Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Bilddiagnostik av avlidna

Lästid: ca 4 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

Kontakta SBU
Publicerad: Rapportnr: 2015-01 https://int.sbu.se/201501

Sökord

Virtuell obduktion fMRI Funktionell MRI Magnetkamera Magnetresonanstomografi Magnettomografi MRI MRT magnetröntgen CT DT Tunnskiktröntgen Tunnskiktsdatortomografi Ultraljud Sonografi Ultraljuddiagnostik Ultrasonografi Virtual autopsy computed tomography computer tomography computerized tomography computerised tomography computer assisted tomography

Sammanfattning och slutsatser

Bilddiagnostik av avlidna skulle kunna komplettera eller ersätta obduktion. Förutsatt att de bilddiagnostiska metoderna är tillförlitliga skulle detta kunna förbättra informationen om dödsorsaker och återkopplingen till hälso- och sjukvården. Antalet kliniska obduktioner har minskat och eftersom bilddiagnostik är enklare att genomföra, väcks frågan om fler avlidna bör undersökas med bilddiagnostik än idag.

Slutsatser

  • Utifrån de studier som hittills har gjorts på avlidna går det inte att avgöra hur tillförlitligt bilddiagnostik är som komplement eller alternativ till obduktion. Enskilda studier antyder att bilddiagnostik exempelvis skulle kunna vara användbart för att bestämma organvikt. Detta skulle dock behöva bekräftas i fler studier.
  • För att kunna avgöra nyttan med bilddiagnostik av avlidna inom vården respektive rättsmedicinsk verksamhet krävs en bättre samordning av studieupplägg, högre studiekvalitet samt stora studier som helst omfattar flera centra.
  • Det största behovet av forskning på området gäller de specifika situationer där obduktion riskerar att missa viktiga fynd, och där det bedöms vara svårt att överföra kunskap och erfarenhet från undersökningar av levande individer. 

Gradering av styrkan i det vetenskapliga underlag som en slutsats grundas på görs i fyra nivåer enligt GRADE:
Starkt vetenskapligt underlag (++++). Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
Måttligt starkt vetenskapligt underlag (+++0). Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med förekomst av enstaka försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
Begränsat vetenskapligt underlag (++00). Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
Otillräckligt vetenskapligt underlag (+000). När vetenskapligt underlag saknas, tillgängliga studier har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet är motsägande anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt.
Evidensgraderingen enligt GRADE grundar sig i första hand på studier med hög eller medelhög kvalitet om sådana finns. Finns det både randomiserade kontrollerade studier (RCT) och observationsstudier av samma kvalitet grundar sig evidensgraderingen på RCT.

SBU Alert bedrivs i samverkan med Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting.

Citera denna SBU Alert-rapport:
SBU. Bilddiagnostik av avlidna. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2015. SBU Alert-rapport nr 2015-01. ISSN 1652-7151. http://www.sbu.se

Pressmeddelande

Samordnad forskning om bilddiagnostik av avlidna skulle gynna hälso- och sjukvården

SBU:s nya rapport utvärderar om bilddiagnostik kan vara ett bra alternativ eller komplement till obduktion. Rapporten visar att det ännu inte går att avgöra vilka diagnoser som man säkert kan fastställa med bilddiagnostik av avlidna.

Läs pressmeddelandet

Frågor till projektets experter

Tre frågor till Anders Eriksson, professor i rättsmedicin

1. Vilken är den viktigaste slutsatsen i rapporten?

Bland det viktigaste menar jag är slutsatsen att framtida studier måste planeras bättre, samt omfatta större material och därför sannolikt bör genomföras i form av multicenter-studier. Detta gäller såväl inom vården som inom det rättsmedicinska verksamhetsområdet.

2. Vad hoppas du ska hända inom rättsmedicinen?

Inom vården såväl som utanför vården, det vill säga inom det rättsmedicinska verksamhetsområdet, hoppas jag att man kommer att satsa på mer och framförallt bättre forskning, där behovet av samordningen är uppenbart. Sådan samordning kan vi nu stimulera, bland annat genom att presentera rapportens resultat vid internationella konferenser.

3. Var det något resultat du själv blev överraskad av?

Jag överraskades nog mest av insikten om att de allra flesta vetenskapliga studier kunde ha planerats betydligt bättre, något som förmodligen gäller även många andra forskningsområden när de granskas systematiskt.

Tre frågor till Anders Persson, professor i radiologi

1. Vilken är den viktigaste slutsatsen i rapporten?

För att kunna avgöra nyttan med bilddiagnostik av avlidna inom hälso- och sjukvård behövs mer forskning.

2. Vad hoppas du ska hända i vården?

Att rapporten ska stimulera till att medel för forskning inom området tillskjuts för att kunna fylla påvisade kunskapsluckor. Om vi visste att bilddiagnostik ger tillförlitliga resultat skulle detta kunna bidra till säkrare statistik om dödsorsaker och bättre återkoppling till hälso- och sjukvården. Med bilddiagnostik slipper man också ingrepp på den döda kroppen, något som närstående kan uppleva som en fördel i vårt mångkulturella samhälle. Validerade bilddiagnostiska undersökningstekniker som komplement eller ersättning till klinisk obduktion skulle kunna ge kvalitetsförbättringar och kostnadsbesparingar inom sjukvården.

3. Var det något resultat du själv blev överraskad av i rapporten?

Diskrepansen mellan den snabba tekniska utvecklingen och möjligheten att uppnå bevis för värdet av bilddiagnostik av avlidna inom hälso-sjukvård.

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Anders Eriksson, professor i rättsmedicin, Umeå universitet
  • Anders Persson, professor i radiologi, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV), Linköpings universitet
  • Torfinn Gustafsson, forskarstuderande, Umeå universitet
  • Juridiskt sakkunnig: Manólis Nymark, biträdande chefsjurist, Rättsmedicinalverket
  • Etiskt sakkunnig: Lars Sandman, professor, Högskolan i Borås

SBU

  • Monica Hultcrantz, projektledare
  • Malin Höistad, projektledare
  • Stella Jacobson, biträdande projektledare
  • Ingegerd Mejàre, biträdande projektledare
  • Thomas Davidson, hälsoekonom
  • Anders Norlund, hälsoekonom
  • Hanna Olofsson, informationsspecialist
  • Anna Attergren Granath, projektadministratör
Sidan publicerad
Till toppen