Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Arbete/sysselsättning
| Population | Insats eller metod | Jämförelse | Utfall | Resultat | Sökdatum |
|---|---|---|---|---|---|
| Vuxna, 18–64 år, med försörjningsstöd under minst 6 månader, som bedömts vara arbetsföra. | Förberedande insatser som arbetslivskontakt och bemanningsföretag. | Annan insats såsom stöd i att söka arbete eller tillfällig anställning | Arbete på reguljär arbetsmarknad. | Fler personer kommer i arbete. Till rapporten |
2022‑02‑07 |
| Vuxna, 18–64 år, med försörjningsstöd under minst 6 månader, som bedömts vara arbetsföra. | Utbildning av olika typ och omfattning. | Sedvanlig insats, ingen insats. | Arbete på reguljär arbetsmarknad, inkomst. | Fler personer kommer i arbete, inkomsten ökar. Till rapporten |
2022-02-07 |
| Vuxna, 18–64 år, med försörjningsstöd under minst 6 månader, som bedömts vara arbetsföra. | Praktik, med eller utan ekonomiskt incitament. | Sedvanlig insats, ingen insats. | Arbete på reguljär arbetsmarknad, inkomst. | Fler personer kommer i arbete i kommunal reguljär verksamhet, inkomsten kan öka. Till rapporten |
2022-02-07 |
| Vuxna, 18–64 år, med försörjningsstöd under minst 6 månader, som bedömts vara arbetsföra. | Färre klienter per handläggare. | Sedvanlig insats, ingen insats. | Arbete på reguljär arbetsmarknad. | Fler personer kommer i arbete. Till rapporten |
2022-02-07 |
| Vuxna, 18–64 år långvarigt sjukskrivna (>90 dagar) för depression, ångest eller reaktioner på svår stress. | Kognitiv beteendeterapi (KBT) + involverad arbetsplats (att arbetsgivaren t ex anpassar arbetsplatsen, arbetsuppgifterna eller arbetstiden för individen). | Sedvanlig insats, ingen insats. | Arbete på reguljär arbetsmarknad. | Fler personer återgår i arbete. Till rapporten |
2022-02-07 |
| Vuxna, 18–64 år långvarigt sjukskrivna (>90 dagar) för depression, ångest eller reaktioner på svår stress. | Kognitiv beteendeterapi eller Acceptance and Commitment Therapy + involverad arbetsplats. | Sedvanlig insats. | Självskattad hälsa. | Upplevda symtom på depression minskar. Till rapporten |
2022-02-07 |
| Vuxna, 18–64 år långvarigt sjukskrivna (>90 dagar) för depression, ångest eller reaktioner på svår stress. | Teambaserat stöd med involverad arbetsplats. | Sedvanlig insats. | Arbete på reguljär arbetsmarknad, självskattad hälsa. | Fler personer återgår i arbete, upplevda symtom på depression minskar. Till rapporten |
2022-02-07 |
Funktionsnedsättning
| Population | Insats eller metod | Jämförelse | Utfall | Resultat | Sökdatum |
|---|---|---|---|---|---|
| Personer med psykisk funktionsnedsättning. | Individanpassat stöd till arbete (Individual Placement and Support, IPS). | Sedvanligt stöd eller inget stöd. | Arbete på den reguljära arbetsmarknaden. | Individanpassat stöd till arbete ökar chansen för personer med psykisk funktionsnedsättning att få arbete. Till rapporten |
2019‑09‑10 |
| Ungdomar och vuxna med en fysisk funktionsnedsättning. | Beteendeförändrande tekniker. | Sedvanlig insats eller ingen insats. | Ökad fysisk aktivitet. | Beteendeförändrande tekniker kan öka den fysiska aktiviteten hos personer med fysisk funktionsnedsättning. Till rapporten |
2017‑04‑01 |
| Vuxna med varaktigt nedsatt rörelseförmåga som använder rullstol och kör den själv. | WheelSeeYou, WSTP och EpicWheels (praktiska utbildnings- och träningsprogram i färdigheter att manövrera och använda rullstol). | Ingen utbildning och träning eller teoretisk information och instruktion. | Rullstolsmanövrerings-förmåga, användbarhet, förflyttningsförmåga, kör- och sittställning. | De praktiska utbildnings- och träningsprogrammen WSTP, WheelSeeYou, och EpicWheels kan förbättra rullstolsmanövrerings-förmågan hos vuxna användare. Användarnas erfarenhet är också att praktisk träning, är nödvändig. Till rapporten |
