Mat vid diabetes

En systematisk översikt med utvärdering av effekter samt hälsoekonomiska och etiska aspekter

Denna rapport utvärderar det vetenskapliga stödet avseende effekter av mat vid diabetes samt hälsoekonomiska och etiska aspekter.

Lästid: ca 1 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

Kontakta SBU
Publicerad: Rapportnr: 345 Diarienr: SBU 2019/415 ISBN: 978-91-88437-89-1 https://int.sbu.se/345

Relaterat

Sökord

kost kostråd diet dieter

Slutsatser

Typ 1- och typ 2-diabetes

  • Det finns ett samband mellan att äta medelhavskost och lägre risk att dö i förtid oavsett orsak (måttlig tillförlitlighet).
  • Det finns ett samband mellan att äta en större andel1 fibrer eller baljväxter och lägre risk att dö i förtid oavsett orsak (måttlig tillförlitlighet). Det kan även finnas ett samband mellan att äta en större andel nötter och lägre risk att dö i förtid oavsett orsak (låg tillförlitlighet) samt lägre risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom (låg tillförlitlighet).
  • Det finns ett samband mellan att dricka mer1 kaffe och lägre risk att dö i förtid oavsett orsak och lägre risk att dö i förtid i kranskärlssjukdom (måttlig tillförlitlighet) samt möjligen en lägre risk att dö i förtid i hjärt- och kärlsjukdom (låg tillförlitlighet).
  • Det råder generell brist på studier med lång uppföljningstid som jämför inverkan av olika slags kostråd på överlevnad, diabeteskomplikationer, diabetesremission2, livskvalitet och biverkningar. Tillförlitligheten av befintliga resultat är dessutom mycket låg för de flesta koster, kostbehandlingar, livsmedel och näringsämnen som har utvärderats. Effekter på hälsa och relaterade mått kan i dessa fall inte bedömas.

1. Begreppet ”större andel” eller ”mer” avser inte nödvändigtvis att äta eller dricka mer totalt utan att öka mängden av ett visst livsmedel genom att byta ut annan mat eller dryck.

Typ 2-diabetes

  • Det kan finnas ett samband mellan att äta en större andel mättat fett och högre risk för att dö i förtid av hjärt- och kärlsjukdom (låg tillförlitlighet). Det kan även finnas ett samband mellan att äta en större andel enkelomättat fett och lägre risk att dö i förtid oavsett orsak (låg tillförlitlighet).
  • En behandling med en initial period av kraftigt minskat energiintag med hjälp av lågenergipulver (VLED) med efterföljande övergång till mat för viktstabilitet jämfört med vanlig kostbehandling har gynnsamma effekter på livskvalitet (enligt EQ-5D), långtidsblodsocker (HbA1c) och vikt upp till 12 månader (måttlig tillförlitlighet)3. Vidare kan metoder där VLED ingår ha gynnsamma effekter på diabetesremission4 och midjeomfång upp till 12 månader (låg tillförlitlighet) och långtidsblodsocker (HbA1c) upp till 24 månader (låg tillförlitlighet).
  • Intensiv livsstilsbehandling där lågfettkost kombineras med fysisk aktivitet och minskat energiintag har gynnsamma effekter jämfört med vanlig kostbehandling på långtidsblodsocker (HbA1c), vikt, kroppsmasseindex (BMI), midjeomfång och vissa blodfetter upp till 12 månader (måttlig tillförlitlighet)2. Viktminskningen kan kvarstå upp till omkring 10 år (låg tillförlitlighet). Behandlingen kan leda till bättre fysisk livskvalitet upp till 8 år (låg tillförlitlighet) medan effektskillnaden i psykisk livskvalitet under samma tid kan vara obefintlig eller försumbar (låg tillförlitlighet). Jämförelsen påvisar ingen förändrad risk att dö i förtid oavsett orsak eller att dö eller insjukna av kardiovaskulära orsaker efter omkring 10 år (låg tillförlitlighet). I det hälsoekonomiska perspektivet är intensiv livsstilsbehandling mer resurskrävande än vanlig kostbehandling, och beräkningar visar små eller inga vinster i kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs) på individnivå.
  • Energirestriktion i samband med intensiv livsstilsbehandling med ketogen kost eller med högproteinkost (20 E%) i kombination med fysisk aktivitet jämfört med vanlig kostbehandling kan ge en viktminskning upp till 11 månader (låg tillförlitlighet) men det saknas studier som kan visa om vikten kan bibehållas på längre sikt. Det saknas studier som undersökt kliniskt viktiga utfall som dödlighet, kardiovaskulära sjukdomar, livskvalitet och diabetesremission.

