Framtida forskning om arbetsmiljö och fibromyalgi

Sedan år 2011 har SBU i uppdrag från regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för sjukdom. Inom ramen för uppdraget tar SBU fram olika typer av rapporter. Vi har sammanställt information om forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor som har identifierats i arbetet med SBU-rapporterna. Informationen riktar sig främst till dig som forskar om arbetsmiljö och hälsotillstånd och till finansiärer av forskning inom området.

Lästid: ca 1 min

Denna sida tar upp forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor som identifierades i Arbetsmiljöns betydelse för fibromyalgi (svar från SBU:s Upplysningstjänst) (2018).

Exponeringar i arbetsmiljön

I SBU:s upplysnings­tjänst­svar undersöktes exponeringen med utgångspunkt i ett antal faktorer: fysisk ansträngning, sociala och organisatoriska faktorer, kemiska och biologiska ämnen, buller, vibrationer, övriga fysikaliska faktorer samt smitta. SBU har inte gjort några antaganden om vilka typer av exponering som skulle kunna ha ett samband med fibromyalgi utan de litteratur­sökningar som gjorts har varit breda och förut­sättnings­lösa. Läs mer i SBU:s upplysnings­tjänst­svar.

Vilken forskning behövs i framtiden?

I SBU:s upplysnings­tjänst­svar ingår inte att systematiskt identifiera framtida forsknings­behov. I arbetet med det aktuella svaret konstaterade SBU dock att det behövs fler primär­studier inom området.

Läs mer om övergripande metodologiska frågor

Fibromyalgi

I SBU:s upplysnings­tjänst­svar Arbets­miljöns betydelse för fibromyalgi beskrivs fibromyalgi som ett kroniskt smärt­tillstånd som känne­tecknas av långvarig och utbredd generell smärta och ömhet, sömn­störningar och trött­het. Smärtan känns framför allt i musklerna, men även ledsmärta före­kommer. Vid fibromyalgi förstärks smärt­signalerna. Fibromyalgi drabbar cirka 2–6 procent av befolkningen, varav 80 procent utgörs av kvinnor. Läs mer i SBU:s upplysnings­tjänst­svar.

Kvinna ligger i säng med ont i ryggen

Till toppen