2021-12-01 |
Skadligt bruk och beroende
| Population | Insats eller metod | Jämförelse | Utfall | Resultat | Sökdatum |
|---|---|---|---|---|---|
| Barn, ungdomar och unga vuxna upp till 25 år | Universella eller selekterade preventionsinsatser på gruppnivå samt individuella insatser i anslutning till screening. | Sedvanlig insats, väntelista eller annan insats. | Konsumtion av ANDTS. | Lokala samhällsinsatser kan minska bruk av tobak och alkohol. Vid riskbruk av alkohol kan konsumtionen minska genom motiverande samtal. Enstaka förebyggande program i skolan kan försena tobaksdebut, minska tobaks- och cannabisbruk samt minska tungt episodiskt drickande. Till rapporten |
2015‑08‑01 |
| Ungdomar och vuxna av båda könen som kontaktat primärvården utan tecken på ohälsosam alkoholkonsumtion. | Screening och beteendeförändrande stödsamtal. | Standardtest och jämförelsegrupp som inte fått behandling eller som fått en annan behandling. | Olika mått på alkoholkonsumtion, inklusive nykterhet. | Screeningfrågor i primärvård plus beteendeinriktade stödsamtal kan minska alkoholkonsumtionen hos högkonsumerande personer. Till rapporten |
2018-08-01 |
| Män och kvinnor över 18 år med diagnostiserat skadligt bruk eller alkoholberoende, som frivilligt sökt vård. | Olika former av 12-stegsmodellen. | Olika psykosociala insatser (KBT, MET, TAU). | Olika mått på alkoholkonsumtion samt fysiska, sociala och psykologiska konsekvenser av alkoholkonsumtion. | 12-modellen kan öka nykterhet upp till 36 månader efter behandlingen. 12-stegsmodellen har lika god eller bättre effekt än andra behandlingar vid skadligt alkoholbruk. 12-stegsmodellen leder eventuellt till större ekonomiska besparingar än andra behandlingar Till rapporten |
2019-08-02 |
| Hemlösa och de som riskerar att bli hemlösa. | Case Manager, Bostad först, Drogfria boenden, boenden utan krav på nykterhet samt behandlingshem. | Traditionella insater. | Minskad hemlöshet samt stabilitet i boendet. | Stöd från personlig samordnare, case manager, samt insatsen Bostad först kan hjälpa mot hemlöshet. Till rapporten |
2016-01-01 |
Psykisk hälsa
| Population | Insats eller metod | Jämförelse | Utfall | Resultat | Sökdatum |
|---|---|---|---|---|---|
| Vuxna med lindrig till medelsvår depression. | Interpersonell terapi (IPT), kognitiv beteendeterapi (KBT) och tidsbegränsad psykodynamisk terapi (PDT). | Väntelista, sedvanlig insats, placebotabletter eller annan insats. | Depressionssymtom, tillfrisknande, acceptans av insatsen. | KBT minskar depressionssymtom. Till rapporten |
2017‑07‑18 |
| Vuxna med diagnostiserat posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) samt vuxna personer med kliniskt viktiga symtom på PTSD mer än en månad efter ett trauma. | Kognitiv beteendeterapi med och utan traumafokus, psykologisk debriefing, Eye movement desensitisation and reprocessing (EMDR), självhjälp med stöd, hypnoterapi, psykodynamiska terapier, counselling, human givens therapy, kombinerade somatiska och kognitiva terapier, parinterventioner, föräldraträning/familjeinterventioner, meditation, mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR), stödd anställning, praktiskt stöd, psykoedukation, peer support, akupunktur, träning, repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS), yoga). | Väntelista, sedvanlig insats eller annan insats. | PTSD-symtom, PTSD-diagnos, acceptans för insatsen. | Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (KBT) och Eye movement desensitisation and reprocessing (EMDR) minskar symtom på PTSD. KBT-interventioner är effektivt vid behandling av specifika symtom för PTSD, som sömnbesvär. Till rapporten |
2018-01-29 |
