Förstudie: Risk- och behovsbedömningsmetoders förmåga att bedöma barns risk för utsatthet för våld och försummelse inom familjen

Vilket initiativ ligger till grund för att förstudien tillkommit?

☐ Regeringsuppdrag
☐ Förfrågan från annan myndighet
☑ Förslag från verksamhetsföreträdare inom socialtjänst i Malmö stad
☐ Förslag från patienter, brukare eller klienter
☐ Uppdatering av identifierad kunskapslucka i en befintlig rapport
☐ Annan aktörs initiativ

Bakgrund

I en nationell kartläggning från 2016 framkommer att 36 procent av de tillfrågade barnen hade blivit utsatta för barnmisshandel av en föräldrafigur under uppväxten [2]. I rapporten innefattar begreppet barnmisshandel:

• fysisk misshandel
• psykisk misshandel
• upplevt våld mot förälder
• försummelse samt sexuella övergrepp.

Att utreda omsorgsförmåga hos föräldrar, barns behov av omsorg samt matchningen mellan dessa är ett komplext arbete [3]. Användningen av standardiserade bedömningsmetoder kan vara ett stöd i utredningar av personers situation, funktion eller behov [4], men även risk för våldsutsatthet. I en studie från FoU Välfärd i Värmland, som studerat 851 utredningar inom socialtjänsten efter misstanke om att barnet var våldsutsatt, bedömdes risken för fortsatt våld i majoriteten av ärendena utan bedömningsinstrument [5]. I var tionde utredning genomfördes ingen riskbedömning, även då våldsutsatthet bedömdes ha förekommit.

Tidigare SBU-publikationer inom området

En utvärderingsrapport om öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och försummelse har publicerats [6]. I den publikationen ingick dock inte risk- och behovsbedömningsmetoder avseende risk för att barn inom familjen skulle utsättas för våld och försummelse igen, vilket denna förstudie fokuserar på.

Annat material av betydelse för ställningstagandet i förstudien

SKR har nyligen gett ut en litteraturöversikt, ”Barn som upplever våld – att stödja barn och bedöma föräldrars omsorgsförmåga” [3]. Översikten är inte systematisk och inkluderar inte forskning om risk- och behovsbedömningsmetoder.

Syfte, metodik och utmaningar

Syftet med förstudien är att undersöka om det finns befintliga systematiska översikter av god kvalitet (med låg eller måttlig risk för bias) som kan besvara den frågeställning som är specificerad nedan. Om ingen systematisk översikt identifieras blir syftet istället att ge en uppskattning av antalet relevanta primärstudier på området. Ett ytterligare syfte med förstudien är att få mer kunskap om forskningsfältet.

Personer inom kansliet som medverkat till förstudien

• Therese Åström, projektledare
• Carl Gornitzki, informationsspecialist
• Sofia Tranæus, ansvarig avdelningschef

Beskrivning av kontakt med extern sakkunnig under förstudien

Kontakt har skett med utredare inom Malmö stad som har lämnat in utvärderingsförslaget. Samtal har även skett med två sakkunniga på området: Johan Glad på Socialstyrelsen som arbetar med bedömningsmetoder samt Maria Eriksson, forskare på Ersta Bräcke Sköndals högskola, som genomfört den tidigare nämnda litteraturöversikten från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och bland annat forskar om våld. Maria Eriksson har tillsammans med kollegor tagit fram en svensk metod för risk- och skyddsbedömning för våldsutsatta barn, vid namn iRisk [7]. Utvecklingen av denna bedömningsmetod befinner sig i en fas där de har genomfört användbarhets- och genomförbarhetsintervjuer samt analyser [7].

Kontakt har även skett med Barnafrid, Linköpings Universitet, som är ett nationellt kunskapscentrum med uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn, för att efterfråga vad de publicerat eller om de har något pågående projekt inom området. De uppger i ett skriftligt svar att de inte har några pågående eller avslutade projekt för denna frågeställning.

Möten har även skett med Socialstyrelsen för att efterfråga om de har behov av vetenskaplig kunskap på området. Socialstyrelsen har uppgett att ett kunskapsunderlag kan komma att användas i eventuella uppdateringar av Barns behov i Centrum (BBIC), vilket är socialtjänstens handläggnings- och dokumentationssystem för barn- och ungdomsärenden.

Socialstyrelsen har tagit del av denna förstudie. Socialstyrelsen bedömer att det vetenskapliga underlaget är för litet för att det i nuläget ska vara relevant att sammanställa en kunskapsöversikt. Det vetenskapliga underlag som finns är sannolikt för litet för att ha bäring på området. På sikt, när forskningsläget har ändrats, kan det dock bli aktuellt med en kunskapsöversikt.

Vilka ska använda de resultat som kommer fram i SBU:s produkt?

Målgruppen för förstudien är socialtjänsten.

Projektets frågeställning

Fråga: Vilken vetenskaplig kunskap finns om risk- och behovsbedömningsmetoders förmåga att bedöma barns risk för utsatthet för våld och försummelse inom familjen?

