Framtida forskning om arbetsmiljö och symtom på depression och utmattningssyndrom

Sedan år 2011 har SBU i uppdrag från regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för sjukdom. Inom ramen för uppdraget tar SBU fram olika typer av rapporter. Vi har sammanställt information om forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor som har identifierats i arbetet med SBU-rapporterna. Informationen riktar sig främst till dig som forskar om arbetsmiljö och hälsotillstånd och till finansiärer av forskning inom området.

Denna sida tar upp forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor som identifierades i rapporten Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattnings­syndrom: en systematisk litteraturöversikt (2014).

Exponeringar i arbetsmiljön

I den systematiska översikten undersöktes exponeringen med utgångspunkt i ett antal faktorer: sociala och organisatoriska faktorer, fysiskt krävande arbete, kemiska och biologiska faktorer, buller, vibrationer, övriga fysikaliska faktorer samt smitta. SBU har inte gjort några antaganden om vilka typer av exponering som skulle kunna ha ett samband med symtom på depression och utmattnings­­syndrom utan de litteratur­sökningar som gjorts har varit breda och förutsättningslösa. Läs mer i Kapitel 2 i rapporten.

Vilken forskning behövs i framtiden?

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattnings­syndrom identifierade de sakkunniga i projektet ett antal forskningsbehov:

  • Metodiken för att genomföra exponerings­­mätningar i arbetsmiljön behöver utvecklas och förfinas. Se Kapitel 6, Diskussion, i den systematiska översikten angående problem och möjligheter vid självrapportering av psykosociala exponeringar i arbetslivet.
  • Epidemiologiska studier med expert­­bedömningar av såväl arbetssituation som psykiskt tillstånd skulle bidra till att fördjupa den vetenskapligt baserade kunskapsbas som nu finns och som alltså huvudsakligen bygger på olika slag av skalor och enskilda frågor.
  • En kunskapslucka är bristen på epidemiologiska prospektiva studier av samband mellan arbetsmiljö och läkarbedömt utmattnings­­syndrom.
  • Det är en brist att det saknas studier som på ett mer fullständigt sätt utgår från kriterierna för utmattnings­syndrom, eller som är baserade på en psykiatrisk bedömning utifrån diagnostiska kriterier.
  • Det behövs fler studier där depression diagnostiserats enligt internationellt accepterade kriterier, det vill säga DSM eller ICD.
  • Det behövs mer forskning om arbetsmiljöns betydelse för såväl depressiva symtom som symtom på utmattnings­­syndrom där dessa studeras med instrument som har tillräcklig känslighet och träffsäkerhet. Med andra ord bör metoderna ha sådana egenskaper att de på ett korrekt sätt identifierar de personer som är sjuka (har symtom) samtidigt som de korrekt identifierar friska (inte har symtom).
  • Kunskapen är otillräcklig om vad det kan innebära för utveckling av symtom på depression och utmattning att kombinations­effekter av flera samtidigt förekommande påfrestningar förekommer. Det kan röra sig om att en arbetstagare har ett både fysiskt och psykiskt krävande arbete, att familjesituationen utgör en påfrestning samtidigt som arbets­situationen är ogynnsam, eller att påfrestande arbetstider förekommer samtidigt som en arbetstagare har en intensivt koncentrations­krävande arbetssituation, till exempel avseende fysiskt och psykiskt krävande arbete.
  • Ett generellt metodproblem i studier som använder förskrivning av antidepressiva läkemedel som utfallsmått är risken för felklassifikation i utfallsmåttet; något som kan gå i flera led. Skrivs antidepressiv medicin ut till personer som inte har diagnosen depression? Hur stor andel av depressions­­sjuka blir inte ordinerade medicin? I vilken utsträckning har patienterna hämtat ut sin medicin?

Exponering–utfall

  • Forskning kring informationsteknologin (inbegripande modern telefoni, datorer etc.) och dess effekter på depressions­­symtom och symtom på utmattnings­syndrom.
  • Studier som undersöker hur den ökande mängden administrativa arbets­uppgifter påverkar de anställdas psykiska hälsa; särskilt gäller detta professionella grupper som har tydliga kärnarbets­uppgifter.

Socioekonomi, etnicitet, klass, ålder och kön

  • Könssegregeringen på arbetsmarknaden innebär att arbets­villkoren skiljer sig mellan mans- och kvinnodominerade områden på ett sätt som ofta missgynnar kvinnor. Det kan gälla såväl arbetsmiljön (ergonomiskt, fysiskt, socialt eller organisatoriskt) som andra organisatoriska förhållanden kopplade till status, inkomst och karriär­möjligheter på arbetsplatsen. Men trots att arbets­marknaden är könssegregerad är forskningen om dess betydelse för hälso­tillståndet, inklusive för depressiva symtom och symtom på utmattnings­­syndrom, bristfällig. Få longitudinella studier har genomförts.
  • Den kombinerade betydelsen av socioekonomi, etnicitet, klass, ålder och kön behöver studeras, exempelvis hälso­konsekvenserna av arbetsmiljön bland lågutbildade invandrar­kvinnor jämfört med högutbildade svenskfödda män.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

Läs mer om övergripande metodologiska frågor