Förstudie: Effekter och upplevelser vid differentiering av arbetsuppgifter för omvårdnads- och servicepersonal inom äldreomsorgen

Sammanfattning

SBU har i samverkan med Socialstyrelsen övergripande undersökt utvärderingsförslag kring insatser med syfte att stärka kompetens- och personalförsörjning inom äldreomsorgen. SBU beslutade efter samråd med Socialstyrelsen att specifikt utreda möjligheten att sammanställa en systematisk översikt om upplevelser och effekter vid differentiering av arbetsuppgifter för omvårdnads- och servicepersonal inom hemtjänst och omsorgsboenden. Utgångspunkten för förstudien var en rapport publicerad av Myndigheten för Vård och Omsorgsanalys ”Dela på arbetet-om differentierade arbetsuppgifter i hemtjänsten” och som hade en liknande frågeställning [1].

Resultat

Utifrån diskussioner med sakkunniga, samverkan med Socialstyrelsen, litteratursökningar i två databaser samt referenssökningar utifrån ett systematiskt arbetssätt identifierade projektgruppen en relevant studie som delvis undersökt upplevelser eller effekter vid differentiering i hemtjänst eller omsorgsboende, den så kallade Askimmodellen [2]. Modellen uppfyller dock inte vissa uppställda studiekrav för till exempel på studiedesign. Upplevelser och effekter vid differentiering av arbetsuppgifter för omvårdnads- och servicepersonal inom hemtjänst och omsorgsboenden utgör vetenskapliga kunskapsluckor.

Inledning

Andelen äldre i befolkningen ökar och äldreomsorgen i kommunerna står inför en utmaning att rekrytera och behålla personal samt att använda personalens kompetens på ett så effektivt sätt som möjligt. För att möta behovet av ökad kompetensförsörjning inom äldreomsorgen kan differentiering vara en möjlig insats. Differentiering innebär att arbetet delas upp så att olika personalgrupper utför olika arbetsuppgifter. SBU har i samverkan med Nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg vid Socialstyrelsen på ett systematiskt sätt undersökt om det finns studier som studerat upplevelser och effekter vid differentiering.

Bakgrund

Enligt rapporten ”Välfärdens kompetensförsörjning” från Sveriges kommuner och regioner år 2022 står välfärden, inte minst äldreomsorgen inför betydande kompetensutmaningar de kommande tio åren. Om ingenting förändras visar prognosen att välfärdssektorn behöver anställa 410 000 personer till följd av den demografiska utvecklingen i kombination med pensionsavgångar fram till år 2031. De ökade behoven av anställda på grund av demografin är störst inom äldreomsorgen som behöver omkring 58 500 fler anställda fram till 2031. Det innebär en ökning med drygt 31 procent – från dagens cirka 186 000 anställda till cirka 245 000 anställda 2031 [3].

Därutöver beräknas nästan lika många anställda gå i pension under perioden. Sammantaget görs bedömningen att äldreomsorgen skulle behöva rekrytera cirka 111 000 anställda, dvs sjuksköterskor, undersköterskor samt vårdbiträden, för att möta de ökade behoven av omsorg samt för att ersätta befintliga anställda som går i pension [3]. Det finns publicerade rapporter från; myndigheter, statens offentliga utredningar, fackförbund med flera som har beskrivit problematiken, utmaningarna samt förslag på tänkta lösningar kring frågan om kompetens/personalförsörjning inom äldreomsorgen [4–8].

Myndigheten för vård och omsorgsanalys publicerade 2023 utifrån ett regeringsuppdrag rapporten ”Dela på arbetet- om differentierade arbetsuppgifter i hemtjänsten” [1]. I rapporten har myndigheten undersökt förekomsten av differentiering i hemtjänsten. Det finns enligt rapporten ett stort intresse och man anger att 35 procent av kommunerna som har svarat på enkäten har fattat beslut om att differentiera hela eller delar av sin hemtjänst (svar från 243 av 290 svenska kommuner). Vidare utreder många kommuner förutsättningar för att differentiera. Den vanligaste anledningen till att differentiera som anges är att lättare rekrytera utbildade undersköterskor och för att kunna ha en andel personal med lägre kompetens. Men rapportförfattarna påpekar att differentiering fortfarande är under utveckling och de långsiktiga effekterna är svåra att överblicka.

Exempel på utfall (kursiverat) och bakomliggande resonemang baseras på rapporten Dela på arbetet [1] och utifrån prioritering gjord på Socialstyrelsen.

För omvårdnadspersonal skapas renodlade omvårdnadstjänster vilket tänks leda till mer kvalificerade arbetsuppgifter, mer kompetensutveckling och/eller mer erfarenhetsbaserat och kollegialt lärande. Detta kan i sin tur leda till att omvårdnad som yrke blir mer attraktivt och det blir lättare att rekrytera kvalificerad personal.

