Både psykisk och fysisk arbetsmiljö har samband med hjärt-kärlsjukdom

Vad gäller granskningen?

SBU har granskat om hjärtsjukdom, stroke och högt blodtryck har någon koppling till den psykiska eller fysiska arbetsmiljön (undantaget kemikalier som redovisas för sig). Med hjärtsjukdom menas här sjukdomar som innebär att hjärtat får otillräcklig syreförsörjning, som hjärtinfarkt eller kärlkramp. Till hjärtsjukdom räknas även rubbning av hjärtats normala rytm, så kallade arytmier.

Hänger hjärtsjukdom ihop med den psykosociala arbetsmiljön?

Ja. Samband har påvisats med att uppleva låg kontroll i arbetet, att ha ett så kallat spänt arbete (en kombination av låg kontroll och höga krav) eller ett ”iso-spänt” arbete (spänt arbete med avsaknad av stöd).

Kontroll betyder individens upplevda handlingsutrymme, och stöd kan vara medmänskligt stöd (som när någon lyssnar eller engagerar sig känslomässigt), konkret hjälp eller tillgång till information. Hjärtsjukdom har även samband med pressande arbete, obalans mellan arbete och belöning, lågt stöd i arbetet, upplevd orättvisa, liten möjlighet att använda sina förmågor i arbetet samt osäkerhet i anställningen.

Finns det koppling mellan hjärtsjukdom och arbetstider eller fysisk arbetsmiljö?

Forskningen har visat samband mellan hjärtsjukdom och natt­arbete, långa arbetsveckor och bullrig arbetsmiljö.

Hur ser sambanden ut för stroke?

Det finns vetenskapligt dokumenterade samband mellan stroke och låg kontroll i arbetet och skiftarbete. Stroke är också vanligare hos personer som på arbetet utsätts för buller eller joniserande strålning.

Finns det någon länk mellan högt blodtryck och arbetsmiljö?

Ja. Samband finns med spänt arbete (låg kontroll och höga krav), obalans mellan ansträngning och belöning, samt med skiftarbete. Däremot är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att avgöra om förändrat blodtryck vid graviditet kan hänga ihop med faktorer i arbetsmiljön.

Hur har SBU granskat forskningen?

Projektet har gått igenom nästan 12 000 artikelsammanfattningar, som sedan gallrats utifrån en förutbestämd metodik. Kvalitetsgranskningen identifierade 150 artiklar av medelhög eller hög kvalitet. Tonvikten låg på att bedöma risken för systematiska fel. Bland annat bedömde SBU hur forskarna hade lagt upp sina undersökningar och valt ut deltagare. Man granskade hur många deltagare som kunnat följas så länge studien pågick och tittade på den statistiska bearbetningen. En viktig fråga var också om forskarna tagit hänsyn till annat i bakgrunden som kunde påverka hjärt-kärlhälsan, så kallade förväxlingsfaktorer. Studierna bygger till stor del på deltagarnas egen beskrivning av sin arbetsmiljö plus objektiva mått på hjärt-kärlsjukdom.

Har kön någon betydelse för sambanden?

De studier som hittills har gjorts tyder inte på det. Bland kvinnor och män, som har samma grad av påfrestningar i arbetsmiljön, är det inte så att kvinnorna blir mer hjärt-kärlsjuka än männen. Forskningen slår därmed hål på myten om att kvinnors hjärt-kärlsystem i detta sammanhang skulle vara mer sårbart än mäns. Idag är det ungefär dubbelt så många män som kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt och stroke under de yrkesverksamma åren.

Hjärt-kärlsjukdom är väl inte bara kopplat till arbetsmiljön?

Nej, det stämmer. Men SBU har undersökt samband med sådant som sker på arbetstid, som ju för många människor är en stor del av deras vakna tid. Det betyder inte att fritidsaktiviteter eller hemsituationen saknar betydelse. Den privata sfären, som familj och fritidsaktiviteter, kan vara skyddande eller innebära ökad risk, beroende på hur situationen ser ut. Även om SBU inte har undersökt frågan specifikt i sin rapport, finns det socialmedicinsk forskning som tyder på att belastning i arbetet och på fritiden kan bli extra besvärligt för personer i en ekonomiskt utsatt situation.

Vad spelar individuella skillnader för roll?

De resultat som beskrivs av SBU gäller på gruppnivå. De samband som forskningen visar gäller alltså sammantaget, när man har undersökt många människor med likartad arbetsmiljö. Då kan man se att vissa sjukdomar är vanligare hos personer med vissa arbetsförhållanden. Men detta kan aldrig ersätta en individuell bedömning. Individens levnadsvanor, som rökning eller motion, och ärftliga faktorer har också betydelse – och kan dessutom samverka med faktorer i arbetsmiljön

Vilken forskning behövs i framtiden?

Bland annat behövs det välgjorda studier av långtidseffekterna av vetenskapligt underbyggda arbetsmiljöinsatser. Det skulle kunna vara att undersöka effekten på hjärt-kärlhälsan av fysisk aktivitet som införs i arbetssituationen, jämfört med stillasittande arbete. Ett annat exempel vore att undersöka effekten hos personalen efter psykosocialt inriktad undervisning av chefer, alltså att chefer utbildas i att verka för en bättre psykosocial arbetsmiljö.

Finns det andra områden där det behövs bättre kunskap?

Ja, till exempel saknas det kunskap om sårbarhet för hjärt-kärlsjukdom för personer i högre åldrar som exponeras på jobbet. Det är också oklart hur lång tids exponering av ett visst slag som krävs innan man ser samband med hjärt-kärlsjukdom. Därför bör framtida studier ha längre uppföljningstider med fler och tätare mätningar, gärna av såväl exponering som utfall.

ARBETSMILJÖ OCH HJÄRT-KÄRLSJUKDOM: SBU:S SLUTSATSER I KORTHET

Hjärtsjukdom utvecklas i något större utsträckning i grupper

• som upplever att de har små möjligheter att påverka sin arbetssituation, i kombination med att denna ställer alltför höga krav, men även hos de som har låg kontroll över sitt arbete, upplever att arbetet är pressande eller att det råder obalans mellan ansträngning och belöning,
• som upplever att de har svagt stöd i arbetet, utsätts för orättvisor, har liten möjlighet till utveckling i arbetet eller har en osäker anställning,
• som arbetar natt eller arbetar långa arbetsveckor eller som utsätts för buller.

Stroke utvecklas i något större ut­sträckning i grupper som upplever att de har låg kontroll över sitt arbete, de som arbetar skift, samt de som i sitt arbete utsätts för buller eller för joniserande strålning.

Högt blodtryck utvecklas i något större utsträckning i grupper som upplever att de har små möjligheter att påverka sin arbetssituation, i kombination med att denna ställer alltför höga krav och att det råder obalans mellan ansträngning och belöning, samt för de som arbetar skift.

Kvinnor och män med likartad exponering i arbetet utvecklar samma procen­tuella ökning av hjärt-kärlsjukdom. Under de yrkesverksamma åren är risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt eller stroke ungefär dubbelt så stor som för kvinnor.

Framtidens forskning bör bland annat inriktas på interventionsstudier, där man följer långtids­effekter på hjärt-kärlsjukdom efter vetenskapligt underbyggda arbetsmiljöinsatser.

Till rapporten "Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom"