Operation vid besvär av sten i gallblåsan och akut gallblåseinflammation

Syfte

Syftet med denna rapport är att belysa följande frågor:

• Är det bättre för patienter med gallstensanfall med påvisad sten i gallblåsan att opereras än att inte göra det och istället avvakta om nya symtom som kan föranleda åtgärd uppstår?
• Är det bättre för patienter med akut gallblåseinflammation att opereras än att inte göra det och i stället avvakta om nya symtom uppstår?
• Är det bättre för patienter med akut gallblåseinflammation att opereras i akut skede än planerat vid ett senare tillfälle när inflammationen lagt sig?
• Är det bättre för patienter med akut gallblåseinflammation att opereras laparoskopiskt än med öppen operation?

Slutsatser

• Det behövs fler välgjorda studier för att kunna avgöra om det är bättre att operera än att avvakta med operation vid gallstensbesvär. Idag är det vetenskapliga underlaget otillräckligt.
• Det behövs fler välgjorda studier för att kunna avgöra om det är bättre att operera än att avvakta med operation vid akut gallblåseinflammation. Idag är det vetenskapliga underlaget otillräckligt.
• Patienter med akut gallblåseinflammation kan opereras i akut skede, inom några dygn, utan att risken för komplikationer ökar. Om fler opereras i akut skede i stället för vid ett senare tillfälle, skulle det gå åt mindre resurser i hälso- och sjukvården. Idag opereras strax över 60 procent i akut skede. Om andelen som opereras i akut skede kan ökas till 90 procent uppskattar SBU att vården frigör tre vårddagar per patient, totalt cirka 3 300 vårddagar per år (motsvarande knappt 26 miljoner svenska kronor per år). Patienterna slipper dessutom ha besvär under väntetiden om de opereras direkt.
• Risken för komplikationer minskar om personer med akut gallblåseinflammation opereras via titthål (laparoskopiskt) i stället för med öppen kirurgi. Idag startas endast 7 procent av alla operationer med öppen teknik, men det kan ändå vara värt att överväga om några av dessa i stället skulle kunna opereras via titthål.