| Vuxna flyktingar och asylsökande med diagnostiserat posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). | Narrative Exposure Therapy (NET), kortvariant av kognitiv beteendeterapi (KBT) med traumafokus, andra former av KBT, traumafokuserad psykoterapi (TFP), Culture-Sensitive Oriented Peer (CROP), Family Group Intervention (FGI). | Väntelista eller sedvanlig insats. | PTSD-symtom, PTSD-diagnos, depression och allmänt fungerande (eng. global functioning). | Narrative Exposure Therapy (NET) minskar symtom på PTSD. Till rapporten |
2016-07-01 |
| Barn och unga upp till 18 år med diagnostiserad PTSD. | Kognitiv beteendeterapi (KBT) med traumafokus, KBT utan traumafokus, Eye movement desensitation and reprocessing (EMDR), psykodynamisk terapi, Councelling, combined somatic and cognitive therapies, föräldraträning eller familjeinriktade interventioner, lekterapi, bildterapi, meditation. | Väntelista, sedvanlig insats, eller annan insats. | PTSD-diagnos eller posttraumatiska symtom, dissociativa symtom, funktion, sömnsvårigheter, livskvalitet, annan psykisk ohälsa, acceptans för insatsen. | Kognitiva beteendeterapier (KBT) som är traumafokuserade minskar symtom på PTSD. Till rapporten |
2018-01-29 |
Barn och unga
| Population | Insats eller metod | Jämförelse | Utfall | Resultat | Sökdatum |
|---|---|---|---|---|---|
| Barn och ungdomar 12–17 år med brottsligt beteende (ej sexualbrott) oberoende av allvarlighetsgrad eller vilket lands lagstiftning det gäller. | 17 olika öppenvårdsinsatser som kan genomföras inom socialtjänsten eller barn- och ungdomspsykiatrin och som involverar ungdomen eller ungdom och vårdnadshavare/ familj. Insatserna kan ges individuellt eller i grupp. | Annan insats eller ingen insats (t.ex. stått på väntelista). | Kriminalitet (själv-rapporterad, skattad av annan person eller registerdata). | Ingen insats var mer effektiv i att minska ungdomarnas kriminalitet. Till rapporten |
2019-07 |
| Barn under 18 år | Skolprogram i socioemotionellt lärande (så kallade SEL-program). | Ingen insats | Psykiskt välbefinnande och förmågor som kan bidrar till psykiskt välbefinnande. Upplevelse av deltagande i SEL-program | SEL-program ledde till ökat Välbefinnande och Livskvalitet (delar av del av psykiskt välbefinnande) samt Självmedvetenhet, Självkontroll, Social medvetenhet, Relationskompetens, Ansvarsfullt beslutsfattande, Resiliens och Copingstrategier (förmågor som bidrar till psykiskt välbefinnande). Eleverna upplevde att SEL-program förbättrade deras självkänsla och självförtroende, främjade deras nära relationer, sociala samvaro och konflikthanteringsförmåga, samt medförde att skolmiljön förbättrades. Till rapporten |
|
| Barn under 18 år | Mindfullness-program i skolan | Ingen insats | Psykiskt välbefinnande och förmågor som kan bidrar till psykiskt välbefinnande. Upplevelse av att delta i programmet | Program som baseras på mindfullness förbättrade Livskvalitet (en del av psykiskt välbefinnande), samt Självkontroll och Resiliens (förmågor som bidrar till psykiskt välbefinnande) hos flickor 6 månader efter avslutat program. Eleverna upplevde att mindfullness-program ledde till en förbättrad insikt och reglering av känslor, samt att de blev bättre på att hantera besvärliga situationer. Till rapporten |
|
| Barn under 18 år | Strukturerade program baserad på Yoga i skolan | Ingen insats | Psykiskt välbefinnande och förmågor som kan bidrar till psykiskt välbefinnande. Upplevelse av att delta i programmet. | Yoga-program ledde till något förbättrad självkontroll (förmåga som bidrar till psykiskt välbefinnande). Elever upplevde att strukturerade program baserade på yoga ledde till en förbättrad insikt och reglering av sina känslor. De flesta eleverna upplevde ett ökat psykiskt välbefinnande men några uppskattade inte att delta i programmet. Eleverna upplevde att de fick fördjupade relationer i yoga. Till rapporten |
|
