Behov av praktiknära forskning och vetenskaplig utvärdering inom viktiga områden

SBU:s sammanfattning

Syfte och målgrupp

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har i regleringsbrevet för år 2017 fått i uppdrag från regeringen att redovisa och motivera vilka kunskapsbehov och kunskapsluckor som myndigheten bedömer vara av särskild strategisk betydelse. Redovisningen ska utgå ifrån vad myndigheten har uppmärksammat och rapporterat i sitt arbete eller som myndigheten av andra skäl bedömer vara strategiskt betydelsefullt. Såväl ett köns- och jämställdhetsperspektiv som förutsättningar för en jämlik vård, omsorg och socialtjänst ska beaktas.

Genom en analys av SBU:s databas över vetenskapliga kunskapsluckor lyfter vi här fram områden där vi har funnit betydelsefulla kunskapsbehov inom praktiknära forskning och ger förslag på åtgärder som kan underlätta processen för att prioritera och fylla dessa kunskapsluckor.

Denna rapport syftar till att besvara regeringens fråga till SBU. Rapporten riktar sig även till forskningsfinansiärer, forskare, universitet, högskolor, beslutsfattare inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt till andra myndigheter.

Bakgrund

Enligt SBU föreligger en vetenskaplig kunskapslucka när en eller flera systematiska översikter, av god kvalitet, visar på en osäker effekt av en metod eller åtgärd eller när systematiska översikter av god kvalitet saknas.

SBU:s databas innehåller områden där SBU har funnit att det råder brist på praktiknära forskning eller sammanställd vetenskaplig kunskap. På dessa områden saknas det således kunskap om effekter av olika metoder i hälso- och sjukvården och åtgärder med stöd av socialtjänstlagen och LSS. Däremot ingår inte kunskapsluckor inom exempelvis grundforskning i databasen.

I databasen kategoriseras kunskapsluckorna utifrån ålder, kön, typ av kunskapslucka, källa samt ämneskategorier.

Metod

De allra flesta kunskapsluckor i SBU:s databas har identifierats genom SBU:s systematiska översikter och Socialstyrelsens nationella riktlinjer och är hämtade från rapporter och riktlinjer publicerade under åren 2009–2016. Innehållet i databasen återspeglar således främst de områden där SBU och Socialstyrelsen har sökt kunskap. Det kan således finnas kunskapsluckor som inte har identifierats därför att området ännu inte har kartlagts eller utvärderats.

Projektgruppen har valt ut de områden som SBU anser vara av strategisk betydelse baserat på innehållet i databasen, SBU:s etiska vägledning för prioritering av kunskapsluckor samt ytterligare faktorer förknippade med jämlik vård, omsorg och socialtjänst.

Resultat

I denna rapport beskrivs innehållet i SBU:s databas över vetenskapliga kunskapsluckor. Totalt fanns 1 733 vetenskapliga kunskapsluckor den 20 mars 2017 då innehållet i databasen analyserades. Ett stort antal luckor avser läkemedel, medicinteknik, prevention, psykiatri och psykologi, samt munhålesjukdomar. Huvuddelen av luckorna rör vuxna, följt av äldre och barn och ungdomar. Majoriteten av kunskapsluckorna är av typen att fler primärstudier behövs för att fylla luckan.

De flesta luckorna gäller kunskap om både män och kvinnor. Analysen av SBU:s databas visar således inte på några tydliga skillnader ur ett jämställdhetsperspektiv.

I rapporten görs även en analys av områden där det finns få eller inga kunskapsluckor och där det endast finns få rapporter från SBU. Dessa områden kan ses som fält där vi ännu inte vet hur många kunskapsluckor det finns och där det kan finnas behov av nya systematiska översikter eller systematiska kartläggningar.

Strategiska områden

Baserat på innehållet i databasen, SBU:s etiska vägledning för prioritering av kunskapsluckor samt ytterligare faktorer förknippade med jämlik vård, omsorg och socialtjänst bedöms följande breda områden där ett stort antal kunskapsluckor har identifierats vara av särskild strategisk betydelse:

• barn och ungdomar
• äldre
• socialtjänst och LSS-verksamhet.

I rapporten listas ämneskategorier inom dessa strategiska områden där antalet kunskapsluckor är särskilt stort. Vidare diskuteras etiska och ekonomiska aspekter.

Möjliga aktiviteter för ökad nytta av praktiknära forskning

SBU anser att det behövs en tydligare koppling mellan att identifiera vetenskapliga kunskapsluckor och att fylla dem. För att detta ska kunna ske krävs en ökad samverkan mellan många olika aktörer. Det är viktigt att de närmast berörda grupperna deltar i prioritering av forskningsbehov. Viktiga aktörer är myndigheter, akademi/högskola, forskningsråd, professioner inom hälso- och sjukvård respektive socialtjänst och LSS/kommuner och landsting, brukarorganisationer, brukare, närstående och allmänhetsrepresentanter. Aktiviteter som skulle kunna stärka forskningsnyttan är:

1. Säkerställ att forskningsfrågan inte redan har besvarats.

• Varje studieansökan inom området hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS ska referera till en aktuell systematisk översikt (inte äldre än tre år) som visar på att forskningsfrågan är en kunskapslucka. Om det finns en systematisk översikt som är äldre än tre år bör denna uppdateras innan studien startas. Om det saknas en systematisk översikt bör en sådan göras innan studien finansieras.
• Avhandlingar för praktiknära forskning inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS bör innehålla en systematisk översikt av området innan forskningsfrågorna fastställs.

2. Öka inflytandet från dem som berörs av forskningen (relevant profession, brukare och närstående) inom alla forskningsrelaterade frågeställningar.

• Vid prioriteringar kring satsningar av forskningsmedel bör aktiv medverkan finnas av alla berörda parter.
• Kräv att forskning har en aktiv brukarmedverkan.
• Arbeta för att forskning och forskningsmetodik ska ingå som en naturlig del i alla utbildningar och för personal på alla nivåer inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS.
• För att säkerställa att det finns representanter för brukare och allmänhet som har en djupare kunskap inom forskning och forskningsmetodik bör utbildningssatsningar genomföras.
• Möjliggör att forskningsresultaten sprids till dem som berörs av forskningen på ett för dem förståeligt språk.

3. Arbeta för att prioriterade frågeställningar tilldelas forskningsmedel.

• Rikta utlysningar mot prioriterade forskningsfrågor eller områden.
• Områden som har många prioriterade forskningsfrågor, men inte i samma utsträckning söker forskningsmedel, eller inte får forskningsmedel, kan behöva strukturerat stöd. Här kan tandvården ses som ett exempel (beskriven i diskussionskapitlet).

4. När studier slutförts bör resultaten ställas i relation till tidigare studier i en systematisk översikt.

• Forskningsfinansiärer kan ge medel som syftar till att forskaren efter slutförd studie ska kunna uppdatera relevant systematisk översikt.

5. Öka stödet för implementering så att effektiva metoder snabbare förs in samtidigt som man slutar använda mer ineffektiva metoder.