Barn mår bättre hos släkt än i familjehem

I många länder placeras barn och ungdomar allt oftare hos släktingar eller vänner i stället för i vanliga familjehem.

Möjligheten att placera barn eller ungdomar hos släktingar och andra i de ungas nätverk är enligt svensk lag det första alternativet som socialtjänsten ska undersöka. Samtidigt har det funnits en viss skepsis mot de så kallade släktinghemmen.

enligt en systematisk litteraturöversikt som SBU har granskat är släktinghemmen bättre än vanliga familjehem för de ungas beteendeutveckling, psykiska hälsa och välbefinnande. Barn och unga i släktinghem utnyttjar också psykiatrisk vård mer sällan och placeringen är mer stabil.

Översikten bygger främst på studier från USA där hälften av deltagarna är afroamerikaner. Trots att utbildningsnivån, hälsan och boendestandarden var sämre i deras släktinghem än hos andra amerikaner, verkade de placerade barnen klara sig och må minst lika bra.

I en kommentar skriver SBU att även om de juridiska och samhälleliga förhållandena är annorlunda i Sverige än i USA, talar resultaten ändå för att släktingplacering kan vara ett bra alternativ också i Sverige. Eftersom översikten gäller observationsstudier finns det alltid en risk att grupperna inte varit jämförbara, till exempel för att barn som placerats i familjehem haft svårare problem. Så kallade känslighetsanalyser talar dock inte för att resultaten beror på snedvridning.

Orsaker till placering av barn och unga i familjehem kan finnas hos föräldrarna, till exempel bristande omsorg om barnet eller övergrepp. Det kan också bero på destruktiva beteenden hos barnet eller den unga personen själv – som kriminalitet, missbruk och prostitution. Placeringarna kan ske med vårdnadshavarnas samtycke eller med tvång. RL