Nyförlöst: Två undersökare och vårdprogram avslöjar bristning

Om den nyförlösta kvinnan undersöks av två personer i stället för en, och om vårdprogram för diagnostik och handläggning används, kan fler förlossningsbristningar identifieras. Det är två resultat i SBU:s granskning av forskningen om hur diagnostiken kan förbättras vad gäller bristningar i bäckenbotten vid vaginal förlossning.

Bland annat visar rapporten att när kvinnor som just har fött barn under-söks av ytterligare en barnmorska eller läkare diagnostiseras 37–46 procent fler förlossningsbristningar. För detta finns ett måttligt vetenskapligt stöd.

Det finns ett visst stöd även för att införande av vårdprogram för diagnostik, hantering och behandling av bristningar av grad 3 och 4 medför att dubbelt så många bristningar upptäcks i samband med förlossningen.

Idag upptäcks följderna av vissa bristningar inte förrän efter lång tid, då problem med anal inkontinens och annat har dykt upp. Men det är ont om forskning om diagnostik och uppföljning. SBU konstaterar att det fortfarande saknas studier av akutdiagnostik av bristningar i de djupa bäckenbottenmusklerna, så kallade levatorbristningar.

SBU har också sammanställt forskningen om vad kvinnor som fått bristningar har erfarit och upplevt.
Det finns ett visst underlag för att kvinnor med förlossningsbristningar upplever att det är genant att berätta om intima problem och önskar att vårdpersonalen ställer direkta och specifika frågor. Att bli bemött professionellt, kompetent och respektfullt av vårdpersonalen med individ- och situationsanpassad information upplevs förbättra den fysiska och psykiska återhämtningen.

SBU:s utvärdering bygger på en systematisk översikt av 18 studier om diagnostik av bristningar och systematisk innehållsanalys av 12 studier om erfarenheter och upplevelser. Utbildning rörande förlossningsbrist-ningar bedrivs på en rad sjukhus i landet. Det sker bland annat utifrån sajten backen-bottenutbildning.se som Svensk förening för obstetrik och gynekologi och Svenska Barnmorskeförbundet står bakom och som beskriver hur man kan förebygga, upptäcka och behandla förlossningsskador.

Andelen konstaterade bristningar i ändtarms-musklerna hos förstföderskor varierade mellan Sveriges regioner år 2019 mellan 2,3 och 7,2 procent. Detta kan avspegla skillnader i befolkningens sammansättning, förebyggande insatser och diagnostiska åtgärder eller en kombination. Gotland och Blekinge är inte med eftersom data skyddas av sekretesskäl när fallen är få.
Källa: Medicinska födelseregistret vid Social styrelsen. Figur från SBU:s rapport.

SBU:s slutsatser förlossningsbristning

Identifiering

• Om den nyförlösta undersöks av ytterligare en barnmorska eller läkare identifieras mellan 37 och 46 procent fler bristningar.***
• När man inför vårdprogram för diagnostik, hantering och behandling av bristningar av grad 3 och 4 på förlossningskliniken fördubblas antalet diagnostiserade bristningar, från cirka 1,5 procent till 3 procent.**
• Om analt ultraljud används som tillägg till sedvanlig klinisk undersökning direkt efter förlossning leder det till att förekomsten av analinkontinens tre till tolv månader efter förlossningen kan minskas.**
• Det saknas studier kring akutdiagnostik avseende bristningar i de djupa bäckenbottenmusklerna, så kallade levatorbristningar.

Både tydliga vårdprogram och att vara två undersökare är rimliga åtgärder för att höja kvaliteten i förlossningsvården idag. Däremot finns det problem med användarbarheten av analt ultraljud på grund av praktiska svårigheter med utförande och tolkning. Brist på detaljerad klassificering och dokumentation av förlossningsbristningar försvårar både forskning och klinisk uppföljning. Undersökningsmetoderna bör vara enkla men samtidigt tillförlitliga och känsliga. Det behövs dock mer kunskap om vilka undersökningsmetoder som kan användas rutinmässigt efter förlossning.

Erfarenheter och upplevelser

• Kvinnor med förlossningsbristningar upplever att det är genant att berätta om intima problem och önskar att vårdpersonalen ställer direkta och specifika frågor som underlättar att de tas upp.**
• Kvinnor med förlossningsbristningar upplever att ett professionellt, kompetent och respektfullt bemötande från vårdpersonalen som innefattar individ- och situationsanpassad information underlättar och främjar deras fysiska och psykiska återhämtning.**

Det saknas studier som fokuserar på upplevelser av vårdens bemötande och information bland mer socialt utsatta grupper av kvinnor.

Diagnostik, bemötande och information kring förlossningsskador hänger nära samman. Kompetens kring diagnostik och behandling är nödvändigt för att vårdpersonalen som möter dessa kvinnor ska kunna tillhandahålla adekvat bedömning och behandling med tydlig och individuellt anpassad information och uppföljning.

** Slutsatsen har låg tillförlitlighet vid GRADE-bedömning.
*** Slutsatsen har måttlig tillförlitlighet vid GRADE-bedömning.

Om rapporten

SBU. Förlossningsbristningar – diagnostik samt erfa-renheter av bemötande och information. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. SBU-rapport nr 323. Projektledare SBU: Naama.Kenan.Moden@sbu.se Fullständig rapport med sammanfattning finns på www.sbu.se/323