Framtida forskning om arbetsställning och hälsotillstånd

Sedan år 2011 har SBU i uppdrag från regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för sjukdom. Inom ramen för uppdraget tar SBU fram olika typer av rapporter. Vi har sammanställt information om forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor som har identifierats i arbetet med SBU-rapporterna. Informationen riktar sig främst till dig som forskar om arbetsmiljö och hälsotillstånd och till finansiärer av forskning inom området.

Lästid: ca 3 min

Denna sida tar upp forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor om samband mellan arbetsställning och hälsotillstånd som identifierats i rapporterna.

Vilken forskning behövs i framtiden?

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem: en systematisk litteraturöversikt (2014) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forsknings­behov avseende arbets­ställningens betydelse för ryggproblem hos vuxna personer:

  • En kombination av exponeringar är vibrationer och sittande arbete. Befintliga resultat baseras ofta på studier som innebär framförande av fordon. Framtida forskning bör genomföra mer explicita mätningar av vibrations­exponeringen i ryggen, helst i kombination med kartläggning av hur sittande arbets­ställning påverkar belastningen på ryggen. Det saknas full förståelse för hur vibrations­exponering medierar dessa effekter.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter (2016) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forsknings­behov avseende arbets­ställningens betydelse för artrosbesvär hos vuxna personer:

Exponering–utfall

  • Fler studier som undersöker sambandet mellan statiskt arbete och artrosbesvär behövs.
  • Fler studier som undersöker sambandet mellan icke-neutral arbets­ställning och artrosbesvär behövs.
  • Det behövs fler studier som undersöker sambandet mellan att sitta och stå i arbete och sambandet med artros­besvär i höft.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom: en systematisk litteratur­översikt (2015) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forsknings­behov avseende arbets­ställningens betydelse för hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer:

Exponering–utfall

  • Arbetslivet karakteriseras alltmer av brist på rörelse, såsom stilla­sittande. Fler studier behövs för att undersöka effekterna av detta på metabola faktorer (såsom högt blodtryck, förhöjda blodfetter och blod­socker­nivåer) och hjärt-kärlsjuklighet.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

Läs mer om övergripande metodologiska frågor

Arbetsställning

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för artros­besvär: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter (2016) beskrivs arbetsställningens betydelse för hur stor kraft kroppen måste utveckla under arbetet. En neutral arbets­ställning (upprätt, med sänkta och avspända axlar och överarmarna nära kroppen) är den mest gynnsamma att befinna sig i under arbetet. Icke-neutrala arbets­ställningar ökar kravet på kraft­utveckling i de muskler som håller kroppen i balans. Exempel på icke-neutrala ställningar är böjd eller vriden rygg, att stå på knä eller att sträcka sig långt för att nå bördan. En persons kropps­byggnad (lång, kort, smal, kraftig) påverkar arbets­ställningen och därmed kraft­utvecklingen på kroppen, eftersom långa kroppsdelar har lång hävstång, vilket leder till större krav på kraft­utveckling. Ett arbete som är styrt eller bundet innebär ofta en ställning som inte varierar särskilt mycket. Läs mer i Kapitel 2.

Kvinna står på knä och lägger list på byggarbetsplats

Till toppen