Identifiering av kvinnor med möjliga depressions- och ångestsyndrom under graviditet
Detta är ett av de kunskapsunderlag som SBU tagit fram till Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för vårdkedjan under och efter graviditet.
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Liknande rapporter
Denna SBU Bereder har genomförts inom ramen för ett regeringsuppdrag om psykisk ohälsa (dnr SBU 2020/104). Rapporten innehåller en introduktion som beskriver bakgrunden till de frågor som granskats samt det underlag som överlämnats till Socialstyrelsen:
Syfte
Syftet var att genom en systematisk översikt på publicerad forskning granska effekten av program som kan användas inom mödrahälsovården i syfte att identifiera möjliga depressions- och ångestsyndrom hos gravida kvinnor. Dessutom undersöktes den diagnostiska tillförlitligheten av olika screeninginstrument som kan vara en del av sådana program.
Huvudsakliga resultat
Effekterna av strukturerade program för att identifiera ångest och depression under graviditeten är otillräckligt studerade och inga randomiserade kontrollerade studier identifierades. När det gäller den diagnostiska tillförlitligheten av de olika instrument som granskades var det endast Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) för depression som hade studerats i någon större utsträckning.
Studierna som undersökte EPDS visade att testet troligtvis inte har något tröskelvärde med tillfredsställande sensitivitet utan att specificiteten blir så låg att majoriteten av de som identifieras är falskt positiva, till exempel endast har tillfälliga, övergående depressiva symtom eller lider av något annat psykiskt sjukdomstillstånd. Då ångestsyndrom under graviditeten är vanligare och ofta föregår en depression, samt har stor samsjuklighet med depression, är det viktigt att även dessa tillstånd uppmärksammas.
Citera denna rapport:
SBU. Identifiering av kvinnor med möjliga depressions- och ångestsyndrom under graviditet. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. SBU Bereder 331. [accessed date]. Available from: https://www.sbu.se/331
Medverkande
Projektgrupp
Sakkunniga
- Pamela Massoudi, Fil Dr, Leg. Psykolog, FoU Kronoberg, Region Kronoberg samt adjungerad lektor vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
- Katri Nieminen, Med Dr, Överläkare, Kvinnokliniken, Vrinnevisjukhuset, Linköping Universitet, Norrköping
- Elisabet Rondung, Fil Dr, Leg. Psykolog, Universitetslektor, Institutionen för psykologi och socialt arbete, Mittuniversitetet, Östersund
- Birgitta Wickberg, Docent, Leg, Psykolog, Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet, Göteborg
Kansli
- Projektledare: Monica Hultcrantz
- Biträdande projektledare: Åke Grundberg, Rebecca A. Silverstein, Nathalie Peira
- Informationsspecialist: Klas Moberg
- Projektadministratör: Emma Wernersson
- Hälsoekonom: Martina Lundqvist
Externa granskare
- Maria Bragesjö, Leg. psykolog, Leg. psykoterapeut, Specialist i klinisk psykologi, Med Dr, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
- Malin Eberhard-Gran, Professor, Dr med, Specialist i Socialmedicin: Nasjonalt senter for kvinnehelseforskning, Oslo universitetssjukhus, Rikshospitalet och Institut for klinisk medicin, Oslo universitet
- Ylva-Li Lindahl, Fil Mag., Doktorand, Institutionen för Kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, Samordnande barnmorska/vårdutvecklare, Mödrahälsovårdsenheten, Vårdval Primärvård, Region Västmanland, Västerås
- Christine Rubertsson, Professor, Leg. Barnmorska, BB-hemma Malmö, Skånes universitets sjukhus, Institutionen för Hälsovetenskaper, Medicinska Fakulteten, Lunds universitet
Bindningar och jäv
Sakkunniga och externa granskare har i enlighet med SBU:s krav lämnat deklarationer om bindningar och jäv. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisats där är förenliga med myndighetens krav på saklighet och opartiskhet.