereras. Det visar en rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
Läs pressmeddelandetArtikel från SBU:s tidning Vetenskap & Praxis
Gallblåseinflammation: Operation blir bäst tidigt och med titthål
Om personer med en inflammerad gallblåsa ska genomgå kirurgi, är det bäst om ingreppet sker inom några dygn. Jämfört med i dag skulle vårdtiden kunna minska med tre dagar per patient, motsvarande 26 miljoner kronor per år. Vid akut inflammation kan ännu fler opereras via titthål – det ger mindre komplikationer än öppen kirurgi. Argumenten beskrivs i SBU:s utvärdering av behandling vid akuta gallbesvär.
Läs merInnehållsdeklaration
✓ Utvärdering av ny/etablerad metod
✓ Systematisk litteratursökning
✓ Relevansgranskning
✓ Kvalitetsgranskning
Sammanvägning av resultat
✓ Evidensgradering gjord av SBU
Evidensgradering gjord externt
✓ Baseras på en systematisk litteraturöversikt
Konsensusprocess
✓ Framtagen i samarbete med sakkunniga
Patienter/brukare medverkat
✓ Etiska aspekter
✓ Ekonomiska aspekter
✓ Sociala aspekter
✓ Godkänd av SBU:s prioriterings- och kvalitetsgrupp
✓ Godkänd av SBU:s nämnd
Film som presenterar rapporten
Projektgrupp
Sakkunniga
- Claes Jönsson (ordförande)
- Agneta Montgomery
- Lars Enochsson
- Bengt Hallerbäck
- Peter Leander
- Johanna Österberg
- Mikael Lilja
SBU
- Jan Adolfsson, projektledare
- Anna Westlind Johnsson, projektledare till och med augusti 2015
- Hanna Olofsson, informationsspecialist
- Maja Kärrman Fredriksson, informationsspecialist
- Pia Johansson, hälsoekonom
- Anders Norlund, hälsoekonom till och med december 2015
- Anneth Syversson, projektadministratör
- Sigurd Vitols, medicinskt sakkunnig