Att sakna stöd och inte kunna påverka kan kopplas till depressiva symtom

Hur har frågan om depressiva symtom studerats?

SBU-rapporten gäller främst samband mellan arbetsmiljön och symtom som man kan ha vid depression. Men rapporten är inte inriktad på hur många som uppfyller kriterierna för den kliniska diagnosen depression. Exempel på depressiva symtom är nedstämdhet, ångest, minskat känslomässigt engagemang, depressiva tankar, livsleda och självmordstankar, passivitet, störd sömn och minskad aptit.

När används termen utmattningssyndrom?

Termen utmattningssyndrom används där den engelskspråkiga litteraturen använder burnout, på svenska ofta kallat utmattningsdepression eller stressutlöst utmattning. Utmattningssyndrom karakteriseras av påtaglig brist på energi, minskad företagsamhet och uthållighet samt förlängd återhämtningstid. I Sverige accepterades utmattningssyndrom som diagnos av Socialstyrelsen år 2005.

Är detta två helt olika tillstånd?

Nej, inte helt. Depression och utmattningssyndrom är tillstånd som delvis går in i varandra och kan förekomma samtidigt hos en person. I rapporten tas dock dessa två tillstånd genomgående upp var för sig.

Vad i den psykiska arbetsmiljön har samband med symtom på depression?

Personer som upplever att deras arbetssituation ger små möjligheter att påverka, i kombination med alltför höga krav, utvecklar mer depressionssymtom. Det gäller även de som upplever bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön, mobbning eller konflikter. Även personer som upplever att de har ett pressande arbete eller en arbetssituation där belöningen upplevs som liten i för­hållande till ansträngningen utvecklar mer symtom på depression. Detsamma gäller för dem som upplever osäkerhet i anställningen, exempelvis oro för att arbetsplatsen ska läggas ner.

Hur hänger arbetsmiljö och symtom på utmattningssyndrom ihop?

Människor som känner att de får dåligt stöd från andra på arbetsplatsen, som upplever att arbetet är pressande eller ger låg belöning i förhållande till ansträngningen utvecklar mer symtom på utmattningssyndrom än andra. Detta gäller även för personer som upplever osäkerhet i anställningen.

Kan mobbning påverka risken för symtom på utmattningssyndrom?

SBU:s granskning visar tydligt att mobbning på arbetet är kopplat till symtom på depression. Det är tänkbart att det finns en koppling även till utmattningssymtom, men det går inte att avgöra vetenskapligt. Däremot vet man som sagt att sådana symtom hänger ihop med bristande stöd på arbetsplatsen.

Finns det faktorer i den psykiska arbetsmiljön som kan skydda?

Ja, det gör det. Granskningen identifierar två sådana samband. Det ena är att uppleva goda möjligheter till kontroll i det egna arbetet (kontroll innebär här att ha tillräckligt handlingsutrymme). Människor som känner att de har kontroll i sitt arbete utvecklar mindre symtom på depression och utmattningssyndrom än andra. Det andra är att uppleva att man behandlas rättvist på jobbet. Även detta är kopplat till minskad risk.

Vad spelar den fysiska arbetsmiljön och arbetstiderna för roll i detta sammanhang?

Den forskning som SBU har gått igenom har främst varit inriktad på betydelsen av organisatoriska och psykosociala faktorer. SBU konstaterar att det vetenskapliga underlaget inte räcker för att avgöra om det finns samband med sådant som fysiskt krävande arbete eller med exponering för bekämpningsmedel, lösningsmedel och tungmetaller. Inte heller när det gäller växlande arbetstid eller arbetsveckans längd räcker underlaget för att bedöma eventuella samband med de här symtomen.

Hur har SBU granskat forskningen?

