Rehabilitering vid stroke efter minst tre år

Stroke är en vanlig orsak till funktionshinder, vilket i de flesta fall kräver långvarig rehabilitering. Idag finns många olika former av rehabilitering av strokepatienter. 

Rehabiliteringen kan innefatta träning för att återfå både fysiska samt kognitiva funktioner. Den mest intensiva perioden av rehabilitering brukar ges när personen ganska nyligen fått sin stroke (akut och subakut fas) för att därefter bli mindre intensiv för personer som har kronisk stroke (där det gått mer än 6–12 månader efter stroke).

Fråga till SBU:s Upplysningstjänst

Vilken effekt har rehabilitering vid stroke om det har gått mer än tre år efter strokeincidensen?

Sammanfattning av Upplysningstjänstens svar

Upplysningstjänsten har identifierat sex studier relevanta för frågeställningen, totalt omfattade dessa studier 196 deltagare. Av dessa var fem studier randomiserade och en icke-randomiserad.  Studierna är på olika metoder, vilket gör att antalet deltagare per metod är mycket lågt. Rehabiliteringen bestod i allt från en timmes träning fem gånger per vecka, till ett träningstillfälle i veckan, som pågick under 1–6 månader.

Upplysningstjänsten hittade ingen studie där forskare tittat på mer intensiv rehabilitering under kort tid (t ex rehabilitering flera timmar varje dag under ett antal veckor), kognitiv rehabilitering (träning av inlärnings- och minnesfunktioner) eller träning av afasi (talsvårigheter) för denna patientgrupp. I samtliga studier som hittades i sökningen krävdes att deltagarna hade ett visst mått av fysiskt oberoende, samt att de var mentalt ganska opåverkade av sin stroke. Ingen studie hittades där inkluderade deltagare var kraftigt funktionshindrade av sin stroke.

I alla studier redovisas att interventionen lett till en förbättring av deltagarnas fysiska och/eller psykiska hälsa. Men författarna påtalar också att studierna haft få deltagare och att det därför är svårt att visa statistiskt tillförlitliga resultat.

SBU har inte tagit ställning i sakfrågan eftersom de enskilda studiernas kvalitet inte bedömts och resultaten inte har vägts samman. Här redovisas därför endast de enskilda författarnas slutsatser.

Detta är SBU:s Upplysningstjänsts svar på en avgränsad medicinsk fråga. Observera att det kan ha tillkommit nya studier efter litteratursökningsdatum: 2014-05-27.

Identifierad litteratur

Studier, träning i helkropp

Chan W, Immink MA, Hillier S. Yoga and exercise for symptoms of depression and anxiety in people with poststroke disability: a randomized, controlled pilot trial. Altern Ther Health Med 2012;18:34-43.

Yoo IG, Yoo WG. Effects of a multidisciplinary supervised exercise program on motor performance and quality of life in community-dwelling chronic stroke survivors in Korean. Southeast Asian J Trop Med Public Health 2011;42:436-43.

Park YH, Lee CH, Lee BH. Clinical usefulness of the virtual reality-based postural control training on the gait ability in patients with stroke. J Exerc Rehabil 2013;9:489-94.

Stuart M, Benvenuti F, Macko R, Taviani A, Segenni L, Mayer F, et al. Community-based adaptive physical activity program for chronic stroke: feasibility, safety, and efficacy of the Empoli model. Neurorehabil Neural Repair 2009;23:726-34.

Studier, träning ben

Johannsen L, Wing AM, Pelton T, Kitaka K, Zietz D, Brittle N, et al. Seated bilateral leg exercise effects on hemiparetic lower extremity function in chronic stroke. Neurorehabil Neural Repair 2010;24:243-53.

Byl NN, Abrams GM, Pitsch E, Fedulow I, Kim H, Simkins M, et al. Chronic stroke survivors achieve comparable outcomes following virtual task specific repetitive training guided by a wearable robotic orthosis (UL-EXO7) and actual task specific repetitive training guided by a physical therapist. J Hand Ther 2013;26:343-52; quiz 352.

Frågeställare

Chefsläkare, Sörmland

Datum

2014-10-27

Programchef

Jan Liliemark

Projektledare

Marie Österberg

Övriga medarbetare

Jessica Dagerhamn

Madelene Lusth Sjöberg