Gallblåseinflammation: Operation blir bäst tidigt och med titthål

Huvudfrågan när det gäller akuta gallbesvär är om det är bättre att operera eller att avvakta. Men här ger forskningen inget tydligt svar, konstaterar SBU efter att ha granskat alla tillgängliga studier.

– Tvärtom mot vad vi trodde räcker faktiskt inte det vetenskapliga underlaget för att avgöra frågan, säger Johanna Österberg som är överläkare vid kirurgkliniken på Mora lasarett. Hon är en av dem som medverkat i SBU:s projekt.

I kliniska undersökningar som har pågått i upp till 14 år, och där man avvaktat med operation efter akuta gallbesvär, är det ganska många patienter som aldrig återkommit med sådana problem, konstaterar projektgruppen.

– Vi behöver randomiserade studier av akut gallstenssmärta, framhåller Johanna Österberg.

Hon tillägger att det åtminstone inte finns något som antyder att de principer som många i Sverige tillämpar i dag skulle vara fel: att avvakta efter ett enstaka okomplicerat gallstensanfall, för att se om besvären kommer tillbaka, och att överväga operation direkt när det finns en akut gallblåseinflammation.

SBU:s genomgång visar ändå på förbättringsmöjligheter i vården. Ska en patient opereras för akut gallblåse-inflammation, är det bäst att ingreppet görs i akut skede, inom några dygn. Patienten slipper väntetid med risk för nya besvär, komplikationerna blir inte fler och resurser frigörs.

I dag opereras 60 procent av patienterna med denna diagnos så tidigt. Om siffran kunde höjas till 90 procent, skulle vården frigöra totalt cirka 3 300 vård-dagar per år, till ett värde av 26 miljoner kronor, konstaterar SBU.

Att använda titthålsteknik i stället för öppen kirurgi när man opererar akut gallblåseinflammation minskar risken för komplikationer betydligt – framför allt blir det färre fall av sårinfektion och lunginflammation. De allra flesta sådana ingrepp görs redan på detta sätt men ytterligare några fall kan övervägas.

Fortsatt uppföljning av den kirurgiska vården av gallstenssjukdom kan ske i det nationella kvalitetsregistret GallRiks, skriver SBU. RL

SBU:s slutsatser – Akuta gallbesvär

• Det behövs er välgjorda studier för att kunna avgöra om det är bättre att operera än att avvakta med operation vid gallstens­ besvär. I dag är det vetenskapliga under­ laget otillräckligt.
• Det behövs er välgjorda studier för att kunna avgöra om det är bättre att operera än att avvakta med operation vid akut gall­ blåsein ammation. I dag är det vetenskap­ liga underlaget otillräckligt.
• Patienter med akut gallblåsein ammation kan opereras i akut skede, inom några dygn, utan att risken för komplikationer ökar. Om er opereras i akut skede i stället för vid ett senare tillfälle, skulle det gå åt mindre resur­ ser i hälso­ och sjukvården. I dag opereras strax över 60 procent i akut skede. Om an­ delen som opereras i akut skede kan ökas till 90 procent uppskattar SBU att vården frigör tre vårddagar per patient, totalt cirka 3 300 vårddagar per år (motsvarande knappt 26 miljoner svenska kronor per år). Patienterna slipper dessutom ha besvär under väntetiden om de opereras direkt.
• Risken för komplikationer minskar om personer med akut gallblåsein ammation opereras via titthål (laparoskopiskt) i stället för med öppen kirurgi. I dag startas endast 7 procent av alla operationer med öppen teknik, men det kan ändå vara värt att överväga om några av dessa i stället skulle kunna opereras via titthål.

Läs rapporten

Operation vid besvär av sten i gallblåsan och akut gallblåseinflammation. En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter (2016).