För servicepersonal är det tänkt att det skapas renodlade servicetjänster såsom tex städning och tvättning. För detta krävs lägre utbildning och språkkunskaper vid anställning vilket föreslås leda till bredare rekryteringsbas och nya vägar in i omsorgsyrket och det förväntas bli lättare att rekrytera personal. Denna personal kan via sin anställning också få vidareutbildning vilket gör dessa personer mer anställningsbara.

Arbetsmiljö kan förbättras då roller och ansvar renodlas och förtydligas. Detta kan leda till ökad kontroll och minskad stress. Detta förväntas i sin tur leda till minskad personalomsättning och/eller minskad sjukfrånvaro.

Negativa effekter som kan vara viktiga att mäta är ökad fragmentering och samordningsproblem. Viktig information når inte fram. Mottagaren av insatsen får felaktig eller ingen insats. Omsorgsbehoven ökar.

En mer strukturerad och detaljerad redogörelse för möjliga effekter av arbetsdifferentiering, se Vård-och omsorgsanalys rapport ”Dela på arbetet” kapitel 4, tabell 1 till 3.

Mot denna bakgrund genomfördes en förstudie för att undersöka möjligheterna att sammanställa en systematisk översikt om upplevelser och effekter vid differentiering av arbetsuppgifter för omvårdnads- och servicepersonal inom hemtjänst och omsorgsboenden.

Externa kontakter

• Stefan Brené, utredare, Nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg, Socialstyrelsen
• Emanuel Åhlfeldt, utredare, Nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg, Socialstyrelsen
• Anna Netterheim, utredare, Socialstyrelsen
• Marta Szebehely, professor emerita, institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
• Rebecka Strandell, forskare, institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
• Ulla Rantakeisu, professor, institutionen för sociala och psykologiska studier, Karlstads universitet
• Åsa Hedberg Rundgren, direktör, Äldrecentrum
• Gunilla Starräng, utredare, FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete, Linköping
• Christoffer Rydenfält, forskare, institutionen för designvetenskaper, Lunds tekniska högskola
• Eva Hagbjer, projektledare, Myndigheten för Vård och Omsorgsanalys
• Annasara Agfors, analytiker, Myndigheten för Vård och Omsorgsanalys

Sakkunnig som formellt anlitats för att ingå i förstudiearbetet, extern granskning

• Marta Szebehely, professor emerita, institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet

Övergripande frågeställningar och PICO

Övergripande frågeställning

Vilka publikationer finns det som har studerat upplevelser och effekter av arbetsdifferentiering för omvårdnads- och servicepersonal inom hemtjänst och omsorgsboende?

Population (P)
Omvårdnads- och servicepersonal som arbetar inom hemtjänst och omsorgsboende.

Intervention (I)
Differentiering av arbetsuppgifter

Kontroll- eller jämförelsegrupp (C Control)
Ingen förändring

Utfall (O Outcome)
Alla upplevelser (kvalitativa) eller positiva eller negativa effekter (kvantitativa) kan anses viktiga att mäta och analysera. Utfallen inkluderar även utfall rörande positiva eller negativa effekter av arbetsmiljön.

Studietyp
Inga begränsningar

Studieformat
Alla format har beaktats

Avgränsningar
Vetenskaplig litteratur och rapporter publicerade på engelska, svenska, norska och danska har beaktats.
Studier som jämfört olika arbetsmiljöer mellan olika länder har exkluderats då de inte ansågs utgöra underlag för aktuell frågeställning.

Litteratursökning

Ett antal sonderande sökinsatser har gjorts inom förstudiearbetet. För att identifiera studier om differentiering specifikt har huvudsakligen två sökinsatser gjorts. En citeringssökning baserad på ett urval referenser från Vårdanalys rapport “Dela på arbetet: Om differentierade arbetsuppgifter i hemtjänsten” utfördes i Scopus. Därutöver har en fokuserad men terminologiskt omfattande litteratursökning gjorts i Medline och Cinahl. Se Bilaga.

Resultat

Totalt har över tusen sökträffar från litteratursökning och andra referenser relevansgranskats varav 702 sökträffar från den fokuserade men terminologiskt omfattande litteratursökningen. Efter dubbelkontroll och gallring av två oberoende personer återstod inga studier. Vid konflikt löstes frågan genom diskussion. Vid relevansgranskningen användes verktyget Rayyan.

