Högproteinkost 30 E% jämfört med högproteinkost 20 E% vid typ 1-diabetes

Population:

Personer 18 år och äldre med typ 1-diabetes

Intervention/Insats:

Högproteinkost 30 E%

Jämförelse:

Högproteinkost 20 E%

Utfall:

Primära utfallsmått:
• mortalitet (total samt orsaksspecifik mortalitet kardiovaskulär)
• morbiditet (total morbiditet, diabeteskomplikationer, behov av läkemedelsbehandling och benskörhet)
• livskvalitet (exempelvis EQ5D, SF-6D, SF-36)
• biverkningar (till exempel hypo- eller hyperglykemi)

Sekundära utfallsmått:
• långtidsblodsocker (HbA1c)
• kroppsvikt, BMI, midjeomfång
• blodtryck (diastoliskt och systoliskt)
• plasmalipider (LDL-kolesterol, HDL-kolesterol, total-kolesterol, triglycerider)

Vad behövs?

Fler primärstudier behövs.

Övergripande

• Det är önskvärt med studier som har större möjlighet att se på effekter över längre tid och för diabeteskomplikationer och överlevnad.
• Jämförelserna mellan olika kostbehandlingar är sällan oberoende repeterade, vilket innebär begränsade möjligheter att väga samman resultaten
• Studierna av läkemedel har mätt olika typer av utfall vilket försvårade en sammanställning

 RCT-studier

• Trots att deltagarna inte blindas i koststudier kan den metodologiska kvaliteten höjas om bedömare och utvärderare är blindade
• utfallsmått från randomiserade kontrollerade studier har ofta bedömt sekundära utfallsmått eller surrogatmått vilket inte direkt kan kopplas till de primära och patientnära utfallen.

 Kohortstudier

• En slutsats från rapporten Mat vid diabetes från 2010, om att många prospektiva kohortstudier har allvarliga metodologiska brister, kvarstår då författarna inte justerat för socioekonomi.
• Eftersom deltagarna följs under flera år är det viktigt att upprepa mätningen av matvanor under uppföljningstiden

 Läs mer i Kapitel 13 i rapporten.

Vad finns?

Systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Ej uppdaterade systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Inga identifierade