• P = föräldrar till barn (0–12 år) där det förekommer försummelse eller våld
• I = risk- och behovsbedömningsmetoder
• R = register, självskattningar
• O = utfallsmått:
  • våld
  • försummelse
  • aktualisering inom socialtjänstens barnavård

Litteratursökning

Ett flertal utforskande testsökningar genomfördes initialt för att se hur ämnesområdet har beforskats. Med dessa sonderingar som bas genomfördes en bred slutgiltig sökning i mars 2021 i databasen Sociological Abstracts (ProQuest) och en samsökning (via Ebsco) i databaserna MEDLINE, Psychology and Behavioral Sciences Collection, APA PsycInfo, SocINDEX with Full Text och Academic Search Premier med begränsning till årtal 2000–2021 och vetenskapliga tidskriftsartiklar. Som komplement utfördes en referens- och citeringssökning i Scopus på nio nyckelartiklar från de initiala testsökningarna.

Den finala sökningen efter systematiska översikter samt primärstudier gav 3 946 träffar. Dessa relevansgranskades av en projektledare via verktyget Rayyan, varpå 11 av dessa relevansgranskades i fulltext (systematiska översikter från år 2017). En av dessa bedömdes vara relevant utifrån frågeställningen

Finns det – baserat på förstudiens litteratursökning – primärlstudier inom området?

Den översikt som identifierades har en sökning från september 2016 (översikten publicerades 2017). Eftersom det är flera år sedan översikten publicerades och sökningen genomfördes samt översikten bedöms ha hög risk för bias, gick projektledaren igenom antalet primärstudier som bedömdes relevanta i förhållande till vilka namngivna insatser som översiktsförfattarna inkluderat. Projektledaren sökte i Rayyan på de identifierade namngivna risk- och behovsbedömningsmetoder som var mest förekommande i översikten, det vill säga California family risk assesssment (CFRA) och child abuse potential inventory (CAPI) som hade fyra primärstudier inkluderade. Inga nya studier identifierades i Rayyan.

På vilket sätt kan SBU besvara projektets frågeställning?

Vilka studiedesigner är möjliga för att besvara frågan?

Översikter som har inkluderat studier som studerat risk- och behovsbedömningsmetodernas prediktiva validitet, det vill säga om de kan identifiera barn som riskerar att utsättas för våld eller försummelse igen och barn som inte riskerar detta.

Hur ser befintlig forskning ut?

Flertalet studier på området har enbart studerat andra psykometriska egenskaper hos risk- och behovsbedömningsmetoder än prediktiv validitet, exempelvis reliabilitet och konstruktvaliditet.

Hur bör SBU angripa frågan metodologiskt?

SBU bör angripa frågan genom att inkludera översikter som studerat risk- och behovsbedömningsmetodernas prediktiva validitet.

Projektets avgränsningar

Finns det något som rör inklusions- och exklusionskriterier som har framkommit under förstudien?

Det finns flera närliggande områden, som exempelvis ”safety assessment”, som handlar om att professionella i en akut situation behöver göra en bedömning om det finns risk för att våld sker här och nu eller inom den närmaste tiden. Risk- och behovsbedömningsmetoder bedömer risk för våld men inte den akuta, omedelbara risken. Detta är inte medtaget i denna frågeställning. Vi har dock identifierat en översikt som behandlar detta tema, men där finns inga studier om dessa bedömningars prediktiva validitet [8].

Andra närliggande områden inkluderar risk- och behovsbedömningsmetoder som bedömer risk för återfall i våld generellt men dessa är inte medtagna här, utan denna frågeställning avser endast risk för barnmisshandel inklusive sexuellt våld och försummelse i familjen. En avgränsning har även gjorts till när handläggare eller utredare gör bedömningar utan en strukturerad bedömningsmetod, så kallad sedvanlig bedömning.

En annan avgränsning som gjorts är de bedömningar som sker inom hälso- och sjukvården, exempelvis på akuten. Sökningen genererade flera studier om bedömningar av barnmisshandel som inkluderade en medicinsk bedömning av en skada.

En svår gränsdragning är att bedöma vad som kan anses vara en risk- och behovsbedömningsmetod i jämförelse med andra former av bedömningsmetoder. Projektledaren har uppmärksammat att det finns bedömningsmetoder som mäter föräldrars attityder till våld [9], barns självrapportering av trauma inklusive barnmisshandel [10] samt retrospektiv utsatthet för våld och försummelse [11]. Om en översikt genomförs av SBU behöver det vara tydligt vilka definitioner av särskilda metoder som ska inkluderas. Detta gäller även i förhållande till vad som bedöms som screening och inte.

Finns det något speciellt att tänka på när SBU skriver projektplanen?

Finns det anledning att utvärdera konsekvenser för specifika subgrupper?

Eventuella skillnader i risk- och behovsbedömningsmetodernas förmåga att bedöma nya vålds- och försummelsehandlingar som begås av mammor respektive pappor skulle vara av vikt att studera, men detta ingår inte i den identifierade översikten.

Hälsoekonomi

Bör projektet omfatta hälsoekonomi?

