Hjärt-kärlsjukdom är vanligare i arbetsmiljöer där vissa kemiska ämnen finns

Vilka sjukdomar gäller det?

SBU har granskat om vanliga hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck har någon koppling till kemikalier på jobbet. Även så kallad lung-hjärtsjukdom (cor pulmonale) ingår i SBU:s översikt av den samlade forskningen. Det är ett tillstånd där lungsjukdom har fått blodtrycket i lungorna att stiga och hjärtats högersida att svikta.

Sådana sjukdomar påverkas väl inte enbart av arbetsmiljön?

Det stämmer. Hjärt-kärlsjukdom kan naturligtvis hänga ihop med mycket annat än kemikalier i arbetsmiljön. Men för att undersöka sambandet med olika kemiska ämnen i arbetsmiljön, har SBU specialgranskat just den här kopplingen.

I vilken form finns kemikalier i arbetsmiljön?

Kemiska ämnen i arbetslivet förekommer som gaser, aerosoler eller vätskor. Gaser och aerosoler andas man in och tar upp i kroppen ungefär som syret i luften. Aerosoler är små finfördelade partiklar som antingen kan vara fasta eller flytande. Fasta små partiklar kallas ofta damm. Kemiska ämnen i vätskor kan även tas upp av huden.

Hur exponeras vi för kemikalierna?

Ofta utsätts vi inte för ett kemiskt ämne i taget utan för en blandning av flera ämnen. Svetsrök och dieselavgaser innehåller till exempel små partiklar som bildas vid stark upphettning. Partiklar som bildas vid slipning och annan mekanisk bearbetning blir något större och fastnar därför högre upp i luftvägarna.

Spelar mängden någon roll?

Ja, vilka mängder av ämnena som vi utsätts för kan självklart ha betydelse. Men den analys som SBU har kunnat göra, utifrån studier av människor i verkliga arbetsmiljöer, ger inte besked om vid vilken nivå en viss exponering blir skadlig. SBU har inte heller kunnat ange hur mycket vanligare en sjukdom är när ett visst ämne förekommer i arbetsmiljön.

Vad kan den här forskningen visa?

Granskningen visar vilka ämnen som hittills har kopplats till hjärt-kärlsjukdom och hur säker man är på dessa samband. Däremot går det inte att säga vad en exponering på arbetsplatsen kan innebära för en enskild person. Detta måste alltid bedömas från fall till fall. Bland annat varierar förutsättningarna för hälsa och sjukdom hos olika individer.

Vilka kemikalier har förknippats med mer hjärt-kärlsjukdom?

SBU:s granskning visar att en rad ämnen i arbetsmiljön har ett påvisat samband med hjärtsjukdom, stroke, högt blodtryck och lung-hjärtsjukdom. Samband betyder att i miljöer där människor exponeras är en eller flera av dessa sjukdomar vanligare. Några av dessa ämnen finns i faktarutan.

Har riskerna med asbest försvunnit?

Nej. Nyanvändning av asbest förbjöds visserligen i Sverige i början av 1980-talet. Anledningar var ämnets starka samband med elak­artade tumörer i lungorna. Men asbest­fibrer kan fortfarande frigöras vid bearbetning och rivning av äldre byggnader som innehåller materialet.

Hur kan man undvika kemikalier som är kopplade till hjärt-kärl­sjukdom?

De granskningar som SBU har gjort på arbetsmiljöområdet gäller vilka samband som finns – inte effekterna av olika åtgärder. Arbetsgivare och andra beslutsfattare bör dock kunna minska riskerna och lindra lidande genom att använda den kunskap som finns om sambanden mellan kemiska ämnen i arbetsmiljön och hjärt-kärlsjukdom.

Hur har SBU granskat forskningen?

SBU har granskat över 8 000 sammanfattningar av vetenskapliga artiklar från arbetsmiljöstudier. Av dessa var 164 artiklar relevanta och höll tillräckligt hög kvalitet för att tas med i översikten om kemikalier och hjärt-kärlsjukdom. SBU:s slutsatser bygger enbart på dessa studier – som gäller exponering i arbetsmiljön, inte i den allmänna miljön eller i hemmiljön.

Har kön någon betydelse för sambanden?

Kvinnors exponering för kemikalier är inte lika väl undersökt som mäns. Forskningen har inte heller varit inriktad på de yrken där många kvinnor arbetar. Inom de yrken som studerats har inte resultaten delats upp efter kön. Flera av studierna har inte heller omfattat tillräckligt många kvinnor för att det ska gå att dra några säkra slutsatser.

Vilken forskning behövs i framtiden?

Det behövs bland annat mer forskning om hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor som utsätts för kemikalier i sin arbetsmiljö. Exponering för flera kemikalier samtidigt är vanligt i arbetslivet. Därför behövs det också fler studier av sådana kombinationer.

Finns det andra områden där det behövs bättre kunskap?

Ja, till exempel behövs det mer forskning om hur ärftliga faktorer och psykosociala förhållanden påverkar sambanden mellan olika kemikalier och hjärt-kärlsjukdom. Vidare saknas det kunskap om sårbarhet för hjärt-kärlsjukdom för personer i högre åldrar som exponeras på jobbet. Man behöver dess­utom veta mer om hur sjuk­ligheten varierar med olika doser av ämnena och om huruvida invandrade svenskar varit utsatta för annorlunda – och mer omfattande – kemisk exponering.

KEMIKALIER I ARBETSMILJÖN OCH HJÄRT-KÄRLSJUKDOM: SBU:S SLUTSATSER I KORTHET

• Exponering för kvartsdamm, motoravgaser och svetsning i arbetsmiljön har klara samband med hjärtsjukdom. Detsamma gäller arsenik, bens(a)pyren, bly, dynamit, koldisulfid, kolmonoxid, skärvätskor samt tobaksrök.
• Det finns också klara samband mellan hjärtsjukdom och elektrolytisk aluminiumframställning samt pappersproduktion genom sulfatmetoden. Detsamma gäller för asbest och fenoxisyror och enda ämnen som inte är tillåtna på svenska arbetsplatser.
• Exponering för bly, koldisulfid och fenoxisyror med TCDD har klara samband med stroke. Det finns även klara samband mellan stroke och arbete med elektro­lytisk aluminiumframställning.
• Arbetsmiljöer med asbest och bly har klara samband med högt blodtryck.
• Det saknas hittills underlag för att bedöma skillnader i sårbarhet för kvinnor respektive män som utsätts för samma kemiska ämnen i sin arbetsmiljö.

Till rapporten "Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom – exponering för kemiska ämnen"