Framtida forskning om arbetstid och hälsotillstånd

Sedan år 2011 har SBU i uppdrag från regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för sjukdom. Inom ramen för uppdraget tar SBU fram olika typer av rapporter. Vi har sammanställt information om forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor som har identifierats i arbetet med SBU-rapporterna. Informationen riktar sig främst till dig som forskar om arbetsmiljö och hälsotillstånd och till finansiärer av forskning inom området.

Lästid: ca 3 min

Denna sida tar upp forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor om samband mellan arbetstid och hälsotillstånd som identifierats i rapporterna.

Vilken forskning behövs i framtiden?

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar: en systematisk litteraturöversikt (2013) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forskningsbehov avseende arbetstidens betydelse för sömnstörningar hos vuxna personer:

  • Studierna av skiftarbete använder enkla frågor för att klassificera vilka som arbetar skift. Det är dock inte säkert att alla som formellt arbetar skift (dvs. utanför tidsintervallet 7–19) identifierar sig som skiftarbetare. Det har nyligen blivit möjligt att samla in objektiva arbetstidsdata och kvantifiera förekomsten av besvärliga skiftsekvenser, vilket leder till en förhoppning om att framtida studier som undersöker skift- och nattarbete och effekter på sömnstörningar kan göra mer detaljerade beskrivningar av exponeringen.

Utfall

  • Det behövs studier som undersöker om skiftarbete har något samband med andra sömnstörningar än insomni, till exempel sömnapnésyndrom.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom: en systematisk litteratur­översikt (2015) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forsknings­behov avseende arbetstidens betydelse för hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer:

  • Det behövs en forsknings­ansats att gruppera olika former av arbete utanför kontorstid. Man bör studera standardiserade arbetsmodeller för att kunna kartlägga samband mellan skift- och nattarbete och hjärt-kärlsjukdom. Idag är det svårt att identifiera vilka arbetsscheman som visar mest samband med ohälsa, vilket är en tydlig kunskapsbrist.
  • Det är viktigt att besvara frågan om när längden på arbetsveckan blir en fara för hjärt-kärlhälsan. Prospektiva studier behövs där man försöker finna väl jämförbara grupper, där man tar hänsyn till arbetstidens längd och ändringar i denna över tid samt där man söker efter faktorer som skyddar mot hälsovådliga effekter av långa arbetsveckor.
    Exempel: Den ökande inriktningen på att bygga arbetsplatser så att en viss andel av de anställda förväntas arbeta hemifrån kan innebära att alltfler arbetar utanför kontorstid eller med långa arbetsveckor.
  • I framtida studier bör forskarna se över om det är möjligt att få en större samstämmighet i jämförelse­grupper i studier som rör arbetstid.
    Exempel: Resultaten blir mer överförbara om långa arbetsveckor jämförs med normal arbetstid (inte med förkortade arbetsveckor).
  • Innehållet i arbetet bör studeras i relation till arbetsveckans längd.

Skillnad i resultat mellan utfall

  • Den systematiska översikten om samband mellan arbetsmiljö och hjärt-kärlsjukdom visade att det inte kunde fast­ställas om det fanns något samband mellan skift­arbete och hjärt­sjukdom, medan det däremot fanns samband mellan skiftarbete och stroke respektive högt blodtryck. Framtida forskning bör se över varför det eventuellt finns en skillnad mellan utfallsmåtten.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

Läs mer om övergripande metodologiska frågor

Arbetstid

I rapporten Arbets­miljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom: en systematisk litteratur­översikt (2015) beskrivs att arbets­tid rör när arbetet sker under dygnet, hur långa arbets­dagarna är och hur de är upplagda över en längre tid (till exempel vid olika scheman för skift­arbete). Arbete under kväll, natt och tidig morgon stör dygns­rytmen och påverkar kroppens biologiska klocka. Sådant arbete kan också påverka det sociala livet, eftersom det blir svårare att hitta tid för familj, vänner och fritids­aktiviteter.

Fria arbets­tider, gräns­lösa arbets­tider och flex­tid ger de anställda större möjlighet till inflytande över sin tid. Med flexibla arbets­tider får den anställde därför möjlighet till paus när hen känner behov av det, vilket kan under­lätta åter­hämtning och vila. Samtidigt kan den fria arbetstiden leda till att arbete och fritid flyter ihop och det kan vara svårt att koppla bort tankar på arbetet. Läs mer i Kapitel 2.

Till toppen