Barn – Unga i samhällets vård får inte hjälp med sin hälsa

Barn och unga med social dygnsvård, det vill säga placering i familjehem eller på institution, har betydligt mer hälsoproblem än sina jämnåriga. De har också större behov av både tandvård och hälso- och sjukvård.

SBU har undersökt vilken kunskap som finns om olika sätt att organsiera hälsokontrollerna. Den forskning som hittills har gjorts ger föga vägledning. SBU:s projektgrupp kunde inte finna någon vetenskapligt tillförlitlig kunskap om effekterna av de organisatoriska modeller som har prövats i olika länder.

Samtidigt är det tydligt att det nuvarande svenska systemet kan förbättras. En enkät som skickades ut av SBU till 106 kommuner, plus uppföljande intervjuer, visar att många barn och unga i samhällets vård i Sverige går miste om de kontroller av hälsan och den hjälp som de har rätt till.

En del kommuner anger visserligen att de har rutiner för att barnens hälsa och tandhälsa ska kontrolleras. Men i praktiken är det få som ser till att sådana undersökningar faktiskt blir av för alla.

SBU-rapporten ger exempel på en modell som används i England och som skulle kunna vara tänkbar i Sverige. Där används checklistor för hälsokontroller och ”hälsokort” som följer barnet vid exempelvis flytt.

Enligt ekonomiska beräkningar som SBU har gjort skulle det kosta 5,5 miljoner kronor att bygga upp en organisation enligt engelsk modell. Därefter beräknas kostnaden bli 3 300 kronor per barn och år. Fler hälsoproblem skulle upptäckas och konsumtionen av hälso- och sjukvård och tandvård öka, men nyttan i termer av hälsa och tandhälsa kan antas vara betydande, skriver SBU.
SBU:s slutsatser i rapporten rimmar väl med resultat från det aktuella europeiska projektet Models of child health appraised, MOCHA, som omfattar 30 länder.

– Oavsett vilken modell som väljs för att organisera verksamheten så måste man använda vetenskapliga metoder för att ta reda på hur den fungerar, säger Anders Hjern, professor i social epidemiologi vid Karolinska institutet och en av de sakkunniga bakom SBU:s rapport.

– Det vi vet nu är att barnens behov av hälso- och sjukvård borde kunna tillgodoses på ett effektivare sätt än i dag. 

RL

* Familjehem kallades tidigare fosterhem.

SBU:s slutsatser hälsa hos unga i social dygnsvård

• I SBU:s undersökning av svensk praxis uppger mindre än hälften av de tillfrågade kommunerna att de har rutiner för att hälsa och tandhälsa undersöks hos placerade barn och unga. Det är dock få kommuner som i praktiken faktiskt ser till att alla får initiala och uppföljande hälsoundersökningar samt tandhälsoundersökningar.
• Eftersom det saknas studier av tillräcklig kvalitet, går det inte att bedöma effekterna av organisatoriska modeller för att barn och unga som placeras i samhällelig dygnsvård (familjehems- eller institutionsvård) ska få hälso- och sjukvård och tandvård. Därför behövs välgjorda uppföljande studier när sådana modeller introduceras i praktiken. Det behövs även fler studier om förekomsten av fysiska hälsoproblem och tandohälsa i Sverige.
• Ur ett etiskt perspektiv är det viktigt att barn och unga i samhällsvård får god hälso- och sjukvård och tandvård. De nya kraven på hälsoundersökningar (5 kap. 1 d § SoL) bör till exempel följas upp och utvärderas. Det behövs även organisatoriska modeller för att tillgodose barnens och de ungas rätt till och behov av hälso- och sjukvård samt tandvård.
• Modeller för att denna grupp ska få hälso- och sjukvård och tandvård finns men har inte utvärderats vetenskapligt. En beräkning som SBU har gjort tyder på att en organisatorisk modell skulle kunna implementeras till en låg kostnad i Sverige, samtidigt som nyttan för hälsa och tandhälsa kan antas vara betydande.

Om rapporten

Organisatoriska modeller för att barn och unga i familjehem och på institution ska få hälso- och sjukvård och tandvård. En systematisk litteraturöversikt och utvärdering av etiska, sociala och juridiska aspekter. Stockholm: SBU, 2018.

Projektledare SBU: Sofia.Tranaeus@sbu.se

Fullständig rapport finns på: www.sbu.se/289