| Barn under 18 år | Skolprogram som bygger på beteendeinlärning (såsom t.ex. PAX och Good behaviour game, GBG) | Ingen insats | Psykiskt välbefinnande och förmågor som kan bidra till psykiskt välbefinnande. | Program som bygger på beteendeinlärning ledde till en något förbättrad relationskompetens (förmåga som bidrar till psykiskt välbefinnande). Till rapporten |
|
| Barn under 18 år | Föräldraskaps-stöd som ges till alla föräldrar inom ramen för tex mödra- och barnhälsovård. | Ingen insats | Psykiskt välbefinnande och förmågor som kan bidra till psykiskt välbefinnande. | Föräldraskapsstöd under barnets första tre år förbättrade barnets sociala och emotionella kompetens (förmågor som bidrar till psykiskt välbefinnande). Till rapporten |
|
| Barn under 18 år. | Standardiserade, individuella eller gruppbaserade manualbaserade insatser som ges på universell eller selektiv nivå. | Ingen insats, annan insats sedvanlig insats eller placebo. | Suicid och suicidförsök. | Youth Aware of Mental Health (YAM) och Good Behavior Game (GBG) förebygger suicid och suicidförsök. Till rapporten |
2020‑10‑01 |
| Barn som placerats i annat hem än hos föräldrarna på grund av omsorgsbrist eller övergrepp. | Släktinghem (familjehem med släkt- eller vänskapsrelation). | Familjehem (hem där ingen sådan relation finns) | Beteende, psykisk hälsa, placeringens stabilitet, placeringens varaktighet. | Släktinghem kan gynna barns utveckling jämfört med placering i vanliga familjehem. Till rapporten |
2011-03-01 |
| Ungdomar med allvarliga beteendeproblem | Behandlingsfamiljer (Treatment Foster Care Oregon, TFCO). | Placering på institution. | Fortsatt brottslighet, placering i sluten institutionsvård, missbruk, psykisk ohälsa, livskvalitet, social anpassning, fysisk hälsa. | Behandlingsfamilj kan minska risken för brottslighet, placering på sluten institution, psykisk ohälsa och missbruk jämfört med institutionsvård. Till rapporten |
2017-09-01 |
| Ungdomar som är placerade i social dygnsvård och som ska flytta till ett eget boende. | Independent living service (proaktiv träning av olika vuxenfärdigheter). | Andra insatser eller ingen insats alls. | Olika utfall om att ungdomarna fått en bra start i ett självständigt vuxenliv till exempel bostad, utbildning, arbete, samt fysisk och psykisk hälsa. | Ett förberedande stöd till unga som flyttar från dygnsvård till eget boende kan hjälpa dem att få ett stabilt boende, prioritera utbildning, få ett betalt arbete, samt uppleva självbestämmande, och livskvalitet. Till rapporten |
2020-02-01 |
| Barn 2–9 år med utagerande beteenden. | Föräldrastödsprogram som baseras på social inlärningsteori. | Andra insatser eller ingen insats alls. | Barns utagerande beteende samt komponenter som återfinns i effektiva föräldrastödsprogram. | Föräldrastödsprogram kan minska barns utagerande beteenden vid selektiv och indikerad prevention samt behandling. Det saknas stöd för att universell prevention har effekt. Till rapporten |
2016-07-01 |
| Barn 0–17 år som placerats i familjehem samt personer som ansökt om att få bli familjehem. | Insatser till barn och familjehemsföräldrar och metoder för att utreda samt utbilda familjehemsföräldrar. | Andra insatser eller ingen insats alls. | Internaliserade och externaliserande symtom, självbestämmande, föräldakompetens, utbildning och anställning. | Attachment & Biobehavioral Catch-up kan minska barns psykiska symtom. Increadible years kan öka familjehemsföräldrars omsorgsförmåga och minska barns beteendeproblem samt Take Charge kan förbättra ungdomars självbestämmande, utbildning och möjlighet till arbete. Till rapporten |
2017-02-01 |
