Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
EEG-baserad anestesidjupsmonitorering vid kirurgi
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Sammanfattning och slutsatser
SBU:s bedömning av kunskapsläget
EEG-baserad anestesidjupsmonitorering är avsedd att användas som komplement till traditionell anestesiövervakning. Syftet är främst att förbättra möjligheten att behovsanpassa anestesin så att patienterna återhämtar sig snabbare och löper mindre risk för varseblivning under anestesin.
Normalpatienter som genomgår planerad kirurgi
- EEG-baserad anestesidjupsmonitorering förkortar den tidiga fasen av återhämtning efter intravenös anestesi med några minuter (Evidensstyrka 3)*. Någon klinisk eller ekonomisk betydelse av denna tidsvinst har inte påvisats. Det går inte att avgöra om anestesidjupsmonitorering påverkar den tidiga fasen av återhämtning efter gasanestesi (motsägande vetenskapligt underlag)*.
- För den senare fasen av återhämtning (t ex tid till utskrivning) är det vetenskapliga underlaget rörande effekterna av EEG-baserad anestesidjupsmonitorering motsägande*.
- Det går inte att bedöma om EEG-baserad anestesidjupsmonitorering minskar risken för varseblivning under anestesi (otillräckligt vetenskapligt underlag)*.
- Det går inte att avgöra om EEG-baserad anestesidjupsmonitorering har någon effekt på patienttillfredsställelse eller förekomst av illamående/kräkning efter anestesi (motsägande vetenskapligt underlag)*.
Patienter som har hög risk för varseblivning under anestesi eller genomgår akut kirurgi
Det går inte att avgöra om EEG-baserad anestesidjupsmonitorering av riskpatienter medför positiva effekter på återhämtning efter anestesi (otillräckligt vetenskapligt underlag)*, eller minskar risken för varseblivning under anestesi (motsägande vetenskapligt underlag)*.
Sammanfattningsvis saknas vetenskapligt stöd för att rutinmässigt använda EEG-baserad anestesidjupsmonitorering vid generell anestesi i syfte att minska förekomsten av varseblivning eller att i avgörande omfattning förbättra patienternas återhämtning.
*Detta är en gradering av styrkan i det vetenskapliga underlag som en slutsats grundas på;
Evidensstyrka 1 – starkt vetenskapligt underlag. Slutsatsen stöds av minst två oberoende studier med hög kvalitet eller en god systematisk översikt.
Evidensstyrka 2 – måttligt starkt vetenskapligt underlag. Slutsatsen stöds av en studie med hög kvalitet och minst två studier med medelhög kvalitet.
Evidensstyrka 3 – begränsat vetenskapligt underlag. Slutsatsen stöds av minst två studier med medelhög kvalitet.
Otillräckligt vetenskapligt underlag – Inga slutsatser kan dras eftersom identifierade är för få eller av otillräcklig kvalitet.
Motsägande vetenskapligt underlag – Inga slutsatser kan dras när det finns studier som har samma kvalitet men vilkas resultat är motstridiga.
Metod och målgrupp
Generell anestesi används vid kirurgi och ges vanligen som en kombination av sömnmedel och smärtstillande läkemedel samt vid behov också muskelavslappnande medel. Vid traditionell anestesiövervakning studeras olika kroppsliga reaktioner, såsom cirkulation, andning, ögonreaktioner och rörelser, för att bedöma anestesins djup och styra medicineringen. Alltför djup anestesi kan leda till nedsatt cirkulation och därmed försämrad funktion i livsviktiga organ och fördröjd återhämtning. Alltför ytlig anestesi kan medföra biologisk stress och varseblivning under anestesin.
Olika tekniska hjälpmedel har utvecklats i syfte att kunna bedöma anestesidjup på ett objektivt och kvantitativt sätt. Tillgängliga tekniker för anestesidjupsmonitorering bygger huvudsakligen på bearbetade signaler av förändringar i hjärnans elektriska aktivitet (elektroencefalografi, EEG). Förhoppningen är att EEG-baserad anestesidjupsmonitorering som komplement till traditionell övervakning ska förbättra möjligheten att behovsanpassa anestesin under operationsförloppet.
Patienternas återhämtning efter anestesi kan delas upp i en tidig och en sen fas. I den tidiga fasen återfår patienten medvetandet, börjar åter andas själv och öppnar ögonen spontant. Oftast kan den tub som förts ned i luftstrupen för att skapa en säker luftväg tas ut (extubation). Det finns dock ingen allmänt accepterad signal för när extubation ska ske. Detta sker utifrån anestesigivarens erfarenhet och lokalt etablerade rutiner. I den senare återhämtningsfasen är patientens tillstånd så stabilt att man kan avbryta den särskilda övervakningen. Patienten kan då lämna den postoperativa avdelningen. För att standardisera bedömningen av patientens tillstånd efter anestesi har man utvecklat olika skattningsskalor som innefattar bedömning av t ex medvetande, rörelseförmåga, cirkulation och andning.
Varseblivning till följd av otillräckligt anestesidjup kan vara förenat med obehag och i svåra fall leda till ett så kallat posttraumatiskt stresstillstånd. Uppskattningsvis förekommer varseblivning hos 1–2 av 1 000 normalpatienter som genomgår planerad kirurgi. I vissa situationer finns en ökad risk för varseblivning under anestesi. Det gäller exempelvis vid akuta operationer, kejsarsnitt, hjärtkirurgi, trauma eller då patienten har påverkad cirkulation. Detta anses bero på att man då, av försiktighetsskäl, använder relativt låga läkemedelsdoser.