2. Gäller endast vid typ 2-diabetes.

3. Utgår från individer med en medelkroppsvikt på cirka 100 kg och medel-HbA1c på 60 mmol/mol.

4. Resultaten för utfallet diabetesremission (att uppnå normala blodsockervärden) gäller när en diabetesdiagnos sattes för mindre än 6 år sedan eller för mindre än 3 år sedan. Definitionen för diabetesremission var ett HbA1c på mindre än 48 mmol/mol och att samtidigt vara fri från blodsockersänkande läkemedel.

Graviditetsdiabetes

  • Det saknas studier om kost vid graviditetsdiabetes med tillräcklig tillförlitlighet för att kunna bedöma effekterna.

Citera denna rapport:

SBU. Mat vid diabetes: en systematisk översikt med utvärdering av effekter samt hälsoekonomiska och etiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2022. SBU Utvärderar 345. [accessed date]. Available from: https://www.sbu.se/345

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Mette Axelsen, docent, klinisk näringsfysiolog, ordförande
  • Lars Ellegård, docent, universitetssjukhusöverläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
  • Åsa Hörnsten, professor, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet
  • David Iggman, med dr., distriktsläkare, forskare, Centrum för klinisk forskning Dalarna, Uppsala universitet
  • Ingrid Larsson, docent, klinisk näringsfysiolog, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
  • Ulf Riserus, professor, i klinisk nutrition och metabolism Uppsala universitet
  • Emily Sonestedt, docent, universitetslektor, Lunds universitet
  • Åsa Tornberg, docent, universitetslektor, Lunds universitet

Kansli

  • Göran Bertilsson, projektledare
  • Annicka Hedman, biträdande projektledare
  • Anna Attergren Granath, projektadministratör
  • Emin Hoxha Ekström, hälsoekonom och biträdande projektledare fram till 2020-06-01
  • Martina Lundqvist, hälsoekonom 2020-09-01 – 2021-02-15
  • Anna Ringborg, hälsoekonom från 2021-02-15
  • Ann Kristine Jonsson, informationsspecialist
  • Idha Kurtsdotter, projektstöd
  • André Sjöberg, projektstöd
  • Pernilla Östlund, projektansvarig chef

Pressmeddelande

Bra mat vid diabetes – evidensläget idag

Det vetenskapliga underlaget för dagens kostråd vid diabetes har stärkts, och visar på samband mellan medelhavskost och lägre risk för tidig död. SBU:s nya utvärdering pekar även på ett par olika behandlingsmetoder som leder till en större viktminskning och bättre hälsa vid typ 2-diabetes.

Läs pressmeddelandet

Artikel från SBU:s tidning Vetenskap & Praxis

Diabetes: Samlad forskning visar kopplingar mellan mat och hälsa

Viss kost och livsstil är gynnsamt vid diabetes, visar en ny SBU-rapport. Hälsan är bättre hos dem som väljer att äta medelhavs­kost eller mer fibrer, baljväxter, kaffe, nötter och omättat fett. Samtidigt finns det personer som antagligen har sämre intellektuella, språkliga och ekonomiska förutsättningar att följa kostråd vid diabetes.

Läs artikeln

Nytt kunskapsstöd om kostbehandling av vuxna med diabetes

Kosten har betydelse i diabetesvården för vuxna. Socialstyrelsens kunskapsstöd bygger på SBU:s rapport Mat vid diabetes från 2022. Den vetenskapliga bedömningen är att kost, livsmedel och levnadsvanor som är bra vid typ 2-diabetes även är bra vid typ 1- och graviditetsdiabetes. Läs mer på Socialstyrelsens webbplats 

Sidan publicerad
Till toppen