Inledning
Varje år publiceras en stor mängd vetenskapliga publikationer. Ett sätt att sammanställa kunskapen kring en viss frågeställning är att genomföra en systematisk översikt. Detta blir allt mer vanligt förekommande. Det kan dock vara svårt att hålla sig uppdaterad med alla de systematiska översikter som publiceras för en viss frågeställning och som är av intresse till exempel för de som arbetar inom ett område. Ytterligare en faktor är att flertalet av de systematiska översikter som publiceras har brister i sin metodologiska ansats eller beskrivning vilket gör att översikternas resultat och författarnas slutsatser kan vara missvisande.
I rapporttypen SBU Kartlägger tar SBU ett bredare grepp om ett större område och granskar och kategoriserar de systematiska översikter som finns publicerade inom området. De systematiska översikterna presenteras i en evidenskarta utifrån population, intervention och utfall så att det ska bli lätt att identifiera de översikter som är relevanta för besökaren. I evidenskartan framgår även de systematiska översikternas risk för bias. Bedömning av risken för bias görs utifrån översiktens metodologiska beskrivning. I vissa rapporter kan även primärstudier ingå.
Syftet med SBU Kartlägger
I SBU Kartlägger identifieras andra aktörers systematiska översikter, samt ibland primärstudier, utifrån en bred frågeställning. Syftet är att dels göra det enkelt för yrkesverksamma att snabbt identifiera relevanta systematiska översikter med låg risk för snedvridning av resultaten inom sitt intresseområde, och dels att, visa var det:
- behövs ytterligare primärstudier
- behövs systematiska översikter
- finns kunskap.
Metod för SBU Kartlägger
Nedan beskrivs kortfattat de olika steg som ingår i arbetet med en SBU Kartlägger. Mindre avvikelser från denna beskrivning kan dock förekomma, så för en detaljerad beskrivning av metoden hänvisas till metodkapitlet i respektive rapport.
Delsteg som ingår i arbetet med en SBU Kartlägger:
- En SBU Kartlägger, med tillhörande övergripande frågeställning, påbörjas
- Sakkunniga för ämnesområdet anlitas
- Frågeställningen definieras ytterligare utifrån PICO
- Relevansen för det som ska inkluderas i rapporten stäms av med profession och brukare
- En bred litteratursökning genomförs
- Sammanfattningar och heltextartiklar granskas utifrån relevans
- Metoden i de inkluderade systematiska översikterna bedöms
- De inkluderade systematiska översikterna kategoriseras utifrån population, intervention och utfall samt rapportspecifika kategorier
- Manus skrivs och granskas av SBU:s kvalitetsgrupp, SBU:s råd och externa granskare.
Figur 1 Delstegen för en SBU Kartlägger.
Avgränsning av frågeställningen
När ett nytt projekt initieras så finns det redan en övergripande frågeställning. Utifrån vad det är som ska undersökas så anlitar SBU sakkunniga personer för just det område som frågeställningen avser. För att kunna göra en relevansgranskning på ett objektivt sätt behöver man sedan ytterligare definiera frågeställningen och ta fram inklusions- och exklusionskriterier. Det arbetet görs genom att projektets sakkunniga tar fram ett förslag på vad som bör ingå, enligt formatet PICO, det vill säga:
- population (population)
- intervention (intervention)
- kontroll (control)
- utfall (outcome).
I en SBU Kartlägger är det vanligtvis en population som ingår, men många olika interventioner, kontrollalternativ och utfall. De interventioner som ingår ska vara sådana som används i Sverige eller är på väg att införas inom en snar framtid. För att säkerställa att det framtagna förslaget är relevant tillfrågas personer som arbetar i området, brukar- och patientföreningar, intresseorganisationer och eventuellt även enskilda brukare och patienter. Hur detta sker baseras till stor del på projektets inriktning och storlek men kan till exempel ske genom e-post eller fysiska diskussionsmöten. PICO:t justeras sedan utifrån de synpunkter som inkommer och beslutas därefter.
Litteratursökning och relevansgranskning
De framtagna PICO:t används sedan för att utforma en litteratursökning. Litteratursökningen begränsas vanligtvis till systematiska översikter. Resultatet av litteratursökningen relevansgranskas utifrån de fördefinierade PICO:t i två steg, först bedömning av titel och sammanfattning (abstrakt), därefter bedömning av de systematiska översikterna i sin helhet. Detta arbete görs av två personer oberoende av varandra.
Bedömning av metodbeskrivningen som kan påverka risken för bias av resultaten
De systematiska översikter som bedöms vara relevanta granskas därefter för att bedöma risken för bias.
För att avgöra hur stor risken för snedvridning i en systematisk översikt är behöver man granska hur den har utförts. I en välgjord systematisk översikt har man följt en process som minimerar risken för att de data den innehåller har snedvridits och man har övervägt vilken analys som är lämplig för forskningsfrågan och innehållet.
Granskningen av de översikter som bedömts relevanta i SBU Kartlägger görs med en mall som bygger på de frågor som finns beskrivna i AMSTAR utifrån sex delsteg.
Dessa delsteg är:
- Frågeställning och litteratursökning
- Relevansbedömning
- Risk för snedvridning och datapresentation av ingående studier
- Sammanvägning och analys
- Evidensgradering och slutsatser
- Transparant dokumentering
Kartläggningen inkluderar däremot inte någon bedömning av de primärstudier som ingår i de systematiska översikterna. Översikterna kan antingen bedömas ha låg, medelhög eller hög risk för snedvridning.
Kategorisering och beskrivning av de relevanta systematiska översikterna
För att presentera resultatet skapas en evidenskarta där det framgår vilka systematiska översikter som finns utifrån de populationer, interventioner och utfall som ingår i översikten.
Granskning och publicering
Rapporten genomgår såväl intern, av SBU:s kvalitetsgrupp och SBU:s råd, som extern granskning. De externa granskarnas uppgift är att ge övergripande synpunkter på rapportmanus. Efter internt godkännande publiceras rapporterna på SBU:s webbplats.