Forskarna måste visa hela bilden

När forskare redovisar sina fynd måste de ofta göra ett urval, men helhetsbilden måste ändå vara rättvisande. Alla relevanta studier måste redovisas öppet och huvudresultaten i varje studie poängteras, oavsett om fynden talar för eller emot en viss insats.
Så ser idealet ut. Men selektiv och snedvriden rapportering av resultat är i själva verket ett stort problem inom behandlingsforskningen. [1] Studier som inte tydligt och med statistisk säkerhet gynnar den testade insatsen publiceras ibland med stor fördröjning – eller i värsta fall inte alls. Rapporter med ogynnsamma eller otydliga resultat syns också sällan i välkända tidskrifter och citeras mindre frekvent av andra forskare. Sådan snedvridning kallas i litteraturen publication bias och ger beslutsfattare, professioner och patienter en sammantaget förvrängd bild av nyttan av behandlingen. [2] En sådan skev helhetsbild skulle kunna påverka vårdbeslut och leda till att de ofta knappa resurserna satsas fel.

Vinkling märks även i forskares urval av resultat från enskilda studier, så kallad outcome reporting bias. [2] Till exempel kan författaren flytta fokus från de centrala utfallen i studien till mer perifera som har visat större utslag. Följden blir att behandlingseffekterna överdrivs. [3,5] Därför anses det högst olämpligt att forskare utifrån sina resultat omformulerar en från början central forskningsfråga som perifer, och i stället betonar mindre väsentliga utfall. Om en behandling till exempel inte påverkar sjuklighet och dödlighet, och det var dessa frågor som studien främst gällde, får inte artikelförfattaren fokusera på enstaka lovande labbvärden.
Vinklad publicering, i litteraturen även kallat spin, är långt ifrån nytt inom forskningen.[4] Många tänkbara orsaker har föreslagits, [5] bland annat att tillverkare och sponsorer vill att forskningen ska gynna försäljningen av deras produkter. En annan möjlig orsak är att vetenskapliga tidskriftsredaktörer och forskare önskar spännande resultat som väcker uppmärksamhet och som gagnar verksamheten och karriären.
Att vissa forskningsresultat hamnar i skymundan beror dock inte enbart på snedvriden publicering. En del forskningsrapporter är svåråtkomliga. Så kallad grå litteratur vid sidan av gängse vetenskapliga tidskrifter är ibland osynlig i vanliga forskningsdatabaser. [6] Hit hör opublicerad företagsinformation, akademiska avhandlingar från olika länder, statliga utredningar och rapporter från myndigheter, regioner och kommuner. Många vetenskapliga tidskrifter tar fortfarande rejält betalt och låser in artiklar bakom betalväggar, trots internationella och nationella initiativ för öppen tillgång, open access.

Många länder kämpar dock för bättre insyn inte minst i offentligt finansierad forskning och för full öppenhet med dess resultat. EU-kommissionen vill åstadkomma så kallad öppen vetenskap, bland annat genom att underlätta tillgång till och återanvändning av forskningsdata och resultat.[7] Öppen vetenskap ska enligt kommissionen tillåta insyn och fynden ska vara allmänt tillgängliga.
Den brittiska strategin Make it public som sjösattes inom National Health Services (NHS) år 2020 syftar till fri tillgång till forskningsinformationen genom att förbättra hur studierna registreras, deltagarna informeras och resultaten rapporteras.[8] Ett åtgärdsprogram i tio punkter har antagits av NHS medicinska forskningsmyndighet. Se faktaruta.

