Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Barn – bara två insatser har visats minska våld och försummelse
Våld och försummelse som drabbar barn upp till skolåldern kan minska med hjälp av två öppenvårdsinsatser inom barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten. Det visar SBU:s granskning av forskningen på området. Men de flesta insatser som används i dag har inte studerats tillräckligt väl för att man ska kunna bedöma om de hjälper barnen och i så fall hur.
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Med bättre kunskap om effekterna av olika insatser, skulle fler barn slippa utsättas för våld och försummelse. Då skulle socialtjänstens och barnpsykiatrins resurser kunna användas bättre.
I dag är kunskapsluckorna stora och insatsernas effekt ofta oviss. Bara ett fåtal har undersökts så att det går att bedöma vilka insatser som faktiskt minskar våld och försummelse.
SBU har systematiskt granskat all tillgänglig forskning om sådana insatser inom öppenvård, individuellt och i grupp. Här ingår samtalsgrupper, råd och stöd, föräldrastödsprogram och familjebehandling – och inte enbart manualbaserade insatser. Effekter av placering i familjehem eller samhällsvård ingår dock inte i utvärderingen.
I första hand har SBU undersökt om våldet eller försummelsen minskar, exempelvis mätt som färre anmälningar till socialtjänsten. Men även effekter på barnens psykiska hälsa och funktionsförmåga har analyserats, liksom effekter på föräldrarna och familjens samspel.
Hittills är det bara två insatser som har visats minska våld. Den ena är Parent child interaction therapy. Där får föräldrarna först följa och bekräfta barnen i fri lek. Sedan får de hjälp att leda leken mer med uppfostrande åtgärder. Den andra insatsen, Project support, är ett individuellt program för den våldsutsatta föräldern, där specifika föräldraförmågor övas i rollspel. Socialt och emotionellt stöd till föräldern ingår också. I förhållande till effekten är kostnaderna likartade för dessa två insatser och tämligen låga ur ett samhällsperspektiv.
Vilka insatser som är möjliga i ett enskilt fall beror på familjens förutsättningar och barnets behov, till exempel utifrån ålder, typ av utsatthet och problematik. När en ny insats introduceras är det viktigt att även beakta vilket vetenskapligt stöd som finns för insatsen.
Enligt studier med kvalitativ ansats upplever föräldrar att öppenvårdsinsatser hjälper dem att hantera sina barn bättre.
Från brukarföreningar framförs att barn inte får stöd att bearbeta svåra upplevelser och att insatser ges för sent i livet. De förhållanden som barn och unga berättar om kan strida mot svensk lag och mot barnkonventionen.
Kan fara illa även på sikt
Våld kan innebära att barnen själva utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, eller att de bevittnar våld mellan vuxna i hemmet.
Försummelse kan innebära allt från bristande tillsyn och övervakning till att föräldrar inte tillgodoser barns behov av sömn, mat, hygien, kläder, utbildning, stöd och hjälp med hälsan.
Våld och försummelse påverkar barnets utveckling, och på sikt ökar risken för bland annat psykiska problem, missbruk och självmordsförsök. Barn som utsätts kan också få det svårare än andra i skolan och arbetslivet. Även att bevittna våld mellan vuxna är förknippat med risker.
Studier som har genomförts i de nordiska länderna tyder på att 3–9 procent av alla barn utsätts för allvarlig fysisk bestraffning och 7–12 procent bevittnar våld. Hur många som utsätts för psykologiska övergrepp och försummelse är inte känt.
RL
Om rapporten
Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och försummelse. En systematisk litteraturöversikt och utvärdering av ekonomiska, samhälleliga och etiska aspekter.
Projektledare SBU: Lina.Leander@sbu.se
Fullständig rapport finns på www.sbu.se/280
Slutsatser
- En enkätundersökning har genomförts inom socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige. Den visar att bara ett fåtal av insatser riktade till familjer där det förekommer våld och försummelse av barn har undersökts i forskningsstudier som gör det möjligt att bedöma effekterna av insatserna. SBU:s bedömning är att bättre kunskap om insatsernas effekter skulle ge förutsättningar för att färre barn utsätts för våld och försummelse.
- Våld och försummelse av barn upp till skolåldern kan minska med hjälp av insatserna Project Support och Parent Child Interaction Therapy (PCIT).
- Insatserna Project Support och PCIT kan leda till att barnens utagerande beteende minskar. PCIT kan också förbättra samspelet mellan barn och föräldrar. Insatser som riktas mot små barns anknytning till vårdnadshavaren, till exempel Attachment and Biobehavioral Catch-up (ABC), kan leda till att färre barn får så kallad desorganiserad anknytning som är förknippat med senare utveckling av psykisk ohälsa och kamratsvårigheter.
- Behandlingskostnaderna för Project Support är något högre per familj än PCIT. Project Support kan möjligen leda till att några fler barn inte utsätts för fortsatt våld i familjen efter insatsen, så kostnaden per barn med mindre våld i familjen blir snarlik för de två programmen.
- Vid en samlad bedömning menar SBU att val av insats behöver göras utifrån barnets och familjens förutsättningar och behov, till exempel barnets ålder, vad barnet varit utsatt för och hur detta påverkar barnets psykiska hälsa och sociala relationer. När en ny insats introduceras är det viktigt att beakta vilket vetenskapligt stöd det finns för insatsen. Vid planering och genomförande av insatser behöver barnets rättigheter enligt gällande lagstiftning i Sverige samt barnkonventionen beaktas.
- Studier med kvalitativ forskningsmetodik visar att föräldrar upplever att öppenvårdsinsatser hjälper dem att hantera situationer med sina barn, men att insatserna inte alltid matchar deras individuella behov. En respektfull och förtroendefull relation med personalen lyfts fram som viktigt, liksom en välkomnande miljö där insatsen genomförs. Föräldrar upplever att de behöver stöd även efter en insats. Det finns för få studier som redovisar barns upplevelser för att kunna dra några slutsatser.
- Enligt rapporter från brukarföreningar berättar barn och unga som av olika anledningar haft kontakter med socialtjänsten, att de saknar stöd för att hantera svåra upplevelser. De upplever också att insatser ges för sent i livet och att de inte får den information de behöver om vilken hjälp de kan få. Dessa berättelser lyfter fram förhållanden som kan strida mot svensk lagstiftning och mot barnkonventionen.
- Inom forskningen behöver man använda mer enhetliga mått på effekt för att göra det möjligt att jämföra resultat från olika studier. Detta skulle även underlätta tolkning av kostnadseffektivitet. Framtida studier bör undersöka insatsers effekt på våld och försummelse. Studierna behöver omfatta fler deltagare och ha längre uppföljningstid. Vidare bör tänkbara negativa effekter av öppenvårdsinsatser undersökas. Vid planering av forskning behöver barnets rättigheter utifrån barnkonventionen beaktas.
