Tidig motorisk träning för barn med cerebral pares (CP)

CP är den vanligaste motoriska funktionsnedsättning hos barn i Sverige. Barn med CP har ofta en försenad motorisk utveckling som kräver habiliterande insatser, såsom motorisk och funktionell träning.

Fråga

Vilken sammanställd forskning finns om effekter av tidig motorisk träning för barn (0–3 år) med diagnostiserad CP eller förhöjd risk för CP?

Frågeställare: Fysioterapeut och forskare vid Region Uppsala.

Sammanfattning

SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning, relevansgranskning och bedömning av risk för bias redovisat två systematiska översikter i svaret. Båda översikterna har undersökt effekten av motoriska interventioner på motoriska utfall hos barn med diagnosticerad CP eller med utvecklingsavvikelser som ingav misstanke om hög risk för CP [1] [2].
Baker och medarbetare konstaterade en liten positiv effekt till fördel för aktivitetsbaserad träning jämfört med kontrollgrupp, men att tillförlitligheten till resultaten var mycket låg [1]. För Constraint-Induced Movement Therapy (CIMT) fann man ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan interventionsgrupp och kontroll, och även här var tillförlitligheten mycket låg.

Morgan och medarbetare fann motstridiga resultat för studier på motoriska interventioner, och konstaterade att tillförlitligheten hos resultaten var låg [2].
Författarnas slutsatser har inte analyserats utifrån svenska förhållanden. Upplysningstjänsten har även identifierat tre relevanta systematiska översikter som bedömts ha hög risk för bias. För dessa översikter redovisas inte författarnas slutsatser i svaret.

Upplysningstjänsten identifierade inga systematiska översikter med låg eller måttlig risk för bias där effekter av motorisk träning på psykisk hälsa och livskvalitet hos barnen undersökts.

Läs Upplysningstjänstens svar