Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Stamcellstransplantation som behandling vid autism i barndomen

Stamcellstransplantationer görs för att behandla vissa former av cancer men behandlingen kan också bota en del andra mer ovanliga sjukdomar. Idag marknadsförs stamcellstransplantation som botemedel, mot sjukdomar som till exempel autism, till höga kostnader av stamcellskliniker. Det finns dock tveksamheter kring effekterna av och riskerna med dessa behandlingar.

Lästid: ca 1 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU:s upplysningstjänst

Strukturerad litteratur­sökning som besvarar fråga från vården eller social­tjänsten om vilka relevanta översikter och studier som finns. Vi bedömer risken för bias i systematiska översikter och vid behov även kvalitet och över­förbarhet av resultaten i hälso­ekonomiska studier. Svaret utformas av medarbetare på SBU, vid behov med stöd av ämnessakkunnig.

Kontakta SBU
Publicerad: Rapportnr: ut201827 https://int.sbu.se/ut201827

Liknande rapporter

Sökord

Autistiskt syndrom Aspergers syndrom Stamcellterapi Stamcellsterapi

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Finns det vetenskapliga studier på stamcellstransplantation som behandling vid autism i barndomen?

Sammanfattning SBU:s upplysningstjänst

Upplysningstjänsten har identifierat en randomiserad, blindad, placebo-kontrollerad överkorsningsstudie samt en icke-randomiserad kontrollerad studie, vilka har studerat effekt och säkerhet vid autolog respektive allogen stamcellstransplantation med navelsträngsblod, som behandling av autism hos barn. Upplysningstjänsten har även identifierat fyra icke-kontrollerade före-efter-studier.

SBU har inte tagit ställning i sakfrågan eftersom vi inte har bedömt de enskilda studiernas kvalitet eller vägt samman resultaten. Här redovisar vi därför endast de enskilda författarnas slutsatser.

Litteratursökning

Litteratursökning.pdf

Projektgrupp

Detta svar är sammanställt av Miriam Entesarian Matsson på SBU. Det har granskats av MaiBritt Giacobini, leg. läkare, medicine doktor, specialist i barn-
och ungdomspsykiatri, specialist i klinisk genetik, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi (MMK), Karolinska Institutet och PRIMA Barn och Vuxenpsykiatri.

Sidan publicerad
Till toppen