Projektet gick igenom mer än 20 000 sammanfattningar av forskningsrapporter. Granskningen visade att drygt 80 av studierna både var relevanta för frågeställningen och höll tillräckligt hög kvalitet för att dra slutsatser. SBU bedömde bland annat om forskarna hade tagit hänsyn till så kallade förväxlingsfaktorer, alltså faktorer utanför själva arbetsmiljön som kunde ha betydelse för de symtom som man undersökte. Många forskare har till exempel beaktat deltagarnas sociala och ekonomiska förhållanden, hälsotillstånd och livsstil, som motionsvanor. De forskningsresultat som SBU har tagit fram bygger på deltagarnas egna beskrivningar av sin arbetsmiljö och sina symtom. SBU:s slutsatser gäller på gruppnivå – de beskriver sannolikheten i en grupp som har vissa förhållanden i sin arbetsmiljö gemensamt att ha symtom på depression eller utmattning.

Är depression och utmattningssyndrom lika väl studerade?

Nej, depression är betydligt bättre undersökt. Tre fjärdedelar av de inkluderade studierna undersökte samband mellan arbetsmiljö och depressionssymtom.

Kan andra aspekter av livet än arbetsmiljön påverka symtomen?

Ja, det är högst sannolikt, men SBU har inriktat sig på hur sambandet ser ut mellan arbetsmiljön och symtom på depression och utmattningssyndrom. SBU har inte undersökt privatlivets betydelse eller hur hemsituation och arbetsmiljö samverkar.

Ser kopplingen arbetsmiljö och symtom lika ut för kvinnor och män?

Den forskning som granskats visar att kvinnor och män lika ofta utvecklar symtom på depression eller utmattningssyndrom. Detta gäller under förutsättning att de har likartade arbetsvillkor.

Hur rättvisande är människors beskrivningar?

Det är en relevant fråga, eftersom symtom på depression respektive utmattningssyndrom i sig kan färga människors svar på frågor om arbetsmiljön. Personer med sådana symtom på depression eller utmattningssyndrom kan uppleva sin arbetsmiljö som sämre än innan symtomen kom. Detta har SBU tagit hänsyn till. Projektgruppen tog bara med studier som hade följt människor över tid och analyserat förändringar.

Vilken forskning behövs i framtiden?

Fortsatt forskning bör framför allt inriktas på att undersöka långtidseffekter efter vetenskapligt underbyggda arbetsmiljöinsatser. Sådana studier kan ge kunskaper om vilka medel och arbetssätt som kan minska riskerna för arbetsrelaterade depressionssymtom och symtom på utmattningssyndrom.

Finns det annat i arbetsmiljön som behöver studeras?

Ja. Det behövs studier om hur olika arbetstider kan påverka symtom på depression respektive utmattningssyndrom. Särskilt bör forskarna ta reda på hur långa arbetsveckor påverkar kvinnor respektive män. Även samband mellan fysiskt krävande arbete och depressionssymtom bör undersökas i framtida forskning.

ARBETSMILJÖ OCH SYMTOM PÅ DEPRESSION OCH UTMATTNINGSSYNDROM: SBU:S SLUTSATSER I KORTHET

• Personer som upplever en arbetssituation med små möjligheter att påverka, i kombination med alltför höga krav, utvecklar mer depressionssymtom.
• Personer som upplever bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön utvecklar mer symtom på depression och utmattningssyndrom än andra.
• De som upplever mobbning eller konflikter i sitt arbete utvecklar mer depressionssymtom än andra, men det går inte att avgöra om det finns något mot­svarande samband för symtom på utmattningssyndrom.
• Personer som upplever att de har pressande arbete eller en arbetssituation där belöningen upplevs som liten i förhållande till ansträngningen utvecklar mer symtom på depression och utmattningssyndrom än andra. Detta gäller även för dem som upplever osäkerhet i anställ­ningen, exempelvis en oro för att arbetsplatsen ska läggas ner.
• Personer som upplever goda möjligheter till kontroll i det egna arbetet och de som upplever att de behandlas rättvist utvecklar mindre symtom på depression och utmattningssyndrom än andra.
• Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor utvecklar i lika hög grad depressionssymtom respektive symtom på utmattningssyndrom.
• Kunskapssammanställningen visar att vi idag vet mycket om samband mellan arbetsmiljö och symtom på depression respektive utmattningssyndrom. Framtidens forskning bör framför allt inriktas mot interventionsstudier, det vill säga studier som följer långtidseffekter på denna typ av ohälsa efter vetenskapligt underbyggda arbetsmiljöinsatser.

Till rapporten "Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom"