Forskningen som förändrar praxis i socialtjänsten

Ett exempel: År 2010 användes i Sverige minst 129 olika slags insatser för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Nästan ingen av dessa kunde visas ha effekt i någon studie.

– Men framtiden är ljus. Nu publiceras ungefär en effektutvärdering i socialt arbete i veckan, vilket är en stor ökning sedan 1990-talet säger en av SBU:s experter på socialtjänstens forskning, Knut Sundell. Forskning som sedan kan användas i SBU:s rapporter.

Rapporterna kan sedan användas av till exempel Socialstyrelsen för att ta fram kunskapsstöd och vägledningar inom området. På så sätt kan kommunerna välja effektiva insatser och metoder, och undvika att lägga pengar på sådant som kanske inte fungerar.

Årligen tar cirka 800 000 personer del av insatser inom svensk socialtjänst.

Kommunerna ändrar praxis

Stockholm stad är en av de kommuner som har ambitionen att använda metoder med vetenskapligt stöd. Det gör man med olika strategier, exempelvis den som staden tagit fram för att minska risken för att barn, unga och vuxna dras in kriminalitet. Men även genom riktlinjer och ekonomisk styrning.

Ett konkret exempel är stadens föräldraskapsstödsprogram. Erik Nordstrand är projektledare på kompetenscenter för barn och unga i Stockholms stad:

– Utvärderingar har visat att vissa program för föräldraskapsstöd fungerar bra. Föräldrar med utåtagerande barn erbjuds nu den här typen av hjälp som innehåller just de komponenter som bedömts ha positiv effekt.

År 2019 kom SBU:s utvärdering som visade att strukturerade metoder som SAVRY kan ge vägledning vid bedömning av ungdomars risk för återfall i våld och annan kriminalitet. År 2020 utbildade Stockholms stad närmare 200 socialsekreterare i beslutsstödet SAVRY. SAVRY står för Structured Assessment of Violence Risk in Youth.

Behandlingsfamilj för unga med beteendeproblem

Allt fler kommuner försöker välja alternativ till boende på så kallade SiS-hem för unga som hamnat i kriminalitet och andra allvarliga beteendeproblem. En rapport från SBU visar att unga med allvarliga beteendeproblem klarar sig bättre om de får bo i en så kallad behandlingsfamilj, där både de själva och de vuxna i familjen får särskilt stöd. Behandlingsfamilj är även kostnadsbesparande för samhället i jämförelse med placering i institutionsvård.

Det finns flera typer av behandlingsfamiljer, men den enda metod det finns forskning om är den amerikanska modell som kallas TFCO, Treatment Foster Care Oregon. I Stockholm, Skövde, Lund och Linköping används den redan. Och i Hässleholm erbjuds behandlingsfamilj enligt TFCO i samarbete med den lokala SiS-verksamheten. Cissi Green är så kallad metodgarant för Humana, det företag som sprider programmet i Sverige:

– Ett problem är att hitta fler lämpliga familjer som är intresserade av att ställa upp, det är i dagsläget bara 30–40 ungdomar per år som får chansen att bo en period i behandlingshem, berättar hon.

Eget boende med rätt stöd

Få svenska kommuner tillhandahåller stödprogram för ungdomar som flyttar från placering i HVB- eller familjehem, till eget boende. Forskningen visar att dessa unga klarar övergången till ett självständigt vuxenliv bättre om de får stöd, till exempel som i den amerikanska stödformen ILS, Independent Living Services. Den som ska flytta från social dygnsvård får då en mentor som stöttar på det sätt som behövs, till exempel med boende, utbildning, arbete, hälsa eller med det sociala. För att möta behovet utvecklar Stockholms stad två modeller för att erbjuda ett sådant stöd. I det ena modellen samarbetar staden med SOS Barnbyar och i den andra med forskare från Göteborg.

Forskning om tolvstegsbehandling kommenterad utifrån svenskt perspektiv

– Vi är glada att SBU:s vetenskapliga genomgång visat att den metod vi arbetar med, tolvstegsbehandling, har god effekt vid skadligt alkoholbruk.

Det säger Miriam Flemström, föreståndare för Rockesholm, ett behandlingshem som tar emot runt 130 vuxna med beroendetillstånd varje år. Rockesholms tidigare chef, Christina Unge, håller med:

– Det är viktigt för exempelvis socionomprogrammen att lyfta fram den evidens som faktiskt finns på området.

Deltagandet i frivilligorganisationen Anonyma Alkoholister (AA) under och efter avslutad behandling är en väsentlig del av behandlingen vid Rockesholm.

– Du kan få stöd och gå på möten var du än är i världen, det är något vi ser som väldigt värdefullt, säger Miriam Flemström.

Exempel på vetenskapligt granskat stöd till utsatta vuxna

Stöd i boende kan också vara effektivt för vuxna som hamnat utanför samhället. Det visar forskning om hur man kan minska hemlöshet bland personer med missbruk, beroende och psykisk ohälsa. I en rapport från SBU har man tittat på utvärderingar av insatserna Case management (CM) och Bostad först, vars mål är att minska hemlöshet i denna grupp.

Peter Sonnsjö är verksamhetschef i Kristianstad, en av de kommuner där man inom socialtjänsten arbetar med den här typen av insatser:

– Vi har flera fullt utbildade case managers i kommunen, och ”Bostad först”-handläggarna har också erhållit grundläggande kompetens inom CM, för att kunna arbeta programtroget.

Han tycker att det är viktigt att det finns ett vetenskapligt stöd för att metoden fungerar. Det stämmer också bra med kommunens erfarenheter av modellen:

– Det fungerar över förväntan med de mindre hyreslägenheter som vi genom vårt kommunala bostadsbolag har möjlighet att fördela per år, för närvarande 3–4 stycken. Önskemålet har varit ett tiotal per år, men eftersom vi hänvisas till bostäder i nyproduktion, har nivån på hyreskostnaderna inneburit ett problem. Vissa av de som får lägenhet genom programmet har aldrig haft eget boende, men de klarar av att sköta hyran och annat med hjälp av det kontinuerliga stödet.

Evidensbaserat stöd gör att fler personer med psykisk funktionsnedsättning får jobbet

I Södertälje kommun har man tagit vara på forskningsrön om stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning med att hitta och behålla en anställning. Här erbjuder kommunen Individanpassat stöd till arbete, så kallad IPS, som har ett vetenskapligt stöd och som ökar chansen till arbete mer än vad vanlig arbetsrehabilitering gör.

IPS används inom flera verksamheter i Sverige idag, men Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar än så länge endast IPS för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd.

Här presenterar SBU sammanställd forskning om socialtjänst:

• Samlingssida om socialtjänstens användbara forskningsresultat
• Lista på relevanta rapporter som i varierande grad kan användas för att göra socialtjänsten mer evidensbaserad

De seminarium som SBU, Forte och Socialstyrelsen bjudit in till om socialtjänstens forskning har samlat över tusen personer från kommuner, regioner och myndigheter.

Här hittar du inspelningar från seminarierna och tips om kommande sådana