Evidensbaserad sjukgymnastisk behandling av patienter med nackbesvär

Denna rapport är avsedd som kunskapsunderlag och utbildningsmaterial och utgör en av två skrifter som innehåller en kritisk granskning av det vetenskapliga underlaget för behandlingar och åtgärder som utförs av sjukgymnaster. Denna systematiska litteraturgranskning redovisar det vetenskapliga underlaget för sjukgymnastiska behandlingar vid nackbesvär. Litteraturgenomgången visar att det finns behov av fortsatt forskning inom området. Det behövs flera studier som kan utgöra underlag för evidensbaserad sjukgymnastisk behandling. Rapporten är utgiven i samarbete med Vårdalstiftelsen som stöder forskning inom vård- och allergiområdet och LSR (Legitimerade sjukgymnasters riksförbund).

Sammanfattning och slutsatser

Denna litteraturanalys visar att ett fåtal behandlingar som används av sjukgymnaster vid nacksmärta har vetenskapligt dokumenterad smärtlindrande effekt. Flertalet behandlingar är inte utvärderade med vetenskapligt accepterade metoder. Det bör dock påpekas att avsaknad av vetenskaplig utvärdering av en behandlingsmetods effektivitet inte innebär ett värdeomdöme i sig utan det betyder endast att dess värde är oklart. Det kommer att behövas ett samspel mellan forskning och klinisk verksamhet för att förändra sjukgymnastik från en åsiktbaserad till evidensbaserad disciplin. För att nå detta mål är kliniska studier, som utvärderar behandlingseffekt och kostnader, en grundförutsättning. Litteraturgenomgången resulterade i 37 RCT-studier. Endast nio av dessa bedömdes vara av hög kvalitet. Vanliga brister i övriga studier var att antalet individer i grupperna var för få, att uppföljningstiden var för kort och att vissa mätmetoder, behandlingar och åtgärder var bristfälligt beskrivna.

Granskningen gav stöd för att:

• Ortopedisk Manuell Terapi (OMT) kan reducera smärtan och öka rörligheten i halsryggen vid kronisk nacksmärta,
• aktiva och passiva rörelser i halsryggen kan reducera nacksmärtan efter whiplashskada i tidigt skede.

Det fanns ett något svagare stöd för att:

• OMT kan reducera smärtan och öka rörligheten i halsryggen vid akut nacksmärta,
• traktion kan reducera smärtan och öka rörligheten i halsryggen vid kronisk nacksmärta,
• fysisk träning som inkluderar styrketräning av nack- och skuldermuskulatur kan reducera smärtan vid kronisk nacksmärta,
• akupunktur kan ge kortvarig reduktion av smärtan vid kronisk nacksmärta.

Litteraturanalysen visade således att det återstår ett flertal behandlingar och åtgärder som bör utvärderas. Eftersom nya behandlingsmetoder ständingt presenteras bör utvärderingen fortsätta kontinuerligt. Detta arbete kan påskyndas genom multicenterstudier. Dessutom bör mät- och bedömningsmetoder bearbetas så att redovisningen blir enhetlig. För att förverkliga dessa förslag till åtgärder fordras sannolikt en nationell samordning.