Potentiell målgrupp för metoden är alla patienter som ges generell anestesi i samband med kirurgiska ingrepp.
Frågor
- Medför EEG-baserad anestesidjupsmonitorering att patienterna återhämtar sig snabbare och bättre efter anestesi?
- Minskar EEG-baserad anestesidjupsmonitorering risken för varseblivning under anestesi?
- Är EEG-baserad anestesidjupsmonitorering kostnadseffektiv?
Den patientgrupp som studeras i första hand är vuxna patienter som genomgår generell anestesi i samband med olika typer av planerad kirurgi. Därutöver studeras separat patienter som har hög risk för varseblivning under anestesi eller genomgår akuta kirurgiska ingrepp.
Patientnytta
Normalpatienter som genomgår planerad kirurgi
EEG-baserad anestesidjupsmonitorering har en positiv effekt på tidig återhämtning (tid till ögonöppning och extubation) vid användning av intravenös anestesi, medan det vetenskapliga underlaget är motsägande vid användning av gasanestesi. Dessa effektmått har dock begränsad relevans från såväl patient- som sjukvårdssynpunkt eftersom en eventuell tidsvinst räknas i ett fåtal minuter. För den senare fasen av återhämtningen (t ex tid till utskrivning) är det vetenskapliga underlaget motsägande. Resultaten baseras på randomiserade kontrollerade studier (RCT) där anestesi styrd med hjälp av EEG-baserad anestesidjupsmonitorering jämförts med anestesi styrd enbart genom traditionell övervakning.
De bedömda studierna var för små för att utvärdera om EEG-baserad anestesidjupsmonitorering har någon effekt på förekomst av varseblivning under anestesi.
Det vetenskapliga underlaget är motsägande när det gäller effekten av EEG-baserad anestesidjupsmonitorering på patienttillfredsställelse och förekomst av illamående/kräkning efter avslutad anestesi.
Patienter som har hög risk för varseblivning under anestesi eller genomgår akut kirurgi
Tre randomiserade kontrollerade studier har identifierats där anestesi styrd med hjälp av EEG-baserad anestesidjupsmonitorering jämförts med anestesi styrd enbart genom traditionell övervakning. I två av studierna undersöktes patienternas återhämtning efter anestesin. Inga skillnader mellan studiegrupperna observerades, vare sig under den tidiga eller den sena fasen.
Det går inte att avgöra om användning av EEG-baserad anestesidjupsmonitorering kan minska förekomsten av varseblivning under anestesi hos riskpatienter. Resultaten från två stora studier av sammanlagt omkring 4 500 patienter är motstridiga. En brist i båda studierna är att det saknas beskrivningar av de patienter som inte kunnat genomgå fullständig utvärdering av varseblivning. Den tredje studien var för liten för att utvärdera förekomst av varseblivning under anestesi.
Etiska aspekter
Om EEG-baserad monitorering används bör detta ske enbart som ett komplement till traditionell anestesiövervakning och inte tillmätas större betydelse än denna. Risken för feltolkning och konsekvenserna därav (alltför djup eller alltför ytlig anestesi) måste noga beaktas i varje enskilt fall.
Ekonomiska aspekter
Utrustning för EEG-baserad anestesidjupsmonitorering kostar 28 000–65 000 kronor. Därtill kommer kostnad för förbrukningsmateriel såsom elektroder om 20–75 kronor per användningstillfälle. Det är oklart i vad mån dessa merkostnader skulle kunna uppvägas av besparingar till följd av metodens potentiella positiva effekter.
Då det vetenskapliga underlaget angående patientnyttan med EEG-baserad anestesidjupsmonitorering inte medger någon säker slutsats är det inte möjligt att bedöma metodens kostnadseffektivitet.
Detta är SBU:s sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som är framtagen av SBU i samarbete med Lennart Christiansson, med dr, överläkare, Anestesiologi och intensivvård, Akademiska sjukhuset, Uppsala, och Per Gannedahl, med dr, överläkare, ANOPIVA-kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm. Rapporten har granskats av Gunilla Barr, med dr, chefsjuksköterska, Thoraxanestesin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, och Ola Stenqvist, professor, överläkare, Anestesi- och intensivvårdskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Projektledare: Johan Wallin, SBU.
SBU Alert bedrivs i samverkan med Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting.
Citera denna SBU Alert-rapport: SBU. EEG-baserad anestesidjupsmonitorering vid kirurgi. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2008. SBU Alert-rapport nr 2008-02. ISSN 1652-7151. http://www.sbu.se
Pressmeddelande
Nyttan av EEG vid narkos obevisad men utrustning inköpt
Med hjälp av speciell EEG-baserad teknik kan patienter som sövts med injektion vakna ur narkosen några minuter tidigare. Men inget talar för att den tidsvinsten har klinisk eller ekonomisk betydelse. Nyttan av EEG-övervakning vid akuta operationer eller för patienter som löper hög risk för varseblivning under narkosen kan inte bedömas.
Läs pressmeddelandet