Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
EEG som stöd för diagnosen total hjärninfarkt hos barn yngre än två år
En systematisk översikt
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2005:10 [1] rör kriterier för att fastställa dödsfall. I 4 kap. 4§ föreskrivs att den kliniska neurologiska undersökningen, som också inkluderar apnétest, i vissa fall ska bekräftas med en konventionell angiografi med kateterteknik av hjärnans blodkärl (fyrkärlsangiografi). Socialstyrelsen har fått en fråga om huruvida elektroencefalografi, EEG, skulle kunna användas istället för fyrkärlsangiografi för mycket små barn. Socialstyrelsen har tillfrågat SBU om att göra en systematisk översikt om den diagnostiska tillförlitligheten för EEG för att bekräfta total hjärninfarkt hos barn under två års ålder.
Denna rapport är ett komplement till en tidigare rapport om bilddiagnostiska metoder för att bekräfta total hjärninfarkt [2].
[1] Socialstyrelsen. Kriterier för bestämmande av människans död, SOSFS 2005:10 (M) Stockholm, Socialstyrelsen; 2005.
[2] SBU. Bilddiagnostik vid misstanke om total hjärninfarkt. En systematisk översikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2018. SBU-rapport nr 282. ISBN 978-91-88437-24-2.
Syftet med rapporten var att utvärdera den diagnostiska tillförlitligheten för EEG för att bekräfta total hjärninfarkt hos barn under två år. Barnen skulle ha misstänkt total hjärninfarkt, där tveksamhet föreligger efter klinisk neurologisk undersökning och apnétest och där kompletterande fyrkärlsangiografi inte kan genomföras. Åldersgränsen sattes till två år.
Citera denna rapport:
SBU. EEG som stöd för diagnosen total hjärninfarkt hos barn yngre än två år: en systematisk översikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2018. SBU Bereder 290. [accessed date]. Available from: https://www.sbu.se/290
Projektgrupp
Sakkunniga
- Ingmar Rosén, professor emeritus, Klinisk neurofysiologi, Lund
- Ingrid Olsson Lindberg, docent, överläkare Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Barnneurologen, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
- Josefin Nilsson, docent, överläkare Klinisk neurofysiologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
SBU
- Agneta Pettersson, projektledare
- Claes Lennmarken, biträdande projektledare, professor emeritus, Anestesi och intensivvård, Linköping
- Maja Kärrman Fredriksson, informationsspecialist
- Sara Fundell, projektadministratör
Innehållsdeklaration
✓ Utvärdering av ny/etablerad metod
✓ Systematisk litteratursökning
✓ Relevansgranskning
✓ Kvalitetsgranskning
✓ Sammanvägning av resultat
✓ Evidensgradering gjord av SBU
Evidensgradering gjord externt
Baseras på en systematisk litteraturöversikt
Konsensusprocess
Framtagen i samarbete med sakkunniga
Patienter/brukare medverkat
Etiska aspekter
Ekonomiska aspekter
Sociala aspekter
✓ Granskad av SBU:s kvalitets och prioriteringsgrupp
Godkänd av SBU:s nämnd
Artikel från SBU:s tidning Vetenskap & Praxis
Total hjärninfarkt – med sådan säkerhet bekräftas ”hjärndöd”
Total hjärninfarkt bekräftas lika säkert med gammakamera och teknetium som med röntgen av hjärnans kärl – det visar ett måttligt tillförlitligt vetenskapligt underlag. Däremot räcker inte underlaget för att bedöma risken för komplikationer av så kallat apnétest hos barn i samma situation.
Läs artikeln