Möjligt att terapimetod lindrar syndrom efter krig och tortyr

En behandlingsmetod som kallas Narrative exposure therapy (NET) och som är anpassad för personer som har överlevt krig och tortyr, minskar möjligen symtomen vid posttraumatiskt stressyndrom (post-traumatic stress disorder, PTSD).

Resultatet bygger på sammanvägda data från fem randomiserade studier med 187 deltagare, där PTSD-symtomen hade mätts med olika skalor efter i genomsnitt fem månader och jämförts med sedvanlig behandling eller väntelista.

Behandlingens effekter på längre sikt är fortfarande vetenskapligt oklara.

Behandlingsmetoden NET är en form av kortvarig kognitiv beteendeterapi med inriktning på psykologiska trauman. Resultatet ingår i en systematisk forskningsöversikt som SBU har granskat och kommenterat.

Översikten gäller olika psykologiska behandlingar av PTSD vid komplexa, upprepade trauman hos vuxna flyktingar och asylsökande i länder som Tyskland, Danmark, Nederländerna, Österrike, Norge och USA. Totalt i översikten ingår 14 studier från perioden 2004 –2016 med 888 deltagare. Tiden som gått sedan inflyttningen till det nya landet varierar i studierna mellan 2 och 16 år. Reultaten har bedömts som relevanta i ett svenskt sammanhang, eftersom flera av de inkluderade studierna är genomförda i Norden och övriga Europa, och eftersom de flyktinggrupper som har studerats även finns i Sverige.

Däremot är resultaten inte självklart överförbara till andra typer av trauman och andra målgrupper, skriver SBU.

I Sverige används många olika interventioner för behandling av PTSD vid komplexa trauman hos vuxna. Många interventioner som i dag används är inte vetenskapligt utvärderade på ett sådant sätt att metodernas effekter kan bedömas och jämföras. Det är viktigt att personer med PTSD får vetenskapligt underbyggd och dokumenterat effektiv behandling och att resultaten systematiskt följs upp med standardiserade metoder.

Vid behandling med NET skapar klienten en detaljerad och kronologisk berättelse om sitt eget liv. Berättelsen dokumenteras skriftligt av terapeuten. Vid inledningen av varje terapisession läser terapeuten upp berättelsen som sedan diskuteras och revideras av klienten. Syftet är att omorganisera fragmentariska traumatiska minnen till en sammanhängande berättelse. Klienten konfronterar svåra livshändelser tillsammans med terapeuten och utforskar vilka emotionella, fysiologiska, kognitiva och beteendemässiga reaktioner som händelserna har skapat. Vid det sista terapitillfället överlämnas den skrivna berättelsen till klienten. I de sammanställda studierna pågick insatserna från tre till tolv tillfällen med minst 90 minuter per tillfälle. Det är inte uteslutet att NET även kan minska depressionssymtom, men detta går inte att säkert bedöma utan fler studier.

Även andra behandlingar ingick i studierna, bland annat kognitiv beteendeterapi, traumafokuserad psykoterapi och metoden culture-sensitive oriented peer. Enligt befintliga studier är det inte uteslutet att flera terapier har effekt. För att vetenskapligt kunna fastslå vilka metoder som fungerar bäst vid PTSD är det angeläget att pröva dem i randomiserade studier av hög kvalitet, med relevant kontrollgrupp och lång uppföljning. Även långtidseffekter av NET behöver dokumenteras.

Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR är 68,5 miljoner människor i världen på flykt på grund av konflikter, förföljelse och våld. Av dessa har 25,4 miljoner flytt sina hemländer och 3,1 miljoner är asylsökande. Många har varit med om djupt traumatiska upplevelser av tortyr, har bevittnat våld och separerats från nära anhöriga. Utanförskap och diskriminering i det nya landet kan innebära ytterligare påfrestningar. Bland flyktingar och asylsökande är risken för PTSD kraftigt ökad. Antalet asylansökningar till europeiska länder har ökat med över 80 procent de senaste åren. År 2015 sökte över 160 000 personer asyl i Sverige. År 2018 var siffran 21 502. [RL]

Om kommentaren

Psykologiska behandlingar vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos flyktingar och asylsökande. Stockholm: SBU, 2019.
Projektledare SBU: Lina Leander