Föda barn: Svår rädsla verkar fångas upp väl av VAS-skalor

SBU har på regeringens uppdrag utvärderat hur svår förlossningsrädsla, depression och ångestsjukdom under graviditeten kan identifieras och behandlas. Arbetet har inriktats på mödrahälsovårdens uppdrag. Projektet har inte inkluderat svår depression eller läkemedelsbehandling eller kejsarsnitt.

Utvärderingen ger ett visst stöd för att visuellt analoga skalor (VAS), där kvinnan anger på en skala hur stark rädsla hon upplever, kan fånga upp de flesta fall av svår förlossningsrädsla som behöver undersökas närmare. Hur tillståndet behandlas bäst kan forskningen däremot inte avgöra än, konstaterar SBU. Och även om skalorna verkar vara känsliga, det vill säga bra på att identifiera kvinnor som har svår förlossningsrädsla, tyder skalorna ibland på att tillståndet finns hos kvinnor som faktiskt inte har detta, visar rapporten. Uppföljande intervju eller formulär behövs även av detta skäl.

Lindrig till måttlig depression hos gravida kan behandlas med kognitiv beteendeterapi, kbt, och effekten verkar enligt befintliga studier vara ganska god. Effekten av så kallad psykoedukation vid samma tillstånd bedöms vara så liten att den saknar klinisk relevans. För flera andra metoder kan effekterna inte bedömas vetenskapligt

SBU:s slutsatser svår rädsla, depression och ångest hos gravida

• En självskattning med visuellt analoga skalor (VAS) kan användas för att identifiera gravida vilkas förlossningsrädsla behöver utredas vidare.**
• Effekten av behandling av förlossnings-rädsla kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet.
• Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan minska depressiva symtom hos gravida med lindrig till måttlig depression.** Vi bedömer minskningen som kliniskt relevant och måttligt stor. Effekten av KBT för gravida med ångestsjukdomar kan dock inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet.
• Psykoedukation kan minska depressiva symtom hos gravida med lindrig till måttlig depression, ångestsjukdom eller båda.** Vi bedömer dock minskningen som för liten för att vara kliniskt relevant.
• Effekten av behandling med interperso-nell terapi (IPT), beteendeaktivering eller mindfulness för gravida med lindrig till måttlig depression, ångestsjukdom eller båda kan inte bedömas på grund av mycket låg tillförlitlighet hos det sammanvägda resultatet. Inga inkluderade studier har undersökt effekten av stödsamtal eller psykodynamisk terapi (PDT).

I fråga om identifiering av förlossningsrädsla ger studierna ingen vägledning för hur skattningsskalor ska vara utformade eller vilket tröskelvärde som är kliniskt relevant. Studierna visar att skalorna är bättre på att identifiera personer som har förlossningsrädsla än på att utesluta personer som inte har det (sensitivitet 85–98%, specificitet 65–80%). Därför behövs fördjupad anamnes.

För att studera behandling av förlossningsrädsla behövs specifika behandlingsstudier av gravida med förlossningsrädsla av klinisk relevans. Det behövs även behandlingsstudier som tar hänsyn till orsaker bakom och till innehållet i rädslan.

Det behövs även fler studier om behandling av depression och ångestsjukdomar specifikt under graviditeten. Att underlaget är bristfälligt ska inte likställas med att åtgärderna inte har någon effekt.
För att bedöma hälsoekonomiska aspekter behövs dels studier av behandlingseffekter och resursförbrukning, dels längre tidsperspektiv för att fånga alla relevanta effekter för kostnadseffektiviteten.

Identifierade etiska problem handlar om tillgången till en effektiv vård och om den blir ojämlik på grund av stigmatisering eller bristande kontinuitet och samverkan inom vården. Vid identifiering av förlossningsrädsla blir det etiskt problematiskt ifall gruppen ses som enhetlig då en utebliven fördjupad anamnes kan hindra anpassning av eventuell behandling.

** Slutsatsen har låg tillförlitlighet vid GRADE-bedömning

Om rapporten

SBU. Förlossningsrädsla, depression och ångest under graviditet. En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter (SBU); 2021. SBU-rapport nr 322. Projektledare SBU: Nathalie.Peira@sbu.se Fullständig rapport med sammanfattning finns på www.sbu.se/322