Graviditet: Evidensläget för olika insatser mot tre komplikationer

SBU har kartlagt evidens, respektive brist på evidens, rörande diagnostik och behandling av tre graviditetskomplikationer som är vanliga eller potentiellt allvarliga. Det gäller hotande spontan förtidsbörd, intrahepatisk cholestas (ibland kallat graviditetsklåda eller hepatos) och bäckensmärta hos gravida, så kallad foglossning.

När det gäller att bedöma risken för spontan tidig födsel har vissa översiktsförfattare funnit ett visst stöd för mätning av ämnet fibronektin i sekret från livmoderhalsen liksom för mätning av livmoderhalsens längd med hjälp av ultraljud. Respektive undersökning har i båda fallen kombinerats med vanlig klinisk bedömning av kvinnor med hotande förtida födsel.
Man har också funnit viss evidens för att vissa värkhämmande läkemedel kan fördröja födseln något bland dessa kvinnor och har förknippat detta med bättre hälsa hos barnet.

Vissa översiktsresultat tyder också på att antibiotikabehandling vid infektionssymtom hos kvinnor med risk för förtidsbörd minskar risken för allvarlig infektion hos kvinnan och skyddar det nyfödda barnets hälsa – men inte hos kvinnor som saknar tecken på infektion. Vidare saknas det välgjorda översikter om effekten av vätsketillskott, sängvila och att kirurgiskt sätta stygn i livmoderhalsen, cerklage.

I fråga om behandling av ”fog-lossning”, det vill säga bäckensmärta hos gravida, finns det många välgjorda översikter. De gäller bland annat bål-stabiliserande träning, akupunktur och manipulering eller stabilisering av bäckenet. Effekter på smärta, funktion, livskvalitet och sjukskrivning har studerats, liksom bieffekter av behandling. Effekterna på stress, depression och kvinnornas upplevelser och erfarenheter har däremot inte undersökts i välgjorda översikter.

I fråga om hepatos (intrahepatisk kolestas), en påverkan på levern som kan drabba gravida och som ger nattlig klåda, finns det en enda tillräckligt välgjord systematisk översikt. Enligt denna saknas det kunskap om värdet av nivån av gallsyra i blodet som markör.
De två översikter som gäller behandling med ursodeoxicholsyra är oeniga i fråga om den eventuella effekten på klåda. Däremot finner båda dessa översikter ett visst stöd för att behandlingen inte verkar påverka fostret, samt att det saknas vetenskaplig kunskap om effekten på förtida födsel. Den eventuella effekten av egenvård är också oviss. [RL]

Om kartläggningarna

Kartläggning ... diagnostik och behandling av hotande spontan förtidsbörd, graviditetsrelaterad bäckensmärta och intrahepatisk kolestas. Identifiering av evidens och vetenskapliga kunskapsluckor utifrån systematiska översikter. Stockholm: SBU, 2021. SBU-rapport nr 320_1, 320_2 och 320_3. Projektledare SBU: Helena.Domeij@sbu.se Fullständiga rapporter med evidenskartor finns på www.sbu.se/320