| Ungdomar mellan 13 och 20 år som är institutionsplacerade på grund av antisocial problematik (kriminalitet, missbruk, skolproblem eller annan antisocial problematik). | Nio behandlingsmodeller (A-CRA, ART, DBT, PMT, FFT, SITCAP-ART, Token Economy, RP och MST–FIT). | Ingen avgränsning | Antisociala beteenden såsom kriminalitet, vissa typer av skolproblem, missbruk, aggressivitet och liknande. | Adolescent Community Reinforcement Approach inklusive case manager, kan minska risken för återfall i bruk av marijuana. Till rapporten |
2015-09-01 |
| Ungdomar 12–18 som begått våldsbrott och/eller annan kriminalitet. | Åtta risk- och behovsbedömningsmetoder. | Registerdata eller självrapporterad kriminalitet för att bedöma metodernas förmåga att förutse kriminalitet. | Återfall i våld och kriminalitet, upplevelse av metoderna. | SAVRY och YLS/CMI kan ge vägledning. Till rapporten |
2019-04-01 |
| Föräldrar i riskgrupp med barn under fem år | Videoåterkoppling | Sedvanliga insatser, inaktiva insatser eller ingen insats. | Lyhördhet, anknytning, stress och ångest hos föräldrar. Barns beteendeproblem. | Videoåterkoppling kan vara en hjälpsam insats för att förbättra föräldrars lyhördhet. Till rapporten |
2019-07-01 |
Våld och utsatthet
| Population | Insats eller metod | Jämförelse | Utfall | Resultat | Sökdatum |
|---|---|---|---|---|---|
| Elever i mellanstadiet | Skolbaserade insatser | Sedvanliga insatser | Medlemskap i gäng (självrapporterat) | Färre elever som ansluter sig till gäng Till rapporten |
April 2023 |
| Gängkriminella | Fokuserad avskräckning | Sedvanliga insatser | (Dödligt) skjutvapenvåld (registerdata) | Skjutvapenvåld minskar med 36% över en period av 4 år Till rapporten |
April 2023 |
| Gängkriminella | Insatser mot öppna drogmarknader (Drug Market Interventions) | Sedvanliga insatser | (Dödligt) skjutvapenvåld (registerdata) | Ingen effekt under 18 månader Till rapporten |
|
| Gängkriminella | Insatser mot öppna drogmarknader | Sedvanliga insatser | Narkotikabrottslighet (registerdata) | Narkotikabrott minskar med 35% under 18 månader Till rapporten |
|
| Unga vuxna med gänganknytning | Frivård i anslutning till avtjänat staff | Sedvanliga insatser under anstaltsvistelse | Brottslighet (registerdata) | Brottslighet minskade med 44% under ett år Till rapporten |
|
| Vårdnadshavare och barn i familjer där man vet eller misstänker att barn exponerades för någon form av våld och försummelse. | Insatsen skulle vara indikerad och kunna genomföras inom social- eller barnpsykiatrisk öppenvård. Insatsen kunde genomföras individuellt eller i grupp. | Sedvanlig insats, väntelista eller ha fått en annan definierad insats. | Minskad förekomst av våld och försummelse mot barn eller mellan föräldrarna, barnets psykiska hälsa och funktionsförmåga, föräldraförmåga samt föräldrarnas välmående och psykiska hälsa. | Project Support och Parent Child Interaction Therapy (PCIT) kan minska våld och försummelse mot barn. Till rapporten |
2017‑07‑01 |
| Unga i åldrarna 11 till 26 år som utövat eller utsatts för våld i nära relationer. | Insatser i skola och närsamhälle, i form av pedagogiska insatser genomförda av lärare, föräldrar eller andra personer i de ungas omgivning. | Ej specificerat. | Våld i nära relation. | Safe Dates och Fourth R kan minska våld i ungas nära relationer. Till rapporten |
2013-02-01 |
| Ungdomar, vuxna, äldre och personer med nedsatt förmåga att ta hand om sig själv. | Validerade screeninginstrument för våld i nära relationer. | Andra insatser eller ingen insats alls. | Våld i nära relationer, fysiska skador, dödsfall, oönskad graviditet, livskvalitet, isolering, stigma, social isolering, avslutande av destruktiv relation. | Screening kan upptäcka våld i nära relation men det saknas kunskap om insatser för att minska risken för fortsatt våld är effektiva. Till rapporten |
2018-08-01 |
