Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Graviditet: Ovisst hur delade bukmuskler behandlas bäst
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Fler studier behövs som jämför effekterna på funktion, aktivitetsförmåga och livskvalitet av fysioterapeutiska och kirurgiska behandlingar av rektusdiastas med symtom. Ska kunskapen bli bättre om nyttan och kostnaderna måste också den specifika diagnoskoden användas.
Delade bukmuskler, rektusdiastas, efter graviditet leder hos en del kvinnor till bestående besvär. Men det vetenskapliga underlag som finns idag räcker inte för att jämföra effekterna av olika behandlingar på funktion, aktivitetsförmåga och livskvalitet. Detta ska inte tolkas som att behandlingarna saknar effekt, men bristen på kunskap innebär osäkerhet om hur tillståndet behandlas bäst.
Efter att ha granskat den samlade forskningen om olika metoder att behandla symtomgivande rektusdiastas konstaterar SBU vidare att det saknas kunskap om eventuella risker med behandlingarna. Hur behandlingsresultatet påverkas av kvinnans ålder, diastasens orsak och varaktighet samt indikationen för behandling är också okänt.
I SBU:s systematiska översikt ingår fem studier, varav fyra främst inriktades på effekten av olika träningsprogram på rektusdiastasens vidd. Den femte studien jämförde effekten av två operationsmetoder och träning på bukmuskelstyrka, smärta, funktion och livskvalitet.
Rapporten visar att det behövs fler studier som följer upp behandlingseffekter på sikt. Eventuella negativa effekter av exempelvis kirurgi behöver också undersökas mer noggrant.
Att rapportera den specifika diagnoskoden för abdominell rektusdiastas (M62.0A) till patientregister är viktigt för att kunna följa upp vårdens omhändertagande av rektusdiastas, upptäcka negativa effekter och skatta samhällskostnaden. (RL)
Om rapporten
SBU. Behandling av rektusdiastas hos kvinnor. Stockholm: SBU, 2022. SBU-rapport nr 346. Projektledare SBU: Martin Norman, registrator@sbu.se. Fullständig rapport med sammanfattning på sbu.se/346
SBU:s slutsatser rektusdiastas
- Det vetenskapliga underlaget räcker inte för att bedöma hälsoeffekter av fysioterapeutisk eller kirurgisk behandling av symtomgivande rektusdiastas hos kvinnor.
- Det saknas tillräckligt underlag för att beräkna kostnadseffektiviteten för behandlingsmetoder.
- Det behövs fler prospektiva och kontrollerade långtidsstudier som ökar kunskapen om i vilka fall och hur rektusdiastas kan behandlas, samt vilka som har nytta av fysioterapeutisk eller kirurgisk behandling. Studier bör i högre grad undersöka utfall som fysisk funktion, aktivitetsförmåga och hälsorelaterad livskvalitet samt negativa effekter av behandlingar.
Överlag saknas studier som följer deltagare under längre tid vilket gör att det inte går att bedöma hur bestående effekterna av behandlingen är eller beräkna kostnader kopplade till behandling på sikt.
Det behövs fler studier som belyser behandlingseffekten för olika patientgrupper med olika indikation för behandling. Dessutom behövs mer kunskap om huruvida behandlingseffekten påverkas av faktorer som ålder, orsaken till diastasen och hur länge diastasen har bestått.
En god inrapportering till register i kombination med att den specifika diagnoskoden för abdominell rektusdiastas (M62.0A) används skulle göra det lättare att följa upp vårdens omhändertagande, upptäcka negativa effekter och skatta samhällskostnaden av rektusdiastas.
Avsaknaden av vetenskapligt stöd för att bedöma effekter av behandlingar kan medföra en ökad risk för att personer med rektusdiastas inte erbjuds adekvat omhändertagande och för omotiverade skillnader i tillgången till vård. Att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt ska inte tolkas som att behandlingarna saknar effekt, utan understryker behovet av att metoderna utvärderas ytterligare innan det går att uttala sig om effekten.