I Sverige har kritiker framfört att det måste ställas tydligare krav på svenska forskare att publicera slutrapporter av kliniska studier. [9] I januari 2021 gick organisationen Transparimed och Cochrane Sverige ut med propåer [9,10] på området, bland annat att svenska myndigheter och forskningsfinansiärer borde ställa sig bakom och tillämpa Världshälsoorganisationens utlåtande [11] om offentliggörande av kliniska forskningsresultat. I samband med pandemin ställde sig svenska Vetenskapsrådet uttryckligen bakom [12] brittiska forskningsfonden Wellcome Trusts uppmaning [13] till forskare, tidskrifter och forskningsfinansiärer att se till att resultat och data som har relevans för hanteringen av coronaviruset snabbt delas och görs öppet tillgängliga. [14] I detta sammanhang rekommenderade också Vetenskapsrådet att forskningsdata som finansieras av offentliga medel ska publiceras öppet på nätet inom skälig tid efter att resultaten har publicerats – dock med undantag bland annat av data som är upphovsrättskyddade. [12]

Så länge som berörda beslutsfattare, forskare, professioner och patienter bara får se valda delar av det vetenskapliga underlaget, kvarstår risken för en skev helhetsbild. Då kan behandlingar, som i själva verket är ineffektiva eller till och med skadliga, felaktigt uppfattas som gynnsamma och kostnadseffektiva. [RL]

Brittiskt tiopunktsprogram

1. Ställ tydliga transparenskrav på forskare och finansiärer
2. Vägled, utbilda och kommunicera tydligt om önskat beteende
3. Tillämpa ett välfungerande och samordnat system för godkännande av forskningsprojekt
4. Påminn forskare och finansiärer om tidpunkten då projekten ska redovisas
5. Samverka med aktörer som finansierar, kontrollerar och publicerar forskning för att få enhetliga och samordnade transparenskrav
6. Premiera önskat beteende och uppmärksamma brister
7. Sätt in åtgärder när forskare och finansiärer inte uppfyller kraven
8. Säkerställ registrering av samtliga studier i landet som inte har medgivits undantag
9. Publicera och dela tillgänglig information om enskilda studier och deras resultat
10. Samverka med aktörer som gör informationen begriplig för allmänheten

Källa: NHS Health Research Authority, 2020.

Referenser

1. Dwan K, et al, for the Reporting Bias Group. Systematic review of the empirical evidence of study publication bias and outcome reporting bias. PLoS ONE 2013;8:e66844.
2. Page MJ, et al. Investigating and dealing with publication bias and other reporting biases in meta-analyses of health research: A review. Res Syn Meth 2021;12:248-59.
3. Bruckner T. Clinical trial transparency: A guide for policy makers. Transparency International, et al, 2017. Nerladdad från https://www.transparimed.org/reports
4. Boutron I, et al. Reporting and interpretation of randomized controlled trials with statistically nonsignificant results for primary outcomes. JAMA 2010;303:2058-64.
5. Chiu K, et al. ”Spin” in published biomedical literature: A methodological systematic review. PLoS Biol 2017;15:e2002173.
6. Schöpfel J. Towards a Prague definition of grey literature. Twelfth international conference on grey literature: Transparency in grey literature. Nerladdad från https://archivesic.ccsd.cnrs.fr/sic_00581570
7. EU-kommissionen. Open Science Policy Platform Recommendations, https://ec.europa.eu/research/openscience/pdf/integrated_advice_opspp_recommendations.pdf
8. NHS Health Research Authority. Make it public. Transparency and openness in health and social care research. July 2020. Nerladdad från https://www.hra.nhs.uk/
9. Engelmark S. Stora brister i rapporteringen av kliniska studier. Tidningen Curie, Vetenskapsrådet, 2021-01-13. Nerladdad från https://www.tidningencurie.se
10.Bruckner T. Results are missing for over two hundred drug trials involving Swedish patients. Artikel nerladdad från https://www.transparimed.org/single-post/results-are-missing-for-over-two-hundred-drug-trials-involving-swedish-patients
11.WHO. Joint statement on public disclosure ...
https://cdn.who.int/media/docs/default-source/clinical-trials/ictrp-jointstatement-2017.pdf
12. Vetenskapsrådet. Dela forskningsdata och resultat för hantering av Coronaviruset. Nyhet på www.vr.se februari 2020.
13. Wellcome Trust. Sharing research data and findings relevant to the novel coronavirus (COVID-19) outbreak. Pressmeddelande 31 januari 2020 på https://wellcome.org/
14. Vetenskapsrådet. Samordning av öppen tillgång till forskningsdata. Statusrapport. ISBN 978-91-88943-33-0.