Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Tilläggsmetoder till PSA-test för diagnostik av prostatacancer
Underlag till Socialstyrelsen
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Sammanfattning
Bakgrund
I denna rapport redovisas det vetenskapliga underlaget som tagits fram till Socialstyrelsen avseende olika metoders träffsäkerhet att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L.
Metod
Genom en systematisk litteratursökning och litteraturgranskning identifierades 16 studier av medelhög kvalitet som svarade på denna rapports urvalskriterier. Dessa studier inkluderade män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L som inte tidigare diagnostiserats med prostatacancer. Resultaten i studierna har sammanvägts narrativt och evidensgraderats med hjälp av evidensgraderingssystemet GRADE.
Resultat
Alla studierna har undersökt den diagnostiska träffsäkerheten för ett eller flera tilläggstester till PSA för att diagnostisera prostatacancer definierat som Gleasonsumma ≥6 eller Gleasonsumma ≥7. Det finns inget rapporterat i någon av studierna om metoden påverkar överlevnaden. Den diagnostiska träffsäkerheten är huvudsakligen redovisad med måttet arean under en ROC-kurva (receiver operating characteristics), förkortat AUC, ett mått som sträcker sig mellan 0 och 1, där 1 betyder att testet har 100 procents träffsäkerhet.
I studierna ligger AUC för de studerade testerna mellan 0,42 och 0,83. Flera av testerna har dock studerats i få studier eller med få individer, vilket medför att det vetenskapliga underlagets evidensstyrka blir otillräckligt eller begränsat. För några metoder, Prostate Health Index (PHI), PSA-kvot och % p2PSA, fann vi däremot ett måttligt starkt vetenskapligt underlag, där medelvärdena för AUC i de inkluderade studierna var 0,67–0,79, 0,4–0,72, respektive 0,67–0,77, för att detektera Gleasonsumma ≥6.
Diskussion
Trots att resultaten inte visar någon väsentligt förbättrad träffsäkerhet jämfört med enbart ett PSA-test, antyder de att metoderna skulle kunna öka träffsäkerheten i diagnostiken av prostatacancer för en population med PSA 1–10 μg/L. För att få en säkrare bild av olika metoders träffsäkerhet att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L, behövs fler välkontrollerade och välbeskrivna studier där undersökt population, metod och resultat redovisas på ett transparant och tydligt sätt.
Citera denna rapport:
SBU. Tilläggsmetoder till PSA-test för diagnostik av prostatacancer: underlag till Socialstyrelsen. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2018. SBU Bereder 275. [accessed date]. Available from: https://www.sbu.se/275
Projektgrupp
Sakkunniga
- Charlotte Becker, docent, Klinisk kemi, Region Skåne, Malmö
- Ove Andrén, professor, överläkare, Urologkliniken, Örebro Universitetssjukhus
SBU
- Helena Domeij, projektledare
- Sigurd Vitols, projektledare
- Elisabeth Gustafsson, projektadministratör
- Hanna Olofsson, informationsspecialist
- Susanne Gustafsson, informationsspecialist