Total hjärninfarkt – med sådan säkerhet bekräftas ”hjärndöd”

Diagnosen total hjärninfarkt ställs efter en klinisk neurologisk undersökning där kranialnervernas funktion och andningsförmågan bedöms. Men vid läkemedelspåverkan eller skador på kranialnerverna har det hittills i Sverige krävts röntgen av hjärnans blodkärl, så kallad fyrkärlsangiografi, för att bekräfta misstänkt total hjärninfarkt. Det är främst region- och universitetssjukhus som kan genomföra sådan undersökning.

SBU har på förfrågan från Socialstyrelsens nationella donationscentrum utvärderat ett alternativ till fyrkärls­angiografi – undersökning av hjärnan med gammakamera, efter tillförsel av det radioaktiva ämnet teknetium-99m.

Utvärderingen visar att metoden ger lika säkra besked som fyrkärlsangiografi i fråga om total hjärninfarkt – och detta har visats med måttlig vetenskaplig tillförlitlighet. Resultatet gäller för vuxna och barn över två år.

I fråga om barn under två år, som fortfarande har en eftergivlig skalle, finns det få studier. Det underlag som finns tyder dock på att metoden ger mer osäkra besked om så små barn.

I diagnostik av total hjärninfarkt ingår att förvissa sig om att personen inte kan andas spontant. Därför görs ett så kallat apnétest, där man tillför syrgas och på prov kopplar bort patientens respirator för att se om andningsrörelser uppstår. Samtidigt mäts halten koldioxid i blodet. Eftersom testet befaras vara riskfyllt, har SBU utvärderat frågan.

Svaret är att risken för rubbning av hjärtrytmen (arytmi), hjärtinfarkt eller hjärtstopp är mindre än 3 procent hos vuxna som har förberetts väl för apnétestet och som inte haft sviktande cirkulation eller kroniska lungproblem. Detta enligt ett vetenskapligt underlag som har måttlig tillförlitlighet. Om syrgasen tillförs med lämplig teknik är risken för lungkollaps (pneumothorax) försumbar.

Däremot går det inte att bedöma hur risken ser ut för mindre allvarliga komplikationer – lågt blodtryck, låg syrgasmättnad och hög koldioxidhalt i blodet. Siffran varierar mellan 0 och 30 procent i olika studier.

SBU kan inte heller bedöma om komplikationsriskerna är högre för barn under två år respektive mellan två och tio år. Studierna är för få. Det är teoretiskt tänkbart att vissa trauman och komplicerande sjukdomar som är vanligare i dessa åldersgrupper påverkar risken med apnétest.

År 2018 utredde SBU också tillförlitligheten av två alternativ till fyrkärlsröntgen av hjärnans blodkärl: dels angiografi med datortomografi (CTA), dels diffusionsviktad magnetkameraundersökning (dMRI). Projektgruppen bedömde då att CTA fortfarande var under utveckling, och det fanns för få studier av dMRI för att bedöma metoden. Detsamma gällde EEG för att bekräfta misstänkt total hjärninfarkt hos barn under två år. [RL]

Om rapporterna

• SBU. Nukleärmedicinska metoder som stöd för diagnosen total hjärninfarkt (2020). SBU Utvärderar. www.sbu.se/311
• SBU. Apnétest vid diagnostik av total hjärninfarkt (2020). SBU Utvärderar. www.sbu.se/310
• SBU. Bilddiagnostik vid misstanke om total hjärninfarkt (2018). SBU Bereder. www.sbu.se/282
• SBU. EEG som stöd för diagnosen total hjärninfarkt hos barn yngre än två år (2018). SBU Bereder. www.sbu.se/290

Kontakt SBU (samtliga): Agneta.Pettersson@sbu.se