Framtida forskning om exponering för vibration i arbetet och hälsotillstånd

Sedan år 2011 har SBU i uppdrag från regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för sjukdom. Inom ramen för uppdraget tar SBU fram olika typer av rapporter. Vi har sammanställt information om forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor som har identifierats i arbetet med SBU-rapporterna. Informationen riktar sig främst till dig som forskar om arbetsmiljö och hälsotillstånd och till finansiärer av forskning inom området.

Denna sida tar upp forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor om samband mellan exponering för vibration i arbetet och hälsotillstånd som identifierats i rapporterna.

Vilken forskning behövs i framtiden?

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem: en systematisk litteraturöversikt (2014) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forskningsbehov avseende betydelsen av exponering för vibration i arbetet för ryggproblem hos vuxna personer:

  • En kombination av exponeringar är vibrationer och sittande arbete. Befintliga resultat baseras ofta på studier som innebär framförande av fordon. Framtida forskning bör genomföra mer explicita mätningar av vibrationsexponeringen i ryggen, helst i kombination med kartläggning av hur sittande arbetsställning påverkar belastningen på ryggen. Det saknas full förståelse för hur vibrationsexponering medierar dessa effekter.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter (2016) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forskningsbehov avseende betydelsen av exponering för vibration i arbetet för artrosbesvär hos vuxna personer:

Exponering–utfall

  • Hur vibration (helkroppsvibration och vibrerande verktyg) påverkar artrosbesvär i knä, höft och yttre nyckelbensleden är oklart. Fler studier behövs för att undersöka sambandet mellan vibration i arbetet och artrosbesvär.

Utfall

  • Vibrationer från handhållna verktyg är en vanlig exponering i svenskt arbetsliv. Samtidigt finns experimentella och mekanistiska teorier som stödjer ett samband. I arbetet med den systematiska översikten identifierades inte några studier som motsvarade inklusionskriterierna och som höll tillräcklig kvalitet som undersökte samband mellan vibrerande verktyg och artrosbesvär i hand eller fingrar. Sådana studier bör ta hänsyn till verktygens vibrationsfrekvens och sätta det i samband med vilka leder som troligen kan drabbas av skada.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

Läs mer om övergripande metodologiska frågor