Clinical Frailty Scale för prediktion av död, framtida funktionsnivå och livskvalitet för personer i behov av intensivvård

Clinical Frailty Scale (CFS) är ett bedömningsinstrument vilket används för att beskriva en persons skörhet. Skalan har sitt ursprung i Kanada och togs från början fram för att bedöma behov av särskilt boende samt förutsäga förväntad återstående livslängd. Den version av skalan som används i nuläget har 9 steg (CFS-9) där en bedömning görs mellan 1 mycket vital till 9 terminalt sjuk.

Lästid: ca 5 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU:s upplysningstjänst

Strukturerad litteratur­sökning som besvarar fråga från vården eller social­tjänsten om vilka relevanta översikter och studier som finns. Vi bedömer risken för bias i systematiska översikter och vid behov även kvalitet och över­förbarhet av resultaten i hälso­ekonomiska studier. Svaret utformas av medarbetare på SBU, vid behov med stöd av ämnessakkunnig.

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Predicerar CFS död, framtida funktionsförmåga eller livskvalitet för personer i behov av intensivvård, på grund av luftvägsinfektion eller annan orsak?

Frågeställare: Krisledningen på Socialstyrelsen

Sammanfattning

SBU:s upplysningstjänst har, efter litteratursökning och relevansgranskning, identifierat 23 primärstudier vilka anses relevanta för frågeställningen. Elva av studierna bedömdes ha låg eller måttlig risk för bias för minst ett utfall. I studierna användes CFS för att skatta den skörhet som fanns hos personerna innan inläggning för intensivvård. De studier som har identifierats är framför allt gjorda på populationen äldre patienter i behov av intensivvård, där orsaken till intensivvård varierar. Ingen av studierna undersökte personer som enbart hade luftvägsinfektion. Studierna är genomförda från år 2014 och framåt varav flertalet de senaste två åren. De flesta studier kommer från Europa och Kanada. Ett flertal är multicenterstudier där vissa har ett deltagande från svenska kliniker. Studierna som har identifierats med låg eller måttlig risk för bias beskrivs kortfattat i texten nedan och samtliga studier presenteras översiktligt i Tabell 1.

SBU:s upplysningstjänst har identifierat:

  • Åtta studier, med låg eller måttlig risk för bias, där validitet och reliabiliteten av CFS för patienter i behov av intensivvård utvärderades [1–8]. Sju av dessa studier, varav en är en svensk studie [1], undersökte prediktion av död [1–5,7,8].
  • Två studier, med måttlig risk för bias, där författarna studerade hur väl CFS predicerar framtida funktionsförmåga för personer i behov av intensivvård [4,6].
  • En studie, med måttlig risk för bias, där författarna studerade hur väl CFS predicerar framtida livskvalitet för personer i behov av intensivvård [4].
  • Fyra studier, med låg eller måttlig risk för bias, där författarna studerade test-retest reliabilitet för CFS hos intensivvårdspatienter [2,3,9,10].

Resultaten i studierna med låg eller måttlig risk för bias visar att skattning med CFS till viss del predicerar död under sjukhusvistelse och inom 30 dagar. Studierna visar att risken ökar med ökad skörhet per skalsteg. I den svenska studie som har identifierats finner författarna att CFS kan predicera död inom 30 dagar med AUC (area under curve) på 0,74 (95 % KI, 0,9 till 0,79) [1]. Två av studierna har även analyserat optimalt tröskelvärde för att predicera död med syfte att kunna använda skalan dikotomt gällande skörhet och då funnit att risken för död tydligt ökar från och med skalsteg fem och högre [1,5].

I studien av Hope och medarbetare visar resultaten att risken för nedsatt funktionsförmåga vid sex månader kan kopplas till ökning per enhet på CFS-skalan [6]. I studien av Brummel och medarbetare är resultaten mer varierade beroende på skattningsformulär och tidpunkt [4].

Avseende livskvalitet presenteras varierande resultat från studien av Brummel och medarbetare [4].

Det bör påpekas att ingen av studierna visar att CFS kan predicera något av utfallen (död, funktionsförmåga och livskvalitet) för samtliga individer som undersökts. Det innebär exempelvis att det kommer att finnas individer som bedömts ha en hög skörhetsgrad som inte avlider inom 30 dagar och individer som har en lägre skörhetsgrad men ändå gör det.

Tabell 1 Identifierade studier presenterade utifrån åldersgrupp och utfall (författare, referens, årtal, risk för bias).

a Utfallet i denna studie är nedsatt funktionsförmåga eller död inom sex månader som ett sammansatt utfall.
b I denna studie presenteras även utfallet död inom 1 år
c I denna studie presenteras även utfallet död inom 6 månader
d Dessa studier bygger på samma patientmaterial
  Utfall
Åldersgrupp Död under intensivvårds­vistelsen eller sjukhusvistelsen Död inom 30 dagar Död inom 90 dagar Funktions­förmåga Livs­kvalitet Test-retest reliabilitet
≥18 år
7 studier
Fernando et al 2019, [11]
Hög
Montgomery et al 2019, [12] Hög
Shears et al 2018, [3] 
Måttlig
De Geer et al 2020, [1]
Låg
Brummel et al 2017, [4] Måttlig Hope et ala
2017, [13] Hög
Brummel et al 2017, [4] 
Måttlig
Brummel et al 2017, [4] Måttlig Shears et al 2018, [3] Måttlig
≥50 år
6 studier
Bagshaw et alb
2014, [8]
Måttlig, avseende detta utfall
Darvall et alc
2019, [14]
Hög
Kara et al 2018 [15] 
Hög
Tipping et al 2019, [16] 
Hög
    Hope et al 2019, [6]d
Måttlig
Bagshaw et alb
2014, [8] Hög, avseende detta utfall
Hope et ald
2019, [9] Måttlig
≥60 år
1 studie
Pugh et al 2019, [10] 
Hög, avseende detta utfall
        Pugh et al 2019, [10] Måttlig, avseende detta utfall
≥65 år
3 studier
Fernando et al 2019, [17]
Hög
Le Maguet et alc 2014, [18]
Hög
Langlais et al 2018, [7]
Måttlig
         
≥70 år
1 studie
  Silva-Obregon et al 2020, [19] 
Hög
Silva-Obregon et al 2020, [19]
Hög
Silva-Obregon et al 2020, [19]
Hög
   
≥80 år
3 studier
Guidet et al 2020, [2]
Låg
Flaateen et al 2017, [5]
Låg
Darvall et al 2019, [20]
Hög
Guidet et al 2020, [2]
Låg
Flaateen et al 2017, [5]
Låg
      Guidet et al 2020, [2]
Låg
Uppgift saknas
2 studier
Fisher et al 2018, [21]
Hög
        Pugh et al 2017, [22]
Hög

Mall för kvalitetsgranskning av systematiska översikter enligt AMSTAR

Sidan publicerad