Detta kan diskuteras tillsammans med samordnare för SBU:s hälsoekonomigrupp. Det kan vara aktuellt om SBU bedömer att en utvärdering på området ska starta.

Etiska och sociala aspekter

Barn som är utsatta för våld och försummelse är en utsatt grupp och etiska aspekter är centrala att diskutera vid en eventuell utvärdering.

Praxis

Intressentundersökningen som Socialstyrelsen genomför vart tredje år visar att användningen av bedömningsmetoder för att bedöma någon form av omsorgsförmåga hos föräldrar generellt är ovanligt [12]. Home observation and measurement of the environment (HOME), som är inriktad på att bedöma brister i stöd och stimulans i barnets hemmiljö, är mest vanligt förekommande och används av 14 procent av kommunerna [12]. HOME är dock ingen risk- och behovsbedömningsmetod för att bedöma risk för återfall i våld och försummelse. Ingen sådan metod finns redovisad i rapporten.

Om projektet skulle genomföras – finns det något att beakta avseende tidsplan?

Varken Malmö stad eller Socialstyrelsen har någon tidsaspekt att beakta som SBU behöver förhålla sig till.

Om projektet skulle genomföras – vilken av SBU:s produkttyper vore lämplig?

SBU Utvärderar. Projektledningen föreslår dock att SBU ska avvakta med en uppstart. En utvärdering kan starta om några år när nya studier på området publicerats samt när Socialstyrelsen har behov av ett vetenskapligt kunskapsunderlag på området.

Lästips

Nice Guidance (2017). Child maltreatment: when to suspect maltreatment in under 18s. https://www.nice.org.uk/guidance/cg89

Referenser

1. Van der put CE, Assink M, Boekhout van Solinge N.F. Predicting child maltreatment: A meta-analysis of the predictive validity of risk assessment instruments. Child Abuse Negl. 2017;73:71-88.
2. Landberg Å, Jernbro C, Jansson S. Våld löser inget! Sammanfattning av den nationella kartläggningen Våld mot barn 2016. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset; 2018. ISBN 978-91-86-759-33-9. Hämtad från http://www.allmannabarnhuset.se/produkt/vald-loser-inget/ den 9 juli 2021.
3. Sveriges kommuner och regioner. Barn som upplever våld. Att stödja barn och bedöma föräldrars omsorgsförmåga. Stockholm: Sveriges kommuner och regioner; 2020. ISBN 978-91-7585-908-8. Hämtad från https://skr.se/tjanster/merfranskr/rapporterochskrifter/publikationer/barnsomupplevervald.35830.html den 7 juli.
4. Socialstyrelsen (2012). Om standardiserade bedömningsmetoder. Stockholm: Socialstyrelsen; 2012. ISBN 978-91-87169-99-1. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2012-12-9.pdf den 7 juli 2021.
5. Persdotter B, Andersson M. SAVE- Support and protection against violence, on equal terms for all children. Ett forsknings- och utvecklingsprojekt om barnavårdsutredningar vid anmälan om misstänkt våldsutsatthet. Karlstad: Karlstads universitet. FoU Välfärd Värmland 2020:1; 2020. Rapport 2020:1.
6. SBU. Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och försummelse. En systematisk översikt och utvärdering inklusive ekonomiska och etiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2018. SBU-rapport nr 280. ISBN 978-91-88437-22-8.
7. Axberg U, Broberg A, Eriksson M, Hultmann O, Iversen C. Utveckling av bedömningsmetoder för barn som utsatts för våld i sin familj. Rapport från en fortsättningsstudie. Göteborg: Göteborgs universitet; 2018.
8. Vial A, Assink M, Stams GJJM, Van der Put C. Safety assessment in child welfare: a comparison of instruments. Child Youth Serv Rev 2020;108:1-18.
9. Yoon S, Speyer R, Cordier R, Aunio P, Hakkarinen A. A systematic review evaluating psychometric properties of parent and caregiver report instrument on child maltreatment. Part 2: Internal consistency, reliability, measurement error, structural validity, hypothesis testing, cross-cultural validity and criterion validity. Trauma Violence Abuse, 2020;1-20.
10. Whitt-Wosley A. Trauma screening and assessment outcomes in child welfare: a systematic review. J Public Welf 2020:14;412-34.
11. Saini SM, Hoffmann CR, Pantelis C, Everall IP, Bousman CA. Systematic review and critical appraisal of child abuse management instrument. Psychiatry Res 2019:272;106-11.
12. Socialstyrelsen. Evidensbaserad praktik i socialtjänsten 2019. Den femte undersökningen om kommunala enhetschefers syn på evidensbaserad praktik. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-11-6979.pdf den 7 juli 2021.

Ställningstagande mot bakgrund av förstudien

☐ Starta SBU Utvärderar
☐ Starta SBU Bereder
☐ Starta SBU Kommenterar
☐ Starta ett SBU upplysningstjänstsvar
☐ Starta SBU Kartlägger
☐ Resulterade i vetenskapliga kunskapsluckor
☑ Avsluta i och med förstudien