| Kvinnor som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt partnervåld. | Stödinsatser (advocacy) och KBT. | Sedvanlig insats. | Fortsatt utsatthet för partnervåld samt vissa centrala aspekter av psykosocial hälsa. | Stödinsatser och KBT kan hjälpa kvinnor som utsatts för våld från en partner. Till rapporten |
2015-04-01 |
Äldreomsorg
| Population | Insats eller metod | Jämförelse | Utfall | Resultat | Sökdatum |
|---|---|---|---|---|---|
| Personer 65 år och äldre med demenssjukdom och som bor i vård- och omsorgsboende eller på sjukhus. | Musikbaserad terapeutisk insats tillhandahållen av en kvalificerad musikterapeut. | Sedvanliga insatser eller andra aktiviteter. | Känslomässigt välbefinnande inklusive livskvalitet, humörstörning, beteendeproblem, socialt beteende, kognition. | Musikbaserade terapeutiska insatser kan minska depressiva symtom och beteendeproblem. Till rapporten |
2019‑10‑25 |
| Äldre som bor i ordinärt boende. | Fysisk träning (t.ex. balans, styrka, uthållighet) individuellt eller i grupp och ledd av hälso- och sjukvårdspersonal eller annan utbildad personal. | Insatser som inte var tänkta att minska fallfrekvens (t.ex. utbildning) | Fall oavsett om en fysisk skada inträffar eller inte. | Fysisk träning minskar fall med cirka 25 procent. Träningen var effektiv oavsett individuellt eller i grupp och vem som ledde den. Till rapporten |
2018-05-01 |
| Äldre personer med demenssjukdom på särskilt boende. | Interaktion med robotdjur. | Sedvanliga insatser (i två fall kombinerat med levande vårdhundar). | Ensamhet, oro, depression, livskvalitet med mera. | Robotdjur kan öka välbefinnande, minska ensamhet och depression, stimulera minnet och upplevd tillhörighet till boendet samt öka livsglädje och socialt samspel. Alla äldre är inte positiva till robotdjur. Det är därför viktigt att robotdjur används på ett individanpassat sätt. Till rapporten |
2018-12-01 |
| Äldre personer i särskilt boende. | Två typer av naturbaserade inomhusinsatser har undersökts. Dels de som gett de äldre möjlighet att själva delta aktivt (t.ex. skötsel av blommor), dels mer passiva insatser (möblerat med levande växter eller fotografier av växtlighet). | I huvudsak sedvanliga insatser. | Hälsa och välbefinnande. | Naturbaserade inomhusinsatser som ger de äldre möjlighet till aktiva insatser kan ha positiva effekter för psykologiskt och socialt välbefinnande, engagemang och livskvalitet. Till rapporten |
2018-09-01 |
| Äldre med mild till måttlig demens i ordinärt boende eller på särskilda boende. | Kognitiv träning av olika kognitiva processer och förmågor (t.ex. uppmärksamhet, informationsbehandling, minne och problemlösning). | Ingen insats, väntelista eller andra insatser (t.ex. kognitiv rehabilitering, reminiscensterapi). | Generell kognition (primärt utfallsmått), andra kliniska mått. upp till mellan 3 till 12 månader efter avslutad träning. | Kognitiv träning kan ha en liten till måttlig effekt på generell kognition för personer med mild till måttlig demenssjukdom Kognitiv träning har inga kända nackdelar (t.ex. försämrat humör, minskat välmående, accelererad kognitiv försämring eller ökad belastning på vårdgivare). Till rapporten |
2018-07-05 |
| Äldre personer med demens och depression i ordinärt boende eller på särskilt boende. | Icke-farmakologiska behandlingar (djurterapi, kognitiv stimulering, träning, massage och beröringsterapi, reminiscensterapi, multidisciplinär vård, arbetsterapi, kognitiv stimulering kombinerat) och läkemedelsbehandling. | Sedvanlig insats, placebo, väntelista och annan läkemedels eller psykosocial insats. | Symtom på depression. | Icke-farmakologiska insatser är lika eller mer effektiva än läkemedelsbehandling för personer med demenssjukdom och mild till måttlig depression. För personer med allvarlig depression är det vetenskapliga stödet oklart. Till rapporten |
2020-10-15 |