Samlad bedömning av resultatet från förstudien

I samverkan med Socialstyrelsen och efter diskussioner med sakkunniga, litteratursökningar i två databaser samt referenssökningar utifrån ett systematiskt arbetssätt identifierade projektgruppen ingen relevant litteratur som undersökt upplevelser eller effekter vid differentiering av arbetsuppgifter i hemtjänst eller omsorgsboende. Frågor gällande upplevelser och effekter vid differentiering av arbetsuppgifter för omvårdnads- och servicepersonal inom hemtjänst och omsorgsboenden bedöms utgöra vetenskapliga kunskapsluckor. Att det finns en vetenskaplig kunskapslucka för en viss insats är inte detsamma som att insatsen saknar effekt. Det innebär endast att det finns vetenskaplig osäkerhet om vad upplevelsen och effekten av insatsen är och att ytterligare studier behövs för att kunna säkerställa det.

Förslag på tidsram inklusive hålltider av betydelse

Leverans av godkänd förstudierapport till Socialstyrelsen i september 2023

Rekommendation från förstudien

Projektgruppen föreslår att förstudien publiceras och att identifierade frågeställningar registreras i SBU:s databas för kunskapsluckor. Därefter avslutas projektet om differentiering av arbetsuppgifter i hemtjänst eller omsorgsboende. SBU anser emellertid att det är önskvärt med både studier som följer införandet av differentierade arbetsuppgifter över tid och jämförande studier av verksamheter med och utan differentiering. Studierna bör beakta effekter och upplevelser för såväl omvårdnads- som servicepersonal samt för de som mottager den. Speciellt bör olika utfall, positiva och negativa effekter samt kontextuella faktorer beaktas. Vidare bör även hälsoekonomi och ekonomi och etiska aspekter beaktas. Effekter och upplevelser av differentiering på området kan anses komplexa och det kan vara viktigt att beakta alla viktiga aspekter som leder till syftet om förbättrad kompetens- och personalförsörjning inom äldreomsorgen.

Personer som medverkat till förstudien

SBU: Mikael Nilsson (projektledare), Göran Bertilsson (projektledare) Anna Attergren Granath (projektadministratör), Ann Kristine Jonsson (informationsspecialist), Sofia Tranaeus (Projektansvarig chef)
Socialstyrelsen: Emanuel Åhlfeldt och Stefan Brené utredare vid Nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg.

Referenser

1. Vård- och omsorgsanalys. Dela på arbetet. Om differentierade arbetsuppgifter i hemtjänsten. Rapport 2023:3. Stockholm: Myndigheten för vård och omsorgsanalys; 2023. Available from: https://www.vardanalys.se/digital-publikation/dela-pa-arbetet/.
2. Löfström C. Framtidens hemtjänst? Om valfrihet/infl ytande, förenklad biståndsbedömning och nya yrkesroller Utvärdering av Askimsmodellen. Göteborg: FoU i Väst/GR Göteborgsregionens kommunalförbund; 2007. Available from: https://goteborgsregionen.se/kunskapsbank/framtidenshemtjanstutvarderingavaskimsmodellen.5.22a3cc881780d1faddf29480.html.
3. SKR. Välfärdens kompetensförsörjning. Personalprognos 2021–2031 och hur välfärden kan möta kompetensutmaningen. Stockholm: Sveriges Kommuner och Regioner; 2022. Available from: https://skr.se/skr/tjanster/rapporterochskrifter/publikationer/valfardenskompetensforsorjning.68208.html.
4. SOU 2021:Vilja välja vård och omsorg En hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre. Betänkande av utredningen Nationell samordnare för kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre. Stockholm: Elanders Sverige AB. [Available from: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/06/sou-202152/.
5. Ahlsten M. En bättre arbetsmiljö är möjlig. En rapport om äldreomsorgens bemanning. Kommunal; 2022. Available from: https://www.kommunal.se/nyhet/en-battre-arbetsmiljo-ar-mojlig-en-rapport-om-aldreomsorgens-bemanning.
6. SBU. Kunskapsläget för bedömning och insatser inom äldreomsorgen. Identifiering av vetenskaplig kunskap och kunskapsluckor utifrån systematiska översikter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2019. SBU Kartlägger. [accessed Aug 10 1023]. Available from: https://www.sbu.se/306.
7. Strandell R. Omsorgsarbete i hemtjänsten – förändringar, utmaningar och möjligheter. Rapport i socialt arbete 154 [Dissertation]. Stockholm: Stockholms universitet; 2022. Available from: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1699604/FULLTEXT01.pdf.
8. SKR. Personalen i välfärden Personalstatistik för kommuner och regioner 2021 Stockholm: Sveriges kommuner och regioner (SKR); 2021. Available from: https://skr.se/download/18.68574f2517ff3285a6016960/1649274232256/Personalen-i-valfarden-2021.pdf