Arbetslivsinriktade insatser vid utmattningssyndrom

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Vad finns det för evidens att arbetslivsinriktade insatser har effekt på symtom och återgång i arbete hos personer sjukskrivna på grund av utmattningssyndrom?

Sammanfattning SBU:s upplysningstjänst

Det finns endast ett fåtal studier som undersökt arbetslivsinriktade insatser vid utmattningssyndrom. De finns däremot fler studier som undersökt arbetsplatsinterventioner vid sjukskrivning men på populationer med annan huvudsaklig problematik än stressrelaterad ohälsa.

Upplysningstjänsten har identifierat två randomiserade kontrollerade studier som utvärderat arbetslivsinriktade insatser för personer som är sjukskrivna för utmattningssyndrom eller relaterade diagnoser. Båda studierna undersöker om psykoterapi i kombination med arbetsplatskontakt förbättrar möjligheterna att börja jobba igen. De arbetslivsinriktade delarna i interventionerna är dock begränsade i såväl omfattning som nyttjande och dessutom bristfälligt beskrivna i bägge studierna. Utöver detta innehåller studierna ytterligare insatser än själva arbetsplatskontakten vilket medför att det inte går att dra slutsatser om vilken eller vilka delar i interventionen som har haft effekt.

SBU har inte tagit ställning i sakfrågan eftersom vi inte har bedömt de enskilda studiernas kvalitet eller vägt samman resultaten. Här redovisar vi därför endast de enskilda författarnas slutsatser.

Referenser

1. Försäkringskassan. Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest. Psykisk ohälsa, Korta analyser 2016:2. Available from: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/41903408-e87d-4e5e-8f7f-90275dafe6ad/korta_analyser_2016_2.pdf?MOD=AJPERES
2. Utmattningssyndrom - Stressrelaterad psykisk ohälsa. Socialstyrelsen, 2003. Artikelnummer 2003-123-18.
3. SBU. Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014. SBU-rapport nr 223. ISBN 978-91-85413-64-5.
4. Netterstrøm, B., L. Friebel, and Y. Ladegaard, Effects of a multidisciplinary stress treatment programme on patient return to work rate and symptom reduction: Results from a randomised, wait-list controlled trial. Psychotherapy and Psychosomatics, 2013. 82(3): p. 177-186.
5. Dalgaard, V.L., et al., Return to work after work-related stress: a randomized controlled trial of a work-focused cognitive behavioral intervention. Scand J Work Environ Health, 2017.
6. van der Klink, J.J., et al., Reducing long term sickness absence by an activating intervention in adjustment disorders: a cluster randomised controlled design. Occup Environ Med, 2003. 60(6): p. 429-37.
7. Lagerveld, S.E., et al., Work-focused treatment of common mental disorders and return to work: a comparative outcome study. Journal of Occupational Health Psychology, 2012. 17(2): p. 220-234.
8. Karlson, B., et al., Return to work after a workplace-oriented intervention for patients on sick-leave for burnout--a prospective controlled study. BMC Public Health, 2010. 10: p. 301.
9. Oostrom, S., et al., Economic evaluation of a workplace intervention for sick-listed employees with distress. Occupational and Environmental Medicine, 2010. 67(9): p. 603-610.
10. Blonk, R.W.B., et al., Return to work: A comparison of two cognitive behavioural interventions in cases of work-related psychological complaints among the self-employed. Work & Stress, 2006. 20(2): p. 129-144.